Kajsa Ingemarssons hus i Roslagen – källa för natur och lugn
Författaren Kajsa Ingemarsson tillbringar mycket tid i familjens fritidshus i Roslagen. Här finns naturen och lugnet, men också ett ständigt behov av underhåll. Någon hemmafixare är hon dock inte, med ett undantag: tapetsering.
Bor: Stockholm. Fritidshus i Roslagen.
Familj: Maken Lasse, döttrarna Rosa, 13, och Laura, 16, katten Tassen.
Yrke: Författare, föreläsare och inspiratör.
På CV:t: Sex år på Säpo:s kontraspionage, programledare på tv och bästsäljande romanförfattare.
Aktuell: Med boken ”Hjärtats väg – att hela och helas med kärlekens kraft” (Bladh by Bladh).
Det röda trähuset med vita knutar ligger idylliskt inbäddat mellan skog och hästhage. Under rundvandringen får vi se den ena vackra väggen efter den andra.
Fritidshuset är Kajsa Ingemarssons tillflyktsort, den plats där hon hämtar ny kraft.
Kajsa Ingemarssons farfar var färghandlare och hade butiker i Huskvarna och Jönköping. Tack vare detta, och att Kajsas pappa var duktig på att tapetsera, hade familjen alltid moderna tapeter hemma under uppväxten.
– Jag älskar tapeter! Om jag får skryta lite, måste jag säga att jag är riktigt bra på att tapetsera. Jag är otroligt noggrann, säger hon och visar hur mönstret passar perfekt i skarvarna i dotterns rum.
Vackra väggar
Ur en garderob på nedervåningen plockar Kajsa Ingemarsson förtjust fram ett par provrullar med storblommiga mönster.
Varje år har hon ett nytt renoveringsprojekt på gång. Nästa år ska det nuvarande arbetsrummet bli gästrum, och kanske faller valet på någon av dessa tapeter.
– Med rätt tapet kommer hela rummet fram och ramas in. Jag tycker verkligen att man kan fånga rummets själ med rätt mönster. Se här hur dörren blir som en tavla i sig.
Vi står i vardagsrummet – och mycket riktigt: den grå trädörren ser nästan ut som ett konstverk mot den beigeröda tapeten med rosor.
Familjen köpte det vinterbonade fritidshuset för tre år sedan. Dessförinnan hade de ett mindre torp i närheten, med utedass och enbart sommarvatten. Det var charmigt, men gick inte att bo i på vintern.
– Det tog oss tio år att få torpet så som vi ville ha det. Det som fick oss att fastna för det här huset var bland annat att de förra ägarna hade lagt ner så mycket jobb på det. Vi vill inte renovera sönder våra somrar, säger Kajsa.
Men hon och maken Lasse fixar det som behövs och är ”hyfsade på ytrenovering”. Inredningen är ett hopplock av Ikeamöbler, arvegods, loppisfynd och sådant som fanns i deras tidigare torp.
– Man får ta det man har, och så småningom blir det ett hem av det. Jag tycker det är roligt att lyssna in vad bostaden vill ha, vad den vill klä sig i.
”Jag tycker det är roligt att lyssna in vad bostaden vill ha, vad den vill klä sig i”, säger Kajsa om inredningen.
Bara vara
Fritidshuset är Kajsas tillflyktsort, den plats där hon finner inre balans och kan hämta ny kraft.
Hon lämnar hemmet och skrivarlyan i Stockholm för fritidshuset i Roslagen titt som tätt, året runt. Mest för att ”bara vara”, och ibland för att skriva.
Under somrarna bor hon här helt och hållet.
– Då är jag ledig, eller försöker i alla fall, men det är svårt med mitt jobb. Skriver jag inte, eller redigerar, så bearbetar jag nya idéer. Jag tänker bra här ute, det är mindre som stör än i stan.
Det finns en stor skog bakom huset där hon promenerar dagligen. Nu på hösten blir det bär- och svampplockning.
Kajsa kan sitta under den stora björken flera timmar i sträck. Hon älskar träd och upplever att de har en läkande kraft. Här med katten Tassen.
