När åskan går
Varma och härliga sensommardagar ligger framför oss, men det innebär också risk för kraftiga åskoväder. Blixtnedslag kostar varje år miljontals kronor för svenska hem, men det finns sätt att skydda både sig själv och sin villa.
När åskan går sätts stora krafter i omlopp, men som tur är slår blixten sällan ner direkt i huset. Det vanligaste är istället att blixten slår ner i marken och att den höga spänningen tar sig in via ledningar i närbelägna hus och riskerar göra skador på elektronik och elnät. Dessa överspänningar (transienter) slår ofta ut tv, kyl, spis, frys, bastu, robotgräsklippare och larm osv. Skador som många gånger kan komma smygande och inte upptäcks förrän flera månader efter nedslaget.
En ny och dyr spishäll eller en kyl/frys i snygg design som plötsligt börjar bete sig märkligt efter ett par år–hur ska man veta att det är ett åsknedslag utanför huset som orsakat skadan? Mängden åska tros öka i framtiden på grund av klimatförändringarna och mängden elektronik som vi investerar i våra hem tenderar också att öka, så ett åskskydd kan vara en billig peng i jämförelse med att tvingas köpa ny utrustning. En modern spis är till exempel känsligare för överspänningar än vad gamla tiders spisar var.
Installera åskskydd
Genom att låta ett auktoriserat elföretag installera överspänningsskydd, även kallat inledningsskydd, kan du skydda dig mot de flesta åskskador. Denna typ av åskskydd ser till så att det inte kommer in mer ström i ledningarna än det ska. Kostnaden för installation och överspänningsskydd ligger runt 6–8000 kr, men är du berättigad till ROT-avdrag kan det bli billigare. Kontakta en behörig elektriker och be att få en offert för just din villa
Blandas ofta ihop med jordfelsbrytare
Det är relativt vanligt att jordfelsbrytare och överspänningsskydd blandas ihop och många tror att det är samma sak, men så är inte fallet. Den stora skillnaden mellan dem kan enkelt förklaras med att överspänningsskyddet skyddar elektriska apparater mot extremt hög och extremt kort spänning medan en jordfelsbrytare skyddar oss människor från att elektrifieras om strömmen från vägguttaget råkar hitta ut till en människa.
Överspänningsskydd monteras i elskåpet, med fördel samtidigt som jordfelsbrytare. Det finns även portabla överspänningsskydd i handeln, som man sätter t ex mellan tv och vägguttaget. De fungerar bra som ett komplement om du har ett installerat inledningsskydd i elskåpet, men de står inte emot överspänningar i tillräcklig omfattning om det är det enda skydd du har i bostaden. För den som är intresserad av än mer skydd och kanske bor i ett utsatt område så kan man komplettera med ett eget såkallat jordtag. Då får du ett effektivt skydd.
Ett jordtag, till exempel i form av ett jordspett, gör att man kan ansluta även alla inkommande rör, exempelvis vattenrör, så att strömmen går ut i marken i stället för att åka runt i husets rörledningar, om man ansluter till huvudjordskenan. En ytterligare avancerad variant är att gräva ner en ringlina av till exempel rostfritt stål runt huset. Denna ringlina jämnar ut stegspänningar runt ringen.
Det gör att marken kring huset inte blir farlig för människor och att spänningar minskar i rör-och elledningar parallellt med marken inne i ringen. Detta kan med fördel göras om man ändå planerar att exempelvis dränera om sitt hus–eller när man bygger ny villa. I specifika fall kan man öka säkerheten med montage av yttre åskskydd/inslagsskydd på taket, och mer omfattande applicering av överspänningsskydd i byggnaden men då springer kostnaderna iväg.
Förebyggande åtgärder
Kontakta ditt försäkringsbolag och be om goda råd. Vad ingår i just din villa-försäkring när det gäller åsknedslag? Kanske har de aktuella erbjudanden eller rabatter om man låter installera ett åskskydd i fastigheten?
Kontrollera och rådfråga din elektriker kring eventuellt onödiga ledningar in i ditt hus. De flesta av oss har kanske inte längre ett fast telefonabonnemang, men kopparkablarna finns ju fortfarande kvar. Har man möjligheten bör man därför ta bort dem. Likaså den gamla tv-antennen på taket. Sitter den mest kvar för fåglarna att pausa på?
Hur långt bort är åskan?
Står du på stranden och anar ett åskväder längst kusten? Använd den gamla regeln att räkna hur många sekunder det är mellan det att du ser blixten och hör mullret. Dela sedan antalet sekund – er med tre så får du fram hur många kilometer bort blixten är. Är det exempelvis nio sekunder emellan är blixten och förmodligen åskans centrum ca tre kilometer bort.
Vill du ha extra koll på åskan?
SMHI:s väderapp och hemsida hjälper oss att hålla koll på vädret och tillhörande åskvarningstjänst. Är det just åska och blixt för ditt närområde du vill ha koll på så kan du till exempel ladda ner gratisappen Blixtvakt. Där kan du ställa in pushnotiser i din telefon och få en varning så fort en blixt slagit ner inom ett område som du själv angivit. Själva blixtnedslag – en kan du även se på en karta.
Goda råd vid åska
Blixten söker den kortaste vägen från molnet till jorden, där det minsta motståndet genom luften finns. Att hålla upp paraply eller golfklubba, att cykla eller stå i båt under åskväder innebär därmed stora risker att fungera som en åskledare.
Här är några saker att tänka på:
Undvik att gå upp på berg, bada och åka i båt som inte är åskskyddad. Vatten leder ström och du kan lätt riskera att bli den högsta punkten om du är nära öppet vatten.
Undvik att stå under träd eller andra höga föremål.
Badning och simning under åskväder ska undvikas eftersom blixten kan slå ned i vatten. En simmande person i området får därvid strö m genom kroppen.
Gå inomhus! Det ger ett relativt säkert skydd. Finns det inget hus så är du säkrare i en bil än vad du är på marken.
Dra ur sladdar ur vägguttagen. Det är inte farligt att prata i mobiltelefonen så länge du inte har laddningssladden i vägguttaget – detsamma gäller självklart datorn. Undvik däremot att prata i den fasta telefonen. Om du står nära platsen där åskan sl år ner kan du få en stöt. Det kallas stegspänning och kan inträffa när blixten slår ner i marken och leder strömmen vidare. Risken för steg – spänning är mindre om du står med benen tätt ihop
Text: Lillebil Hansson
Bilder: Mericon, Istock och Villalivet
