Statens bidrag för energieffektivisering är tillbaka och den här gången kan betydligt fler villaägare söka. Sedan den 17 augusti gäller nya regler som öppnar bidraget för alla uppvärmningsformer utom fjärrvärme, låter dig själv välja åtgärder och ger upp till 60 000 kronor per hus. Här är allt du behöver veta.
När energikrisen slog till 2022 införde regeringen ett bidrag för energieffektivisering i småhus – men bara för hus som värmdes med el eller gas. Närmare 40 000 ansökningar kom in, men bara hälften beviljades. Många fick avslag för att deras hus värmdes på ”fel” sätt.
Nu är bidraget tillbaka i ny form. Riksdagen har avsatt 300 miljoner kronor per år, bidraget beräknas finnas kvar till 2030, och reglerna har gjorts om i grunden med uttalat mål att fler ska kunna söka och färre få avslag. Uppskattningsvis kan runt 25 000 småhusägare beviljas bidrag under perioden.
Vem kan söka?
Tre grundkrav gäller. Huset ska vara ett småhus – villa, par-, rad- eller kedjehus – med värdeår före 1990. Det får inte vara anslutet till fjärrvärme. Och du ska helt eller delvis äga huset och bo där stadigvarande – men här finns en viktig nyhet.
Tidigare krävdes att du bodde i huset redan när du ansökte. Nu räcker det att du bor där när du begär utbetalning. Det öppnar för alla som köper ett äldre hus och vill renovera innan inflytt – en mycket vanlig situation som tidigare stängde dörren till bidraget.
Den stora förändringen är annars vilka hus som omfattas. Tidigare gällde bidraget bara el- och gasuppvärmda hus. Nu spelar uppvärmningsformen ingen roll – ved, pellets, olja, gammal värmepump eller direktverkande el – så länge huset inte redan värms med fjärrvärme.
Vad kan du få bidrag för?
Bidraget täcker materialkostnader – inte arbetskostnader – för två typer av åtgärder.
Värmesystemsåtgärder: nyinstallation av vattenburen värmedistribution, anslutning till fjärrvärme, installation av till- och frånluftsventilation med värmeåtervinning (FTX) – en nyhet i årets version – samt installation av styrbar frånlufts-, luft-vatten-, berg-, sjö- eller jordvärmepump, eller en styrbar varmvattenberedare med inbyggd värmepump.
Klimatskärmsåtgärder: tilläggsisolering, byte av fönster eller dörrar, tilläggsglasrutor till befintliga fönster och dörrar, samt vindtätning.
En sak har däremot försvunnit: luft-luftvärmepumpar ger inte längre bidrag, varken ensamma eller i kombination med annat. Motiveringen är att de har så kort återbetalningstid att de genomförs ändå – bidraget ska gå dit det gör störst skillnad.
Hur mycket pengar handlar det om?
Bidraget täcker högst 30 procent av de bidragsberättigade materialkostnaderna, upp till maximalt 60 000 kronor per småhus. Bidrag under 10 000 kronor betalas inte ut – så materialkostnaden behöver överstiga drygt 33 000 kronor för att du ska komma över tröskeln.
Jämfört med förra omgången är procentsatsen lägre – då täcktes 50 procent – men systemet är friare. Tidigare var maxbeloppet uppdelat: högst 30 000 kronor till värmesystem och högst 30 000 till klimatskärm, och klimatskärmsåtgärder krävde att du först fått bidrag för värmesystem. Nu får du fritt fördela hela summan mellan åtgärderna, i valfri ordning, och söka vid högst två tillfällen. Vill du lägga allt på fönster – eller allt på en bergvärmepump – går det bra.
Så ansöker du – steg för steg
Ansökan görs hos länsstyrelsen i det län där huset ligger, i ett formulär som Boverket tillhandahåller. Ansökan ska ha kommit in senast sex månader efter att åtgärderna påbörjats – en förlängning från tidigare fyra månader. Projektering och förberedelser räknas inte som påbörjande, utan klockan startar när själva installationsarbetet drar igång.
Om ansökan beviljas får du ett preliminärt beslut som anger vilka åtgärder bidraget avser, högsta möjliga belopp och när du senast ska begära utbetalning. När åtgärderna är färdigställda skickar du in en begäran om utbetalning – och då ska du alltså bo i huset.
Påbörjade du åtgärder redan i år, innan de nya reglerna trädde i kraft? Då gäller en övergångsregel: för åtgärder påbörjade mellan den 1 januari och 16 augusti 2026 räknas sexmånadersfristen från den 17 augusti. Du har alltså fram till mitten av februari 2027 på dig att ansöka.
Ytterligare en praktisk nyhet: kravet på F-skatt gäller nu bara den som får betalt för att utföra arbetet. Det är alltså klart och tydligt tillåtet att göra jobbet själv – för de åtgärder du har kvalifikationer för – och ändå få bidrag för materialet.
| Energibidraget 2026 i korthet: Vem Äger och bor (vid utbetalning) i småhus med värdeår före 1990, ej fjärrvärmeanslutet Hur mycket: 30 % av materialkostnaden, max 60 000 kr, min 10 000 kr Vad: Värmepumpar (ej luft-luft), FTX, vattenburen värme, fjärrvärmeanslutning, isolering, fönster, dörrar, vindtätning När: Ansök inom 6 månader från påbörjad åtgärd, senast 1 juni 2030 Var: Länsstyrelsen, via Boverkets formulär |
Värt att agera på – men medlen är begränsade
Ett genomsnittligt småhus använder runt 20 000 kilowattimmar per år, och regeringens bedömning är att åtgärderna i snitt kan minska energianvändningen med 30 procent per hus. Med dagens elpriser innebär det tusenlappar i lägre driftskostnad varje år – utöver själva bidraget och ett hus som står bättre rustat för framtida priskriser.
Men bidraget gäller bara så länge pengarna räcker – 300 miljoner kronor per år är avsatta, och till skillnad från förra omgången är målgruppen nu betydligt större. Har du gått och funderat på tilläggsisolering, nya fönster eller en bergvärmepump är det här sannolikt rätt tillfälle att räkna på saken.
Ditt hus byggdes för en annan tids energipriser. Nu finns hjälp att uppdatera det.
