Fjärilar: 30 fantastiska svenska arter – utforska dem här!

KATEGORI

Fjärilar – dessa flygande juveler är mer än bara en vacker utsmyckning av vår natur. De spelar en kritisk roll i ekosystemets hälsa genom att pollinera växter och fungera som en viktig födokälla för andra djur.

Genom att förstå fjärilarnas betydelse, lära oss mer om de unika arterna som befolkar Sverige och ta aktiva steg för att stödja dem kan vi alla bidra till att skydda fjärilarna.

I den här artikeln utforskar vi den fascinerande världen av fjärilar och diskuterar konkreta sätt du kan hjälpa dessa viktiga insekter. Från att skapa fjärilsvänliga trädgårdar till att undvika skadliga pesticider, finns det många sätt vi kan hjälpa till att säkerställa att fjärilarna fortsätter att blomstra i vår miljö.

fjärilar

Vad är en fjäril?

Fjärilar är färgstarka insekter som tillhör Lepidoptera-ordningen. De har två par vackert mönstrade vingar, vilket gör dem till några av de mest attraktiva skapelserna i naturen. Men visste du att fjärilar spelar en viktig roll i vårt ekosystem?

Fjärilens Livscykel

Fjärilens liv börjar som ett litet ägg. Ägget kläcks till en larv, som vi oftast känner till som en caterpillar.

Dess livscykel består av fyra huvudstadier: ägg, larv, puppa och vuxen. Varje steg i denna cykel kallas metamorfos, vilket innebär en total omvandling av insektens kropp.

Ägg

Livscykeln börjar när en kvinnlig fjäril lägger ägg på en lämplig värdväxt. Äggen är mycket små och har ofta ett distinkt mönster eller form beroende på arten.

Larv

När ägget kläcks, kommer en liten larv ut, ofta känd som en fjärilslarv eller caterpillar. Caterpillaren äter värdväxten den föddes på, vilket gör att den växer snabbt. Under denna tillväxtperiod kommer caterpillaren att “ömsa skinn” flera gånger för att anpassa sig till sin ökande storlek.

fjärilslarv

Puppa

Efter att ha nått sin maximala storlek, börjar caterpillaren sitt nästa livsstadium genom att forma en puppa eller kokong. Inuti puppan sker den mest fantastiska delen av metamorfosen. Caterpillarens gamla kropp bryts ned och en ny kropp formas. Under detta stadium rör sig inte insekten och verkar vara i vila, men under ytan sker det mycket.

Vuxen fjäril

Efter en variabel tid, beroende på arten, kläcks den vuxna fjärilen ur puppan. I början är fjärilens vingar veckade och våta, men snart pumpas kroppsvätskor in i vingarna, de blir släta och torra, och fjärilen är redo att flyga. Den vuxna fjärilen kommer sedan att leta efter en partner för att reproducera sig och starta cykeln igen.

Fjärilens livscykel är en fascinerande process och ett perfekt exempel på naturens mirakel.

Fjärilens Metamorfos

Efter en tid bildar larven en kokong, eller puppa, där den genomgår en fantastisk transformation – en process som kallas metamorfos. Ur puppan kommer en vacker, fullvuxen fjäril.

Läs också: Jordgeting: 25 viktig fakta du inte visste om

Fjärilars arter

Fjärilar är fascinerande varelser, kända för sin imponerande variation och skönhet. Det finns över 180 000 kända arter av fjärilar världen över, med fler som upptäcks varje år. I Sverige hittar vi cirka 120 arter av dagfjärilar.

Fjärilsarter varierar enormt i storlek, färg och beteende. De minsta fjärilarna, ofta kallade dvärgfjärilar, kan vara så små som ett risgryn, medan de största, som fågelfjärilarna, kan ha ett vingspann på upp till 30 cm.

Färgerna och mönstren på fjärilarnas vingar är också oerhört varierande. Vissa arter är ljusa och färgglada, medan andra har mer dämpade, kamouflagefärger. Många arter har unika mönster som hjälper till att skrämma bort rovdjur, medan andra använder sina färger för att locka till sig partners.

Beteendet hos fjärilsarter är lika varierande som deras utseende. Vissa arter lever ensamma, medan andra lever i grupper. Vissa arter är aktiva på dagen, medan andra är nattaktiva. Vissa fjärilar, som tistelfjärilen, kan migrera över långa sträckor, medan andra tillbringar hela sitt liv inom några hundra meter från där de kläcktes.

