Ny fasad – från tegel till limträfasad

Bytte till ny fasad på sin 20-talsvilla

Var: Nässjö.
Fakta huset: Byggdes 1927 som trähus och fick sedan putsfasad som byttes till tegelfasad som nu återigen klätts med trä av limträpanel.

Nu har det gamla trähuset från 1927 återfått sin forna glans.

– Vi funderade på både puts och träpanel, men valde en limträfasad som förstärker tjugotalshusets charm, säger Björn Sjöstrand.

Björn och Christin Sjöstrand med barnen Tilda 9 år och Ellen 7 år.

När Björn och Christin Sjöstrand i Nässjö skulle byta till ny fasad föll valet på en limträfasad av virke från västerbottens skogar.

Redan när paret köpte villan 2001 var den gamla tegelfasaden i dåligt skick och varje år fick Björn och Christin sopa sprängrester av tegel på marken när vintern var över.

– Till slut kändes det så olustigt att vi var tvungna att välja. Fallande tegelbitar blev ju en fara för både barn och bilar, säger Björn som under rivningsarbetet upptäckte att
tegelfasaden kapslat in en ansenlig mängd fukt som förr eller senare skulle ha spridit sig till trästommen under fasadbeklädnaden.

– Lyckligtvis hade fukten inte spridit sig och samma vecka som vi rev ner tegelfasaden blev det varmt och blåsigt vilket torkade ur fukten ur väggarna innan vi tilläggsisolerade och satte upp panelen. Till skillnad från puts, som både är dyrare och mer arbetsamt att applicera är limträfasaden enkel att
montera. Till sin hjälp hade Björn och Christin ett lokalt byggföretag som först rev bort den gamla tegelväggen och sedan tilläggsisolerade hela huset. Tack vare bredden på 300 millimeter gick det fort att täcka fasaden som i efterhand blev precis så bra som både Christin och Björn vågat hoppas på.

– Nu har huset blivit precis som vi drömde om när vi köpte fastigheten 2001. Det enda som återstår är en pool på baksidan, säger Christin med glimten i ögat.

Formstabilt material

Limträpanel är en formstabil fasadbeklädnad och just det här virket kommer från långsamt växande norrländska skogar. Det har stående årsringar och en låg fuktkvot vilket ger en lång livslängd och formstabilitet, oavsett väderförhållanden. Tack vare en imponerande bredd och längder på upp till 6 meter går det fort att täcka husets fasad. Vanligtvis skruvas panelen på cc-mått 600, d.v.s. 600 mm mellan reglarna, även om limträpanelen klarar cc-mått ända upp till 1800 mm.

Vitt passar huset

Limträfasaden har målats med en vit neutral färg.

– Vi tyckte att den vanliga 0502Y var alltför gul, och obruten vit alltför kall, så färghandlaren tipsade om att bryta av med en färg med mindre värme. Då fick vi en neutral vit färg som passar fint till husets alla detaljer, säger Björn Sjöstrand.

På fasaden sitter kring fönstren sitter mörkgröna markiser som ramar in och skyddar mot solen.
– Vi ville undvika svart och ljusgrått och fann en nyans i mellangrått/svart och fick hjälp med att montera markiserna.

Björn har även monterat belysning på fasaden för att förstärka den moderna prägeln på det numera nygamla huset.

Bra att veta om limträ

• Limträ ger ännu effektivare materialutnyttjande än vanligt konstruktionsvirke.
• Limträ kan ytbehandlas med samma medel och metoder som vanligt virke, exempelvis laseras, täckmålas eller klarlackas.
• Trämaterialet är förnybart och hämtas från uthålligt brukade skogar. Tillverkningen sker i resurssnåla anläggningar där energibehovet till stor del täcks av biobränslen från den egna processen. Andelen lim är lägre än 1 viktprocent.
• De etablerade limträtillverkarna i Sverige är certifierade av Svensk Limträkontroll vid SP, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut i Borås. Materialet benäms då L-trä. Vid tillverkningen av limträ används lim som uppfyller Europastandard EN 301. Träslaget är hållfasthetssorterat svensk kvalitetsgran.
• Limträprodukter håller 12  fuktkvotsnivå vid leverans. Skyddsemballaget ska sitta kvar så länge som möjligt tills limträet fått sitt permanenta väderskydd. Om fukt upptäcks innanför emballaget ska det skäras upp på undersidan för att hindra fortsatt ansamling av fukt och möjliggöra uttorkning.
• Limträ uppfyller normalt ställda brandskyddskrav.

Text och foto: Niklas Kämpargårdh