John Taylor har ägnat decennier åt att lära ut trädgårdsodling, och en sak är han mer övertygad om än något annat: komposten är trädgårdens viktigaste verktyg. I sin nya bok Taylors kompost berättar han hur du förvandlar trädgårdsavfall till näringsrik jord – och hur enkelt det egentligen är.
– Det kan verka som ett smalt ämne, skrattar John, men egentligen handlar det om allting. Har du bra kompost, har du bra jord. Och har du bra jord, har du bra växter.
Komposten sparar tid – på tre sätt
Kompostering kan verka som en extra uppgift, men John hävdar att det faktiskt sparar tid.
– Du slipper köra till tippen, du slipper köpa jordförbättring och får ett bra gympapass på köpet, säger han och skrattar. Tre saker på en gång.
Men det handlar inte bara om bekvämlighet. Kompost förbättrar jordens mullhalt, vilket i sin tur ökar jordens förmåga att hålla kvar vatten – och det är just i vatten som näringen är löst och tillgänglig för rötterna.
– Det är grundläggande marklära, säger John, men den kunskapen har tyvärr fallit bort, vi har helt enkelt haft för mycket annat att göra.
Glöm att ”vända” komposten
En av de vanligaste missuppfattningarna är att man ska vända sin kompost för att lufta den.
– Du kan inte bara stoppa ner en grep och röra runt, komposten ska byggas om och läggas i en ny hög.
Anledningen är att en kompost alltid har torra och fuktiga partier. Genom att riva ut allt, blanda och lägga tillbaka fördelas fukten jämnt, och när den väl är på plats, ska den trampas ner ordentligt.
– Folk tror att kompost ska vara luftig, säger John, men det stämmer inte. Växtrester som bara ligger löst utan att röra vid varandra torkar bara ut och blir till damm. Ska vi få en bra mull behöver växtresterna ligga tätt och ha kontakt.
Det får heller inte vara för torrt i komposten, så efter att du byggt om komposten, är det dags att vattna. Vid frågan på hur mycket vatten som behövs utbrister han skrattande:
– Lagom! Förstå hur härligt det är för mig som engelsman att kunna säga det. Nej men se till att fukta ner resterna, men du behöver ju inte skapa en sumpmark.
Tre fack – eller ett – det beror på dig
Är tre fack nödvändigt? Taylor skakar på huvudet.
– Det beror på hur mycket plats du har. Men har du plats skulle jag rekommendera tre fack, det ger dig flexibilitet.
Möghögen – här slänger du löpande allt från trädgården. Från köket kan du ta med kaffefilter och rester från frukt och grönsaker, men inget matavfall!
Lasagnekompost – när möghögen är full river du ut den, varvar resterna med stallgödsel eller gräsklipp i tunna lager och bygger en lasagnekompost. Trampa ner varje lager och vattna.
Vilande kompost – detta är kompostens slutstation, här har du snart färdig jord att plocka av.
Vad ska du inte slänga i komposten?
Besvärliga ogräs som kvickrot och åkervinda ska inte in i komposthögen – lägg dem hellre i en korg att torka ut, eller i en knuten svart sopsäck att övervintra i mörkret. Men det största misstaget folk gör handlar enligt John om matavfall.
– Grönsaksrester och skal är självklara i komposten, men ingen förädlad mat. Ingen pasta, inget kött, ingen fisk, det är ett klockrent sätt att skaffa råttor. Förädlad mat innehåller dessutom för mycket salter, det är inte alls bra för kompostens mikroorganismer.
Pimpa komposten
Något som sällan talas om är kompostens estetik – och det tycker John är synd. En komposthög behöver inte vara ful.
– Jag har spaljerat upp en vindruva, en klematis och ett svarthallon runt mina fack. De klättrar upp längs baksidan, det är fantastiskt fint på sommaren.
Som han ser det hänger det ihop: vi komposterar för att vi vill ha en vacker trädgård, varför då inte låta komposten bidra till skönheten? I grunden är det enkelt, menar han.
– Se det som en energicykel, avslutar John. Solen ger växterna kraft, växterna ger oss rester, resterna ger oss ny jord. Det är nästan magiskt, om man tänker på det.