Några kända fjärilsarter

Dessa inkluderar den magnifika Monarkfjärilen, den spektakulära Påfågelsögonfjärilen och den charmiga Lilla Kålfjärilen.

Svenska fjärilar

I Sverige finns det cirka 120 arter av dagfjärilar. De varierar i storlek, färg och livsmönster. Sverige är alltså hem till en mängd olika fjärilsarter, med allt från mindre blåvingar till stora, färgstarka praktfjärilar. Dessa flygande juveler bidrar till att skapa ett dynamiskt och levande landskap, och är en väsentlig del av den biologiska mångfalden.

Varje fjärilsart har sin egen unika livshistoria och preferenser när det gäller livsmiljö, vilket gör dem till spännande och utmanande varelser att observera och studera.

Fjärilar på våren

När våren kommer vaknar naturen till liv, och det inkluderar våra vackra fjärilar. Efter att ha övervintrat i olika livsstadier börjar fjärilar som citronfjäril, nässelfjäril och vinbärsfuks dyka upp i det varmare vädret. De letar efter nektarrika blommor och börjar sin reproduktionscykel. Det är en fantastisk tid att observera dessa färgstarka varelser i trädgårdar och parker.

Fjärilar på försommaren

Försommaren är en tid av stor aktivitet för fjärilarna. Många arter, som praktfjärilar och blåvingar, är särskilt aktiva under denna tid. De har kläckts från sina puppor och börjar nu leta efter lämpliga platser att lägga sina ägg. Var uppmärksam på växterna i din trädgård, du kan få se dessa fjärilar fladdra runt dem!

Läs också: Luftrenare mot pollen: Guide med tips för renare luft

Fjärilar i juli

Juli är en högtid för fjärilarna. Med ett stort utbud av blommor tillgängliga är det lätt att hitta fjärilar som sipprar nektar på varje hörn. Arter som pärlemorfjärilar, amiraler och påfågelöga är vanliga synpunkter under denna tid på året. Juli är också en perfekt tid att se sällsynta och vackra arter som silverstreckat pärlemorfjäril och kejsartema.

Största fjärilarna

Fjärilar kommer i en rad storlekar, men de största av dem är verkligen ett skådespel att se. En av de största fjärilarna som kan ses i Sverige är Pappilio machaon, även känd som Svalestjert. Den kan ha en vingbredd på upp till 9 centimeter. Andra stora fjärilar inkluderar påfågelöga och dagspärlöga. Dessa stora fjärilar är inte bara imponerande att se på, men de spelar också en viktig roll i ekosystemet genom att pollinera en mängd olika växter.

