Lathund för villaägare

Lathund för villaägare – Håll koll på regler och undvik granngnissel

Som villaägare finns det många bestämmelser och regler att hålla ordning på både när man bygger och sedan tar hand om sitt hus och sin tomt. Dessutom har man ofta grannar ganska nära inpå sig där det lätt kan uppstå tveksamheter och osäkerhet kring saker som påverkar båda parter. Vad är det som gäller, egentligen?

Att bo i villa kan vara komplicerat. Förutom allt man måste ha koll på, underhålla och förstå med sitt eget hus delar man ju också boendemiljö i kvarteret eller längs gatan med många andra människor. Förhållandet till grannar man delar tomtgräns med är kanske det känsligaste: här dras saker till sin spets automatiskt och begrepp som hänsyn och samarbete är helt nödvändiga.

Lagstiftningen för privatbebyggelse syftar till att ge lika förutsättningar och till att reglera storlek och placering på byggnader, inte minst för grannsämjans skull. För det saknas knappast ämnen att ha synpunkter på, både vad gäller själva byggnaderna och allmän livsstil: Är planket för högt? Kan man ha en husvagn uppställd på sin tomt hur länge som helst? Är det okej att klippa gräsmattan på söndagar? Skuggar vår björk grannens altan? Och får hantverkarna dra igång cirkelsågen kvart i sju på morgonen?

När det handlar om vad och hur man får bygga på sin tomt är lagstiftningen tydlig, även om många kommuner har en delvis anpassad policy efter lokala förutsättningar. I princip finns det definitiva mått och avstånd att förhålla sig till för exempelvis höjd, bredd och placering av plank, staket, altaner, tillbyggnader och andra fristående konstruktioner. Ofta krävs det dessutom bygganmälan eller ett bygglov från kommunen och ibland ett godkännande av grannarna innan man får sätta igång.

Reglerna kan vara snåriga och besvärliga att tillämpa på just sitt eget ärende och många gånger är det ett bra tips att ta kontakt med sin hemkommun för att reda ut vad som gäller.

Inte bara fysiska byggnader påverkar grannsämjan i ett villaområde. Kanske har sättet att sköta sin trädgård, hur man uppträder i den och vilken koll man har på sina husdjur ännu större betydelse. För många sådana vardagliga frågor finns det ingen specifik lagstiftning att luta sig mot och formuleringarna är ganska allmänna.

I Jordabalkens tredje kapitel, som reglerar rättsförhållanden mellan grannar, heter det att var och en vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom ska ta skälig hänsyn till omgivningen. Tolkningsutrymmet är alltså stort.

Även Miljöbalken reglerar vissa förhållanden som är tillämpliga mellan grannar, bland annat i fråga om hänsynsregler och buller, men den klart mest framkomliga vägen för att komma överens är genom dialog i god ton följt av kompromisser och hänsynstagande. Att slå varandra i huvudet med lagtexter och hota med anmälningar blir sällan bra för någon.

Här ger Villalivet exempel och svar på några av de vanligaste frågorna som kan uppstå i kontakten med myndigheter och villagrannar. Kom ihåg att den bästa lösningen ofta är att tala med varandra!

Gäststuga?

Friggebod får vara maximalt 15 kvm stor och kräver inga tillstånd att uppföra. Funktionen är flexibel: såväl gäststuga som förråd funkar. Vill man bygga två går det bra men den sammanlagda ytan är fortfarande högst 15 kvm. Maxhöjd 3 m, avstånd till tomtgräns minst 4,5 m.

Ett attefallshus, maximalt 30 kvm stort och fyra meters nockhöjd, behöver bygganmälan och startbesked. Vill man bygga större eller närmare tomtgränsen krävs medgivande av berörd granne eller bygglov av kommunen.

Bygga till?

Utan bygglov har man rätt att göra en tillbyggnad – definierad som en åtgärd som ökar byggnadens volym åt något håll – på högst 15 kvm och som får stå som närmast 4,5 m från tomtgränsen. Bygganmälan och startbesked från kommunen behövs. Större tillbyggnader kräver bygglov men undantag finns.

Pool?

