Sveriges lager blir större och fler. Handeln kräver ständigt mer yta. En annan förklaring är 3PL (tredjepartslogistik), där fler företag outsourcar lager och plock till externa logistikaktörer. Dessa bygger i sin tur jätteanläggningar som kan användas av många kunder samtidigt. Men de allra största enskilda byggnaderna tillhör fortfarande handelsjättarna själva.
Utvecklingen har lett till en kapplöpning om kvadratmeterna där det som nyss ansågs vara ett rekordlager snabbt blir omsprunget av nästa miljardprojekt. Totalt handlar det om flera miljoner kvadratmeter ny logistikyta.
| Fastighet | Företag | Typ av lager |
| Cementgjutaren 1 | IKEA | Eget centrallager |
| Gjutaren 6 | Jula | Eget centrallager |
| Lundby 2:8 | Dagab/Axfood | Eget centrallager (Dagligvaror) |
| Timret 1 | Rusta | Eget centrallager |
| Kolven 2 | ICA | Eget centrallager (Södra navet) |
| Ribbingelund 2:65 | Coop | Eget centrallager (Automationsterminal) |
Cementgjutaren 1 – IKEA, Älmhult (166 000 kvm)
Byggnaden är 166 000 kvadratmeter, vilket motsvarar drygt 20 fotbollsplaner under samma tak. Ursprungsbyggnaden stod klar i början av 1970-talet och har byggts ut i flera omgångar. Den kolossala lokalen säger något om vad som krävs när man ska hålla jämna steg med både butiker och e-handel på den högsta nivån.
Gjutaren 6 – Jula, Skara (ca 178 000–180 000 kvm, på väg mot 223 000 kvm)
Julas centrallager har byggts ut i omgångar och beskrevs 2025 som cirka 180 000 kvadratmeter stort. Nu planeras ytterligare en expansion på 43 000 kvadratmeter som tar anläggningen till cirka 223 000 kvadratmeter, vilket gör det till en av de största logistikfastigheterna i världen i sitt slag. Det är ett typiskt svenskt lagercase: ett familjeägt bolag som bygger långsiktigt i ett klassiskt logistikläge vid E20, där varje etapp adderar kapacitet, automation och mer energieffektiva lösningar.
Lundby 2:8 – Dagab/Axfood, Bålsta (ca 125–126 000 kvm)
Dagabs nya centrallager i Bålsta listas på omkring 125 000–126 000 kvadratmeter och beskrivs som ett av Nordens största högautomatiserade lager. Det är alltså en inomhusyta motsvarande cirka 15 fotbollsplaner som hanterar varor till runt 700 butiker och e-handelskunder i hela Sverige. Byggnaden är 30 meter hög, med helautomatiserat orderplock i flera temperaturzoner och en automationsgrad på nära 80 procent.
Timret 1 – Rusta, Norrköping (ca 120 000 kvm)
När en större utbyggnad planerades 2019 hade anläggningen närmare 120 000 kvadratmeter lageryta, med ytterligare cirka 69 000 kvadratmeter på väg till hösten 2021. I dag är Rustas distributionscentral navet i kedjans nordiska logistik, med både låglagerdelar och höglagerdelar på tillsammans tiotals tusen kvadratmeter, anpassade för snabb varuomsättning till över 150 varuhus i flera länder. Att Norrköping dyker upp i den här typen av listor är ingen slump – staden är ett klassiskt logistikläge där Malmölandet-området samlar flera av Sveriges största lagerbyggnader.
Kolven 2 – ICA, Helsingborg (ca 105 000–114 000 kvm)
I Helsingborg ligger ICAs södra centrallager i området Långeberga. Fastigheten Kolven 2 beskrivs i olika källor som cirka 105 600–114 000 kvadratmeter, och är en central del av ICAs distribution i södra Sverige. 2022 utnyttjade ICA Fastigheter en återköpsoption och köpte ut Alecta ur JV-bolaget Långeberga Logistik, som ägde lagerfastigheten – en affär som gav ICA full kontroll över utvecklingen av anläggningen.
Ribbingelund 2:65 – Coop, Kjula/Eskilstuna (ca 77 000–109 000 kvm)
Coops nya centrallager i Kjula, öster om Eskilstuna, har under projektets gång kommunicerats med olika ytor i offentligheten – från cirka 77 000 kvadratmeter upp mot runt 100 000 kvadratmeter i fullt utbyggt läge. Byggnaden såldes 2020 till tyska DWS och är sedan hösten 2024 i full drift som Coops helautomatiserade varuterminal, med 95 procents automationsgrad. Lagret är Coops enskilt största arbetsplats, med omkring 600 medarbetare, och hanterar 7 000–10 000 pallar per dag.
Framtiden stavas flexibilitet och 3PL
Även om listan ovan domineras av handelsbolag som bygger och driver sina egna anläggningar ser vi en tydlig trend där nästa generation av storlager drivs som 3PL (tredjepartslogistik). För många växande företag är det inte längre hållbart att bygga egna kolosser på 100 000 kvadratmeter. I stället vänder man sig till externa logistikpartners som erbjuder färdiga ytor och avancerat plock under eget tak.
Genom att använda tredjepartslogistik kan även mindre aktörer få tillgång till samma stordriftsfördelar och automationsgrad som IKEA eller Jula men med en betydligt högre flexibilitet. I takt med att marknaden för 3PL mognar i Sverige är det bara en tidsfråga innan vi ser renodlade logistikoperatörer bygga anläggningar som utmanar även de allra största namnen på denna lista.