Vanessa atalanta

Vanliga fjärilar i Sverige

  1. Citronfjärilen (Gonepteryx rhamni): Denna fjäril tillhör familjen vitfjärilar och är känd för sina gula vingar med en orange fläck. Citronfjärilen är en av de första fjärilar som syns på våren.
  2. Tistelfjärilen (Cynthia cardui): Tistelfjärilen är världens vanligaste fjäril. Den har ljusa vingar med svart, brun och vit mönstring.
  3. Amiralfjärilen (Vanessa atalanta): Amiralfjärilen är en stor och färgstark fjäril med vingar som har röda, vita och svarta mönster. Den är känd för sina långa migrationsresor.
  4. Nässelfjärilen (Aglais urticae): Nässelfjärilen är en mellanstor fjäril som är vanlig i hela Sverige. Den har ljusbruna vingar med blå och svarta prickar.
  5. Påfågelöga (Inachis io): Påfågelögat är en stor fjäril med mycket distinkt utseende. Dess vingar är mörka med stora, blå ögonliknande fläckar som kan skrämma bort rovdjur.
  6. Aurorafjäril (Anthocharis cardamines): Aurorafjärilen har ljusa vingar med orange och svarta fläckar. Hannarna har också ett utmärkande orange område på främre vingarna.
  7. Puktörneblåvinge (Polyommatus icarus): Denna lilla fjäril har vackert blåa vingar. Hannarna är mer intensivt blåa, medan honorna har mer bruna vingar.
  8. Kålfjärilen (Pieris brassicae): Kålfjärilen är en vit fjäril med svarta fläckar. Dess larver är kända som skadedjur på kålväxter.
  9. Slåttergräsfjäril (Maniola jurtina): Slåttergräsfjärilen är en mellanstor, brun fjäril. Den är vanlig på ängar och andra gräsbevuxna platser.
  10. Mindre guldvinge (Lycaena phlaeas): Denna lilla fjäril har kopparfärgade vingar med svarta fläckar. Den lever på hedar, ängar och andra öppna platser.
  11. Sorgmantel (Nymphalis antiopa): Sorgmanteln är en stor fjäril med mörka vingar och gul kant. Den kan ibland ses övervintra i byggnader.
  12. Vinbärsfuks (Polygonia c-album): Vinbärsfuksen är en mellanstor fjäril med unikt vingform som ser ut som en utklippt bokstaven C. Den kan ses på många olika platser, från trädgårdar till skogar.
  13. Grönsnabbvinge (Callophrys rubi): Grönsnabbvingen är en liten fjäril med vackra, metalliskt gröna vingar. Den lever på hedar och andra platser med gott om dess födoväxt, blåbär.
  14. Rapsfjäril (Pieris napi): Rapsfjärilen är en vit till gulaktig fjäril med svarta fläckar. Den är vanlig på ängar och andra platser med mycket blommor.
  15. Smultronvisslare (Pyrgus malvae): Smultronvisslaren är en liten, brun fjäril med vitaktiga fläckar och streck. Den kan ses på många olika platser, från trädgårdar till ängar och hedar.
  16. Tosteblåvinge (Celastrina argiolus): Tosteblåvingen är en liten fjäril med ljusblå vingar. Den är vanlig på många olika platser, från trädgårdar till skogar och hedar.
  17. Hagtornsfjäril (Aporia crataegi): Hagtornsfjärilen är en stor, vit fjäril med svart nätliknande mönster på vingarna. Den kan ses på platser med mycket hagtorn, dess larvers födoväxt.
  18. Kamgräsfjäril (Coenonympha pamphilus): Kamgräsfjärilen är en liten, brun fjäril. Den lever på gräsbevuxna platser och kan vara svår att se när den sitter stilla på grund av dess bra kamouflage.
  19. Luktgräsfjäril (Aphantopus hyperantus): Denna fjäril har ett vingspann mellan 28 och 42 mm. Det finns ingen större skillnad mellan könen, även om honan vanligtvis är något större och har fler och större ögonpunkter. Översidorna på vingarna är jämnt svartbruna, ibland med en något ljusare rödbrun eller gulbrun ton.
  20. Ängssmygare (Ochlodes sylvanus): Fjärilen har vingspannet 26–34 mm. Honan är större än hanen och har mörkare bruna utkantsbårder på sina brungula vingar. Ägget är grönvitt och kupolformat. Larven är blekt blågrön med brunsvart huvud och kamformad struktur vid analöppningen. Puppan är gråsvart med tvärt huvud och sugsnabelslida.
  21. Hedblåvinge (Plebejus idas): Fjärilen har vingspannet 21–28 mm. Hanen har blå vingar med svarta sömfält och prickar, medan honan är mörkgråbrun. Larven är ljusgrön med gulvit sidolinje och puppan är grön.
  22. Apollofjäril (Parnassius apollo): Fjärilen har vingspannet 62–87 mm. Honan är större och har mer svart pudring på vingarna. Vingarna är vita med svarta och röda teckningar. Larven är svart med gulröda fläckar och puppan är rödbrun.
  23. Pärlgräsfjäril (Coenonympha arcania): Fjärilen har vingspannet 28–34 mm. Utseendet är liknande för båda könen. Framvingarna är rödaktigt brungula med ett brett brunsvart utkantsband. Bakvingen är mörkbrun på ovansidan och gråbrun mot kanten. Undersidan har grå färg med ett vitt tvärband och ögonfläckar. Larven är ljusgrön med gulgröna linjer och puppan är gul eller har svarta streck.
  24. Mindre tåtelsmygare (Thymelicus lineola): Fjärilen har vingspannet 22–27 mm. Honan är större och saknar linje på framvingen. Vingarna är brungula med brunsvarta kanter. Larven är ljusgrön och puppan är ljusgrön och långsmal.
  25. Väddnätfjäril (Euphydryas aurinia): Fjärilen har vingspannet 33–46 mm. Honan är större och mer rundvingad. Vingarna är brunsvarta med rödgula fläckar och tvärband. Undersidan är ockragul till rödgul. Ägget är citrongult och blir senare vinrött. Larven är först brunaktig och senare svart med vita till gråvita prickar. Puppan liknar asknätfjärilens.
  26. Rovfjäril (Pieris rapae): Fjärilen har vingspannet 40–56 mm. Honan är vanligtvis gulaktig med kraftigare svart teckning. Vingarna är vita till gulvita på ovansidan med svarta fläckar. Undersidan är gul med mörk pudring nära vingroten. Äggen är gula och flaskformiga, larven är grön med gula punkter på sidorna, och puppan är grön eller smutsvit med svart teckning.
  27. Ängspärlemorfjäril (Speyeria aglaja): Fjärilen har vingspannet (35–) 45–58 mm. Hanens vingar är gulröda med svarta fläckar och doftfjäll på vingribborna. Honan varierar i färg och kan vara brungul med svart teckning. Bakvingens undersida är olivgrön med silverfläckar. Ägget är gulaktigt och larven är svart med svarta tornar och röda fläckar. Puppan är mörkbrun med melering.
  28. Brunfläckig pärlemorfjäril (Boloria selene): Fjärilen har vingspannet 34–44 mm (första generationen) och 30–38 mm (andra generationen). Honan är större med blekare ytterkanter. Vingarna är gulröda med svart teckning. Larven är svart eller gråsvart och puppan är mörkbrun med svarta fläckar.
  29. Silverstreckad pärlemorfjäril (Argynnis paphia): Fjärilen har vingspannet 53–65 mm. Hanens vingar är gulröda med svarta fläckar och ansvällningar. Honan är brungulaktig. Undersidan har silvervita tvärband och diskret teckning. Larven är svartbrun med ljusbruna ryggtornar och puppan är gråbrun med svartbrunt nätmönster.
  30. Älggräspärlemorfjäril (Brenthis ino): Fjärilen har vingspannet 33–42 mm. Honan är större. Vingarna är gulröda med små svarta fläckar och breda svarta sömfält. Undersidan har fläckar och ögonfläckar. Ägget är blekt gult med rödbruna band, larven är brungrå med vit rygglinje och puppan är gulvit till gulbrun.

