De största elslukarna i villan – så sparar du tusenlappar

Många letar efter elslukare i vägguttagen. Laddare som står och drar, tv-apparater i viloläge, en gammal frys i källaren, vinkylen som inte har vin i sig. Det är rätt instinkt, men riktad mot fel apparater.

Om du vet var du ska leta kan du spara tusenlappar på elräkningarna. 

1. Uppvärmningen

Den överlägset största elslukaren i varje villa är värme. Att hålla huset varmt är ett uppdrag som oftast kostar över hälften av årsförbrukningen. Således är det gällande uppvärmningen som förändringarna får störst genomslagskraft.

En villa med direktverkande el kan enkelt förbruka 20 000 kilowattimmar om året, medan ett likvärdigt hus med bergvärme ofta klarar sig på 8 000 till 10 000. De två boendena skiljer sig åt med omkring 10 000 kilowattimmar per år; det är ungefär dubbelt så mycket som ett villahushåll använder till belysning, vitvaror och elektronik under ett helt år.

Vill du veta hur mycket värmen styr just din ekonomi kan du jämföra din förbrukning i januari med förbrukningen i juli. Skiljer det fyra eller fem gånger i kostnad är det uppvärmningen som är boven.

Bergvärme har den jämnaste verkningsgraden av alla vanliga system eftersom berggrunden håller sex till åtta grader året om och pumpen därför ger ungefär fyra kilowattimmar värme för varje kilowattimme el även mitt i vintern. Priset är ett borrhål på tomten och en investering på ett par hundra tusen kronor.

Vanligast i svenska villor är ändå det enklare alternativet. Sex av tio småhusägare har någon form av värmepump enligt en undersökning som Novus gjort för Energimyndigheten, medan omkring 15 procent fortfarande värmer huset med direktverkande el och ungefär lika många har fjärrvärme.

För de hus som har element på väggarna är luft-luftvärmepumpen det vanligaste första steget, eftersom den varken kräver borrhål eller vattenburet system och kostar en bråkdel av de andra alternativen. Nackdelen är att den värmer sämre i rum bakom stängda dörrar och att den inte gör något åt varmvattnet.

Oavsett vilket system huset har finns det billigare åtgärder som ger resultat fort:

• Sänk inomhustemperaturen med en grad, vilket minskar energianvändningen med runt fem procent enligt Energimyndigheten och motsvarar ungefär tusen kilowattimmar om året i en normalvilla.
• Täta fönster och dörrar där det drar, eftersom drag får de flesta att skruva upp värmen ytterligare.
• Håll elementen fria från möbler och långa gardiner så att värmen når ut i rummet i stället för att stanna bakom soffan.
• Låt en fackman se över värmekurvan om du har värmepump, eftersom en felinställd kurva kan kosta tusenlappar per år i onödan.

2. Varmvattnet

En familj gör av med mellan 3 000 och 5 000 kilowattimmar om året bara på att värma vatten. Den siffran styrs mer av vanor och antal boende än av teknik. En dusch på fem minuter drar omkring 1,25 till 1,50 kilowattimmar enligt Energimyndigheten, vilket innebär att en familj på fyra personer som duschar dagligen lägger runt 2 000 kilowattimmar om året i avloppet.

Här finns därför den ovanliga situationen att beteendet slår hårdare än utrustningen, vilket gör att åtgärderna kostar lite eller ingenting:

• Korta duschtiden eftersom halverad tid halverar både elen och vattnet.
• Byt till ett snålspolande munstycke som sänker förbrukningen utan att någon behöver ändra sina vanor.
• Kontrollera beredarens temperatur som ofta står högre än de omkring 60 grader som behövs för att hålla vattnet säkert.
• Laga droppande varmvattenkranar direkt eftersom de läcker uppvärmt vatten dygnet runt.
• Fyll disk- och tvättmaskinen innan du kör den, och välj eco-programmet när du inte har bråttom.

3. Kyl, frys och tvätt

Först här kommer apparaterna, och även då i blygsam skala jämfört med de två första posterna.

Kyl och frys går dygnet runt året om och landar på några hundra till drygt tusen kilowattimmar var. Åldern avgör: en ny frys drar omkring 250 kilowattimmar om året, medan en tio år gammal drar 400 till 500. En frys från nittiotalet som står i ett varmt garage är därför en av få gamla apparater som är värd att byta ut av rena elskäl.

Bland de tillfälliga förbrukarna är torktumlaren den tyngsta, med ett torkprogram på 1,5 till 3 kilowattimmar, alltså två till tre gånger mer än tvättmaskinen. En post som ofta förbises är golvvärmen i badrummet och handdukstorken, som i många hus står på dygnet runt året om utan att någon tänker på saken.

Åtgärderna i den här kategorin är enkla att göra på en eftermiddag:

Ställ in kylen på fyra plusgrader och frysen på arton minusgrader, vilket ger både bra matförvaring och låg förbrukning.

• Flytta frysen från garaget eller det ouppvärmda förrådet om det går, eftersom kalla utrymmen tvingar äldre modeller att arbeta hårdare.
• Häng tvätten på tork utomhus eller i pannrummet större delen av året i stället för att köra torktumlaren.
• Sätt timer eller termostat på golvvärmen i badrummet och på handdukstorken.
• Byt ut frysar och kylar som är äldre än femton år, eftersom det är den apparatgrupp där ett byte oftast räknar hem sig på elen ensam.

4. Elpriset!

Alla åtgärder ovan handlar om att minska antalet kilowattimmar, men räkningen bestäms av två tal: hur många kilowattimmar du använder och vad varje kostar. Det andra talet går att ändra på en kvart.

I en villa med 20 000 kilowattimmar om året betyder tio öres skillnad per kilowattimme 2 000 kronor om året, alltså mer än vad de flesta sparar på att byta ut frysen. Priset styrs dessutom av vilket elområde du bor i och av avtalsformen, och skillnaden mellan ett gammalt avtal och ett aktuellt är ofta större än tio öre. Gå därför igenom vad du betalar i dag och jämför elavtal mot vad som erbjuds där du bor, gärna innan vintern när förbrukningen är som störst.

Leta alltså där elen faktiskt tar vägen, i värmen och varmvattnet, och lämna laddarna ifred. Den största elslukaren i villan är sällan en apparat. Ofta är det ett gammalt avtal som ingen har tittat på sedan inflyttningen.