- Annons -

Kombinera olika värmekällor

Bästa och billigaste värmen kanske är en mix av olika värmekällor?

Så tänkte Peter Olofsson och satsade på en kombination av ved, värmepump och sol för att värma upp sitt hus i kalla Norrbotten.

kombinera olika värmekällor

 

Peter Olofsson bor med sin fru Gunilla och 19-åriga dottern Moa i byn Sundom vid Bottenviken tre mil norr om Luleå. Det var Gunillas farbror som byggde lösvirkeshuset 1973.

– När vi flyttade hit 1998 var det direktverkande el och bara en öppen spis med gjutjärnsinsats som hjälpte till att hålla nere elräkningen, berättar Peter Olofsson.

Det var tur att den fanns första vintern när de flyttade in. Då visade termometern 47 minusgrader i februari. Sådana extrema temperaturer har de sluppit sedan dess. Men det har ändå gått åt cirka 10 kubikmeter ved varje år.

– Som tur är har svärföräldrarna egen skog. Så förutom arbetet har vi inte haft några kostnader för veden, säger Peter Olofsson.

Värmesystem i Sundom, Luleå.

 

Bytte till vattenburen värme

Trots vedeldningen förbrukade familjen 25.000 kilowattimmar el per år. 2007 bestämde de sig för att byta till ett vattenburet värmesystem och installera bergvärme. De ville också utnyttja solenergi med solfångare på taket.

Jag har alltid varit intresserad av miljövänliga lösningar. När vi installerade ett nytt ventilationssystem satte jag in ett system för att återvinna varmluften som blåstes ut ur huset. Och att kunna utnyttja solenergin känns jättebra ur miljösynpunkt, säger Peter Olofsson.

 

Solenergi från berggrunden

Bergvärme är egentligen också solenergi som har lagrats i berggrunden. Man borrar ett hål som är cirka 15 centimeter brett mellan 50 och 200 meter ner i marken. I hålet, som håller en temperatur på mellan 2 och 8 grader året runt, förs en dubbelvikt kollektorslang ner som är fylld med vatten och frostskyddsvätska. Vätskan pumpas sedan upp till en värmepump inne i huset.

I värmepumpen finns ett köldmedium som förångas när det kommer i närheten av vätskan i slangen. Ångan samlas upp i en kompressor och komprimeras vilket gör att temperaturen höjs kraftigt. Den heta gasen matas in i kondensorn och värme går ut i huset via varmt vatten i elementen. Samtidigt kyls köldmediegasen av och kondenserar tillbaka till vätska och återgår till förångaren och så börjar hela processen om.

 

Energibehovet sjunker

Värmesystem i Sundom, Luleå.

Värmepumpen går med el och varje kilowattimme el ger tre kilowattimmar värme. Det innebär att energibehovet för uppvärmningen minskar till en tredjedel med en värmepump.

Familjen Olofsson får dessutom nästan allt varmvatten gratis under sommarhalvåret från solen.

Det är vi glada för med två tonårstjejer som har tagit långa duschar. Nu har den äldsta dottern flyttat hemifrån och börjat studera i Umeå. Men vår dotter som bor hemma har en pojkvän som ofta är här så det går väl på ett ut. I vilket fall som helst är vi nöjda att få gratis varmvatten, säger Gunilla Olofsson skämtsamt.

 

Solfångare effektivast på våren

Värmesystem i Sundom, Luleå.

Den 8,6 kvadratmeter stora solfångaren på taket har rör som är fyllda med en värmebärande vätska. På utsidan sitter ett skyddande glas som håller kvar den fångade värmen i rören.

När solstrålarna träffar solfångaren värms vätskan upp. Den leds sedan ner i huset för att värma upp vattnet i en 500 liter stor ackumulatortank. Om det blir överskottsvärme från solfångaren skickas den ner till borrhålet för att värma det.

Framåt vårkanten är det bara tre, fyra grader i borrhålet så då känns det bra att kunna tillföra solenergi så att temperaturen så småningom kommer upp till 17 grader i hålet, säger Peter Olofsson.

I mars brukar Peter Olofsson dra bort snön från solfångaren och då fungerar den nästan allra bäst.

När solljuset reflekteras mot snön i mars och april är den som mest effektiv. Faktiskt får vi mer av den då än under sommaren trots att solen skiner dygnet om här då, säger Peter Olofsson.

Under den mörka årstiden i Luleå från november till och med februari kommer däremot ingen energi från solfångaren. I stället är det enbart värmepumpen som värmer upp vattnet i ackumulatortanken.

 

Sparar 14 000 kilowattimmar och 5 kubik ved

Värmesystem i Sundom, Luleå.

Att ställa om huset till ett vattenburet värmesystem med rördragningar och nya element kostade cirka 200.000 kronor. Solfångaren kostade ytterligare cirka 40.000 kronor.

Det kommer nog att ta några år innan vi tjänar in den kostnaden, men vi tyckte ändå att det var värt att installera den. Nu är den ju på plats och då kostar den ingenting.

Peter och Gunilla Olofssons elförbrukning har sjunkit till 14.000 kilowattimmar per år. Då är hushållselen inräknad. Och nu använder de bara fem kubikmeter ved per år som också räcker till grillutflykter och att värma upp den vedeldade bastun. De slipper en stor del av jobbet med att hugga, kapa, klyva och trava.

Den här vinterdagen är det nästan 22 grader varmt i det 250 kvadratmeter stora huset. Garaget är också fullt uppvärmt liksom hundens bod bredvid hundgården, fast där är det fortfarande direktverkande el.

Det bästa är att vi inte behöver tänka på att spara nu eftersom vi har så pass billig uppvärmning, avslutar Peter Olofsson.

 

Namn: Peter Olofsson
Ålder: 46 år
Familj: Hustrun Gunilla och två döttrar som är 21 och 19 år. Den äldsta har flyttat hemifrån.
Yrke: Snickare.
Bor: I byn Sundom tre mil norr om Luleå.
Huset: Ett lösvirkeshus som byggdes 1973.
Boarea: 250 kvadratmeter med ekonomidel och garage.
Uppvärmning: Bergvärme, solfångare och öppen spis med gjutjärnsinsats.
Energiförbrukning: 14.000 kilowattimmar. Då ingår hushållsel och uppvärmning av garage och hundgård.

Text: Ann-Katrin Öhman, Foto: Tomas Bergman

 

- Annons -