Argynnis adippe

Fjärilars betydelse för ekosystemet

Fjärilar spelar en oerhört viktig roll i många ekosystem. Deras största bidrag är kanske deras arbete med pollinering. När de samlar nektar från blommor, överför de samtidigt pollen mellan blommorna, vilket hjälper växterna att föröka sig. Men deras betydelse sträcker sig långt bortom pollinering.

Fjärilar och deras larver utgör också en viktig del av födokedjan. De är föda för ett stort antal andra arter, inklusive fåglar, små däggdjur och andra insekter, och bidrar därmed till att upprätthålla balansen i dessa ekosystem.

Slutligen agerar fjärilar som viktiga indikatorarter. På grund av deras känslighet för miljöförändringar, kan deras närvaro eller frånvaro ge oss värdefull information om tillståndet i deras habitat och det bredare ekosystemet. Om fjärilspopulationerna börjar minska, kan det vara ett tecken på att något är fel i miljön.

papilio machaon

Fjärilar som pollinatorer

De bidrar till pollinering, vilket är viktigt för blommande växters reproduktion. För det första, likt bin, spelar fjärilar en avgörande roll som pollinatorer. När en fjäril landar på en blomma för att suga upp nektar, fastnar pollen på dess kropp.

Läs också: Kattnamn: Din utlimata guide till att välja perfekta namnet

När fjärilen sedan flyger till nästa blomma, överförs en del av detta pollen, vilket hjälper blommorna att befruktas och frön att utvecklas. Detta är av central betydelse för reproduktionen av många växtarter, inklusive många som människor förlitar sig på för mat.

Fjärilar som föda för andra djur

Fjärilar och deras larver är också en viktig födakälla för ett stort antal andra djur, inklusive olika arter av fåglar, däggdjur, andra insekter och spindlar. Genom att tjäna som en del av dessa djurs diet bidrar fjärilar till att stödja biologisk mångfald och upprätthålla balansen inom olika ekosystem.

gonepteryx rhamni

Hur man kan hjälpa fjärilar

Fjärilar, liksom många andra insekter, står inför olika utmaningar på grund av mänskliga aktiviteter. Men det finns flera sätt vi kan hjälpa till att stödja och skydda dessa viktiga pollinerare. Här är några åtgärder du kan vidta för att hjälpa fjärilarna:

1. Skapa en fjärilsvänlig trädgård: Genom att plantera inhemska växter som fjärilar älskar kan du skapa en värdefull habitat för dem. Var noga med att inkludera både växter för larver (värdväxter) och växter som vuxna fjärilar kan samla nektar från.

