VILLALIVET BESÖKER: Familjen Wiberger
Hotellsnyggt och hemtrevligt
Det knastrar hemtrevligt från brasan. Dova färger, mängder av växter och tända ljus blandas med lugn jazzmusik och småprat. Förutom att det är proffsigt snyggt och ombonat med kuddar, plädar och konstnärliga stilleben, så vilar här ett lugn och en harmoni som nästan går att ta på. – Jag har bott mycket på hotell och sett en skön stil som jag har fotat och visat Tessan, berättar Henrik.
NAMN: Familjen Wiberger består av Therese 38 år, Henrik 48 år, dottern Matilda 15 år, katten Juni och kaninerna Kivi och Humlan.
YRKEN: Therese är florist och Henrik är områdeschef inom service och management.
BOR: I sekelskiftesvilla i Lidköping.
AKTUELL: 3:a i Villalivs tävling Sveriges Mysigaste Hem 2018.
INSTAGRAM: @Milstenshuset

”Småpysslandet är ett avstressande kapitel i vardagen.”
Therese, Henrik och dottern Matilda bor i Lidköping på gångavstånd från centrum. Det är en liten gata med charmig småstadskänsla. Sekelskiftes-villorna ligger på rad, inbäddade i trädgårdar med höga häckar och knotiga äppelträd som snart ska knoppas. – På sommaren ser vi knappt grannens hus för all lummighet, berättar Therese. Vi hälsar på en dag mitt i veckan när hela familjen är hemma.
De dukar upp med kaffe och bullar i det kombinerade kök, vardagsrum och tv-rum som utgör hela bottenvåningen. Jag börjar räkna stearinljusen och ser till min lättnad att flera är fejk och att det inte alls stör bilden. Huset var en misär Familjen Wiberger flyttade hit för tio år sedan. Sen dess har de renoverat och byggt till i omgångar. –Den här delen av rummet med soff-gruppen och vitrinskåpet är ny, beskriver Therese.
– Huset var en misär. Men det fanns inga hus till salu då och vi ville in till stan. Så vi köpte det trots att Tessan inte ville.
Allt utvändigt är bytt. Vi har tilläggsisolerat, flyttat ut fönster, bytt tak, fönster dörrar, byggt till och öppnat upp. Allt har vi gjort ihop och haft roligt under tiden. Från skisser och innerväggar, till färg, form och tapeter. – Det var ändå en positiv tid, ler Therese, mycket tack vare hantverkarna också. Nästa stora insats blir att byta kök och badrum, och tapetsera om i sovrummet. – Det blev för oroligt med det stora mönstret och man ändrar sig ju.
Skön hotellstil
Inspirationen till inredningen har de bland annat fått på resor och från restauranger de besökt. Färgerna är skönt murriga och går från benvitt och grått till senapsgult och brunt. Många generösa fönster och terrassdörrar på två håll skapar rymd och ljus som balanserar mot de mörka väggarna. Ett stort eucalyptusträd ramar in en av utgångarna till trädgården.
I skinnfåtöljerna vid brasan och sofforna samsas massor med kuddar i olika mönster. Gamla böcker ligger snyggt travade här och där. – Jag har bott mycket på hotell, berättar Henrik, och sett en skön stil som jag har fotat och berättat om.
– Jag vill att det ska kännas varmt, snällt, mjukt och omfamnande. Hemmigt. Här finns många olika vrår och miljöer som passar olika humör. Therese är florist, men har en sjukdom som gör att hon inte kan jobba så mycket. Hemmet har blivit en ventil där hon får uttrycka sin passion för blommor och växter.
Hon kan konsten att hitta rätt detaljer och skapa vackra stilleben. – More is more, tycker Therese. Ett hem ska vara personligt, kännas levande och ha en själ.
Böcker har själ. Hon plockar upp en stor tung bok, inbunden i skinn och med sliten guldtext, bläddrar och visar några illustrationer ur gamla testamentet.
– Gamla biblar är något jag älskar och brinner för. De är så vackra. På pianot står ett posthorn i mässing från Skultuna. Det är det senaste tillskottet till hemmet. – De går inte att köpa, de görs bara när posten har ett jubileum, berättar Therese, det är kul med såna detaljer.
Hemmakära
Familjen Wiberger verkar leva ett behagligt liv. Henrik jobbar ofta hemma och de är mycket tillsammans. – Vi käkar ofta lunch ihop och umgås väldig mycket, berättar han, slappar vid brasan, har soffhäng med vänner, läser. – Mitt i veckan kan vi äta supergod mat och ta ett glas vin, berättar Therese. – Vi är lite impulsiva, fortsätter Henrik, vår framförhållning är inte så stor, men vi gillar att vara hemma och skrota.
Här finns alltid nåt att pyssla med, påta i trädgården och så. Vi stressar inte. Dottern Matilda, som är femton år, sitter med och fikar. Hon är hemmakär berättar Therese. Matilda nickar. – Ni är oftast här, du och dina kompisar. – Ja, de vill alltid sova här och vara här, erkänner Matilda och ler lite tonårsblygt.

Vi tittar ut över trädgården och verandan som de byggde för två år sen. Träden står bruna och kala. Gräsmattan är full med vissna löv. – Verandan var vårt vardagsrum hela sommaren, säger Therese. Jag längtar efter blomningen med alla lökar, och att ligga på en solsäng under äppelträdet. Här blir väldigt lummigt och grönt. Och jag älskar att gå och titta i trädgården och se om perennerna kommer. Så här års är det bästa jag vet att lyssna på musik och pyssla med mina blommor. Småpysslandet är ett avstressande kapitel i vardagen. – Jag älskar att sitta under äppelträdet och lyssna på porlandet från springbrunnen.
Det bästa med den här tiden är att inte behöva klippa gräset, skrattar Henrik. Och att ligga framför den knastrande brasan och fundera över var vår bröllopsresa ska gå. Till Venedig, Gardasjön eller en vingård i Toscana.
Therese gillar damejangrar.
– De kan användas till så mycket, som ljusstakar eller att stoppa blommor i.
Therese mystips
1. Levande ljus
2. Mycket kuddar
3. Musik

5 snabba
Godaste fredagsmyset?
– Ett glas vin, lite chips och korvar medan jag lagar mat.
Bästa serien just nu?
– Game of Thrones.
Favoritplats hemma?
– Korgstolen. Där tittar jag på tv och instagrammar när jag äter frukost själv hemma.
Skönaste avkopplingen?
– Lyssna på musik och fixa med mina blommor. (Therese) –Sitta under äppelträdet och lyssna på springbrunnens porlande. (Henrik) –Stänga dörren, lyssna på
musik och städa. (Matilda)
Vem städar hemma och hur ofta?
– Henrik tvättar och dammsuger, och jag dammar och småstädar.
