Energipriserna har svängt rejält de senaste åren, och för många av oss har varje ny elräkning varit en påminnelse om att något behöver göras. Men det är inte alltid lätt att veta var man ska börja eller om investeringen verkligen är värd det. Vi hjälper dig att reda ut begreppen och guidar dig genom vad du ska tänka på innan du sätter igång.
Handlar det bara om att spara pengar?
Nej, faktiskt inte. Lägre energikostnader är förstås den uppenbara vinsten – ett par väl valda åtgärder kan ge besparingar på upp till 20 procent för ett äldre hus. Men fördelarna är flera.
Du får inte bara en bättre inomhusmiljö, med jämnare temperaturer, mindre drag och renare luft, ett hus i bra energiklass med låga driftkostnader är också mer attraktivt på marknaden.
Börja rätt – ordningen spelar stor roll
För att spara energi tänker man ofta på stora investeringar som solceller, nya fönster, luftvärmepump. Men det finns billigare och mer effektiva saker att börja med.
- Minska behovet – isolera och täta först
- Förbättra ventilationen – så att du inte tappar värmen du just sparat
- Byt värmesystem – nu vet du vilken storlek som faktiskt passar
Att investera i en ny värmepump innan du tätat husets värmeläckage leder lätt till ett överdimensionerat system som ändå inte levererar vad det borde.
Tätning och isolering – underskattat men lönsamt
Tätning och tilläggsisolering är inte bara grundläggande, det är bland det mest prisvärda du kan göra. Ändå är det många som hoppar över det och går direkt på de stora investeringarna. Det är synd, för här finns stor potential.
Att tilläggsisolera vinden är oftast det mest effektiva du kan göra. I äldre hus sker ungefär 15 procent av värmeförlusterna genom vinden och taket. Att isolera ytterväggar och källare kan också göra stor skillnad, men är mer kostsamt.
Fönster och dörrar
Täta fönster och dörrar kan du enkelt göra själv med bra resultat. Vill du förbättra isoleringsförmågan utan att byta hela fönstret kan du komplettera dina befintliga fönster med ett energiglas.
Ett fönsterbyte ger god effekt, men är en stor utgift och sällan det Energimyndigheten rekommenderar som första åtgärd. Jämför noga kostnaden mot vad du faktiskt sparar.
Värmepump
En värmepump minskar uppvärmningskostnaderna rejält, men välj rätt typ för ditt hus. En luftvärmepump är billigast att installera men ger mindre effekt vid riktigt kalla temperaturer. En luft-vattenvärmepump eller bergvärme ger jämnare effekt och lägre driftkostnader på sikt.
Ventilation med värmeåtervinning (FTX)
Med ett FTX-system kan du ta vara på värmen i frånluften och använda den för att värma tilluften. Värmeåtervinning kan ge väldigt god effekt, men kräver att huset ät tätt.
Solceller och batteri
Solenergi kan ge bra avkastning – men räkna alltid på dina egna förutsättningar. Takets lutning och orientering, din elanvändning och aktuella elpriser avgör om kalkylen håller.
Varmvatten
Snålspolande kranar och duschmunstycken är en enkel och billig åtgärd. Att sänka varmvattentemperaturen och isolera varmvattencirkulationen ger också märkbara besparingar.
Beteende och smarta styrningar
Att sänka inomhustemperaturen med bara en grad ger ungefär 5 procent lägre energianvändning för uppvärmning. Smarta termostater och styrningssystem gör det enkelt att optimera utan att offra komforten
Att se upp med!
Fukt och mögel. Tätar du huset utan att samtidigt se till att ventilationen fungerar kan fukt byggas upp i konstruktionen, i värsta fall med mögel och röta som följd. Täthetsåtgärder och ventilation måste alltid planeras ihop.
Radon. I ett tätt hus med dålig ventilation kan radonhalten stiga. Mät radon innan och efter renovering.
Finns det ekonomiskt stöd?
Ja. Via ROT-avdraget får du tillbaka 30 procent av arbetskostnaden. Skattereduktion för grön teknik gäller bland annat för solceller och laddboxar. Flera banker erbjuder också energilån med rabatterad ränta. Statliga bidrag finns men förändras – kolla alltid aktuell information hos Boverket och Energimyndigheten innan du bestämmer dig.
Räkna på återbetalningstiden. En åtgärd som kostar 50 000 kr och sparar 10 000 kr per år betalar sig på 5 år. Sparar den bara 2 000 kr per år är kalkylen en helt annan.
Åtgärder med bäst effekt
| Åtgärd: | Besparing per år: |
| FTX-ventilation (värmeåtervinning) | 16 % |
| Byte till fönster med lägre U-värde | 14 % |
| Tilläggsisolering av ytterväggar | 13 % |
| Tilläggsisolering av vind | 10 % |
| Byte till effektiva kranar | 8 % |
| Styr- och reglersystem för värme | 5–20 % |
| Byte av termostater för radiatorer | 4 % |
Enligt Energimyndigheten är det här vad enskilda åtgärder kan ge i besparing för ett äldre hus – räknat som andel av husets totala energibehov per år.