2. Undvik pesticider: Kemikalier som pesticider kan vara skadliga för fjärilar och andra pollinerare. Genom att använda ekologiska metoder för skadedjurskontroll kan du hjälpa till att skydda dessa viktiga insekter.

3. Ge fjärilarna ett ställe att övervintra: Många fjärilsarter behöver skyddade platser att övervintra. Du kan hjälpa dem genom att lämna lövhögar, träpinnar eller andra naturliga material i din trädgård under vintern.

4. Skapa en fjärilsmatplats: På samma sätt som fågelmatare, kan du skapa en fjärilsmatplats med övermogna frukter eller en socker-vattenlösning.

5. Engagera dig i fjärilsskydd: Delta i projekt för att räkna fjärilar, anmäl dina observationer till fjärilsdatabaser, eller bidra till organisationer som arbetar för att skydda fjärilars habitat.

inachis io

Skapa en fjärilsträdgård – så gör du!

Ett sätt är att skapa en fjärilsträdgård i ditt eget utrymme. Att skapa en fjärilsträdgård kan vara en fantastiskt givande uppgift. Följande är några steg du kan ta för att locka fjärilar till din trädgård:

1. Välj Rätt Växter:

Fjärilar dras till blommande växter med starka dofter och starka färger, speciellt de som är röda, gula, orange, rosa och lila. Välj växter som blommar vid olika tider under året för att erbjuda en kontinuerlig födakälla. Exempel på fjärilsvänliga blommor är solhatt, lavendel, buddleia, och zinnia.

2. Plantera i Full Solljus:

Fjärilar dras till soliga platser, så se till att din trädgård får minst sex timmars sol per dag. Om möjligt, plantera dina blommor där de kommer att få morgonsol, vilket hjälper dem att värma upp efter en kall natt.

3. Skapa en Fjärilsvänlig Miljö:

Fjärilar behöver platser att vila, värma upp och gömma sig från rovdjur. Stenar, stockar och lövfällande träd kan alla erbjuda skydd och vila. De dricker också från pölar, så att skapa en liten damm eller ha en skål med vatten kan också locka dem.

4. Undvik Pesticider:

Kemikalier som bekämpningsmedel kan vara skadliga. Använd naturliga skadedjursbekämpningsmetoder istället, och välj att odla växter som är naturligt motståndskraftiga mot skadedjur.

5. Skapa en Plats för Larver:

Kom ihåg att din trädgård också behöver vara gästvänlig för fjärilens yngre stadier. Vissa växter, som nässlor och krasse, är populära larvmatväxter.

Genom att följa dessa steg kan du skapa en trädgård som lockar fjärilar och hjälper till att bevara dessa vackra och viktiga insekter. Lycka till!

fjärilsträdgård

Blommor som lockar fjärilar

Fjärilar dras till blommor som ger rikligt med nektar och har starka, ljusa färger. Olika arter kan ha olika preferenser när det gäller blommor, men här är några allmänna tips på blommor som tenderar att locka fjärilar:

1. Buddleja (Buddleja davidii): Även känd som “fjärilsbuske”, lockar denna växt ett stort antal fjärilar med sina färgstarka blomklasar och rikliga nektar.

2. Lavendel (Lavandula): Denna aromatiska växt lockar med sin ljuvliga doft och vackra lila blommor.

3. Solhatt (Echinacea): Med sina stora, platta blommor och rikliga nektar är solhatt en favorit hos många arter.

4. Liljor (Lilium): Dessa vackra, färgstarka blommor erbjuder mycket nektar, vilket gör dem till ett populärt val.

5. Prästkrage (Leucanthemum vulgare): Dessa enkla vita blommor lockar en mängd olika arter.

6. Röllika (Achillea millefolium): Denna växt med sina små, tätt sittande blommor är en utmärkt nektarkälla för fjärilar.

7. Honungsfacelia (Phacelia tanacetifolia): Denna blåa blomma är mycket populär hos fjärilar och är också en utmärkt bi-blomma.

Genom att inkludera dessa växter i din trädgård kan du skapa ett vackert och fördelaktigt landskap för fjärilar. Kom ihåg att använda ekologiska metoder för skadedjurskontroll, eftersom kemiska bekämpningsmedel kan vara skadliga för fjärilar och andra pollinerare.