I den vackra trädgården står en gigantisk björk med två sittgungor som svajar lätt i vinden. Här sitter hon när vädret tillåter, ofta flera timmar i sträck.
– Jag kan gå ut med min tekopp på morgonen och sedan blir jag kvar där, tills jag upptäcker att det blivit dags för lunch.
Kajsa älskar träd. Hon upplever att de har en sorts läkande kraft och en ”omfamnande kärlek”, som hon uttrycker det.
– Träd är levande väsen som visar att det går att leva och vara i stillhet, utan att livet för den sakens skull avstannar. Människor är naturligtvis inte gjorda för att stå som träd, men vad händer med mitt liv om jag förmår stilla mig åtminstone ibland? Vad händer om jag lyssnar på det som finns bakom tjattret i huvudet?
Ljusstakarna är arvegods från Kajsas farmor.
Hjärtats väg
I sin nya bok ”Hjärtats väg – att hela och helas med kärlekens kraft”, som är sista delen i hennes trilogi om människans dolda potential, skriver hon om att leva och kommunicera utifrån hjärtat. Hon talar om kraften i ”dynamisk stillhet”, om att hitta balansen när det ”överstimulerade sinnet håller på att ta över”.
På hyllan i hallen ligger hennes mobiltelefon och väntar. Hela världen inom räckhåll, även här.
– Jag har blivit ’hooked’ mot min vilja. Telefonen och apparna har sabbat livet för mig, säger hon med glimten i ögat, men ändå med ett visst allvar.
– Precis som vi har lärt oss att vi måste träna fysiskt eftersom vi har så stillasittande liv, måste vi också lära oss att lägga in stillhet i schemat eftersom vi har så mentalt aktiva liv. Gör vi inte det blir vi knäppa.
Innan trilogin började ta form hade Kajsa skrivit sju bästsäljande romaner med titlar som ”Små citroner gula”, ”Lyckans hjul” och ”Någonstans inom oss”.
Den nya inriktningen på hennes författarskap, där hon skriver om det mänskliga medvetandet, var inget genomtänkt karriärbyte.
– Jag lever som jag lär, och det var helt enkelt hit den inre rösten ledde mig.
Lantstället i Roslagen, och den stora björken, har betytt mycket. Efter det intensiva arbetet med de två första delarna, ”Den magiska gnistan” och ”Modern mystik”, hämtade hon ny kraft här inför skrivandet av ”Hjärtats väg”.
Kajsa bjuder på kaffe i det hemtrevliga köket. Ljusstakarna och de små söta kaffekopparna är arvegods från farmor. Väggarna pryds av gammeldags blommiga originaltapeter.
På ena väggen hänger en ram med bitar av alla tapetlager som funnits i huset.
– De har ju bleknat med tiden, men på 1800-talet var det starka färger och stort och blommigt som gällde, precis som nu. Det tycker jag är häftigt.
Katten Tassen, en helig birma, kommer sakta nerför trappan, men vill inte bli klappad av främlingar.
– Hon är misstänksam, säger Kajsa och ler.
Hon tar katten i famnen och vi beger oss ut mot björken för att ta en bild.
– Ni måste provsitta! Man känner sig så skön där.
Kajsas Ingemarssons bästa tapetseringstips!
- Lyssna in rummet ordentligt. Ha inte för bråttom med att välja. Se till att du och rummet är överens, och ta hänsyn till husets ålder och karaktär.
- Ta hem prover och testa i olika ljus. Det som ser bra ut mitt på dagen kanske inte funkar lika bra i lampsken. Och tänk på årstiderna. Om du tapetserar på sommaren, fundera på hur tapetvalet kommer att kännas på vintern och vice versa.
- Tapeter är dyra, men vänta hellre något år och spara lite extra pengar så att du kan välja en riktigt fin och originell tapet. Det finns så mycket vackert att välja på om du tar dig tid att leta. Det kommer du inte att ångra!
- Fega inte, tapeter ska synas och vara dekorativa, annars kan man lika gärna måla väggarna vita!
Text: Charlotte Pehrson Foto: Carolina Byrmo