Pooler kräver oftast inte bygglov men ska anläggas med nödvändiga säkerhetsåtgärder. Marklov kan behövas om du schaktar så att markens höjdläge ändras avsevärt och bygganmälan om poolen ansluts till det allmänna vatten- och avlopps- nätet. Kolla med din kommun innan du börjar!

Uteplats?

Altan eller trädäck i anslutning till huset kräver oftast inte bygglov, om storleken är rimlig och avståndet till tomtgräns minst 4,5 m. Inom 3,6 m från huset får man fritt anordna en skyddad uteplats med mur eller plank, max 1,8 m högt. Samma sak gäller för högst 15 kvm stora skärmtak.

Häck, staket och plank mot grannen?

Vill man sätta staket precis på tomtgränsen är det bra att komma överens med grannen om vem som sköter underhållet. Går inte det är det bäst att sätta staketet en halvmeter in så du själv kommer åt att göra det. Samma sak gäller med en häck. Där har din granne annars rätt att säga åt dig att klippa de grenar som hänger in över hens tomt. Gör du inte det har grannen rätt att själv klippa dem.

Häckar får inte heller störa sikten för trafik vid korsningar och utfarter. Plank och murar kräver i regel bygglov om de uppförs vid tomtgränser. Kommuner har oftast en framtagen policy.

Belysning dygnet runt?

Stark belysning som spiller in till grannar är en källa till missnöje. Att förhindra det är svårt, framförallt om belysningen ingår i inbrottsskyddet och regleras med rörelsesensorer. I sådana fall är det nog något man som god granne får lära sig att tåla.

Katter och hundar?

Ingen kan kräva att katter eller hundar ska hållas instängda eller kopplade. Men om en granne störs av ditt husdjur får hen freda sin tomt och sina ägodelar på lämpligt sätt. Att till exempel lägga citronsyra i sandlådan för att förhindra att den fungerar som kattoalett eller spruta vatten på inkräktande djur är tillåtet. Oavbrutet skällande hundar kan i extrema fall vara ett ärende för kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd.

Långdragna renoveringsarbeten?

Hammarslag och maskinljud, gärna under helgerna, kan irritera grannar men det finns inga lagrum eller bestämmelser som specifikt reglerar sådant. Att reparera och installera under helgerna, då man är ledig, är tvärtom naturligt och självklart. Att prata med sina grannar och presentera en tidsplan är däremot alltid positivt.

Träd och växter in till grannen?

Om rötter eller grenar från träd och buskar på din tomt tar sig över till grannens sida och ställer till besvär får grannen klippa ner grenarna och ta bort rötterna. Om ingreppet kan innebära betydande skada för trädet eller buskarna ska du först få tillfälle att utföra åtgärden.

Vill du inte får grannen själv göra det, på egen bekostnad. Löv från dina träd som landar på grannens sida är hens ansvar. Eventuell fallfrukt har grannen rätt att ta hand om. Maskrosor och andra ogräsliknande växter, som står på din tomt men fröar av sig in till grannen, är knepigare. De växer på en privat tomt som bara du har rätt att klippa.

Växthus?

Ett växthus lyder under samma regler som friggebod eller attefallshus. Har du redan andra fristående byggnader på 15 + 25 kvm på tomten behövs extra bygglov, annars är det bara att sätta igång. Vill du ha en större anläggning, typ orangeri, krävs bygglov.

Har ni fest, eller?

I miljöbalken står att bostäder ska brukas på ett sådant sätt att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer. Permanenta ljud- och bullerstörningar kan bli föremål för kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd, enstaka incidenter är svårare att göra något åt. Det finns ingenting i lagtexterna som förbjuder fester i villaområden, högljudda eller inte. Frekvensen är såklart det som avgör. Samma sak gäller för gräsklippning: den är tillåten under rimliga tidpunkter på dygnet och med normala intervaller.

TEXT: Martin Borg

FOTO istock, pixabay, Adobe Stock

Prenumerera på vårt Nyhetsbrev!

- Annons -

FÖLJ OSS PÅ SOCIALA MEDIER

15,650FöljareGilla
18,944FöljareFölj

Måste läsas

- Annons -