Buddleja davidii

Hur övervintrar fjärilar

Fjärilar har olika strategier för att överleva vintermånaderna, beroende på art. Här är några av de vanligaste sätten som de övervintrar:

1. Som Larver: Vissa arter övervintrar i larvstadiet. Larverna kapslar in sig i en skyddande kokong och går in i en dvala, där de förblir tills våren kommer och värmen återvänder.

2. Som Puppor: Vissa övervintrar som puppor. Precis som larver, kapslar de in sig och väntar ut vintern i denna skyddade form.

3. Som Vuxna: Några arter, som t.ex. påfågelöga och nässelfjäril, övervintrar som vuxna fjärilar. Dessa söker skydd i håligheter, exempelvis i lövhögar, under bark på träd eller i byggnader, där de kan hålla sig skyddade från vinterns kyla.

4. Migration: Vissa arter, så som den berömda monarkfjärilen, övervintrar genom att migrera till varmare klimat. Monarkfjärilar flyger tusentals kilometer från Nordamerika till Mexiko för att övervintra.

Oavsett hur de övervintrar, är detta en kritisk tid för fjärilar. Hjälp dem genom att lämna naturliga material i din trädgård under vintern kan hjälpa dem att hitta skyddade platser att övervintra.

polygonia c album

Slutsats

Fjärilar är inte bara vackra att titta på, de spelar också en avgörande roll i vårt ekosystem. Genom att skapa en miljö som gynnar, kan vi bidra till att bevara dessa fantastiska skapelser.

Naturhistoriska riksmuseet i Sverige har omfattande information om fjärilar, inklusive detaljer om olika arter, deras livscykler, och deras roll i ekosystemet. Du kan läsa mer här!

Vill du läsa mer om våra fjärilar så hittar du all information på SLU Artdatabanken.

Kan en fjäril bitas?

Nej, fjärilar kan inte bitas. De har en sugsnabel, kallad en proboscis, som de använder för att dricka nektar från blommor.

Vad betyder Dagfjäril?

Dagfjäril är en term som används för att beskriva fjärilar som är mest aktiva under dagen. Detta skiljer dem från nattfjärilar, som är mest aktiva på natten.

Vilken är den vanligaste fjärilen?

I Sverige är en av de vanligaste fjärilarna citronfjärilen.

Vad har fjärilar för uppgift?

Fjärilar har många uppgifter i ekosystemet. De pollinerar blommor när de samlar nektar, och de tjänar som en viktig födokälla för andra djur.

Vad heter alla fjärilar?

Det finns över 180 000 kända arter av fjärilar i världen, och det skulle ta för mycket utrymme att lista dem alla. Några exempel inkluderar ögonflickfjärilar, vitfjärilar, tistelfjärilar, pärlemorfjärilar, juvelvingar och många fler.

Vilka fjärilar finns i Sverige?

I Sverige finns cirka 120 arter av dagfjärilar. Några av de mest kända inkluderar citronfjärilen, tistelfjärilen, alpfjärilen, storfjärilen och grönfläckig vitfjäril.

Hur många arter av fjärilar finns det?

Det finns över 180 000 kända arter av fjärilar i världen, och fler upptäcks hela tiden.

Vad heter vita fjärilar?

Vita fjärilar kallas ofta vitfjärilar, men det finns många arter av vitfjärilar, såsom kålfjäril, rapsfjäril och lövfjäril.

Vilken djurgrupp tillhör fjärilar?

Fjärilar tillhör gruppen insekter, och mer specifikt ordningen Lepidoptera.

Har en fjäril ett hjärta?

Ja, fjärilar har ett hjärta. Det är mycket annorlunda från ett mänskligt hjärta, men det pumpar hemolymf (insektens motsvarighet till blod) genom kroppen.

Vad heter de vita fjärilarna?

Vita fjärilar kallas ofta vitfjärilar, men det finns många arter av vitfjärilar, såsom kålfjäril, rapsfjäril och lövfjäril.

Vad heter blå fjäril?

Det finns många arter av blå fjärilar. En av de mest kända i Sverige är idas blåvinge.

Vad heter en svart fjäril?

En svart fjäril kan vara en svartnätfjäril eller en svartapollo, beroende på arten och var den finns.

 

 

Prenumerera på vårt Nyhetsbrev!

[ai_buddy_chat]
- Annons -
[ai_buddy_chat]

FÖLJ OSS PÅ SOCIALA MEDIER

15,650FöljareGilla
18,944FöljareFölj

Måste läsas

- Annons -