- Annons -

Lyckas med ditt värme­byte!

Uppvärmningen av villan är en av de tyngsta utgifterna husägare har. Det är därför viktigt att vara påläst för att kunna göra de rätta valen vid byte av uppvärmningssystem.

Värmepump

Det finns många olika värmekällor att välja bland. När det börjar bli dags att installera ett nytt system är det värt att ägna lite tid åt att ta reda på mer om de olika alternativen och vilket som passar den egna villan bäst. Även om det inte finns planer på att byta värmekälla inom den närmaste tiden så är det klokt att ta reda på vad som står till buds. För vad gör du om ditt nuvarande system helt plötsligt går sönder? Är det dessutom vinter och kallt blir läget snabbt akut och då är det tryggt att ha kunskap om vilka alternativ som finns.

Börja i rätt ände

Innan du byter värmekälla är det läge att se över villans klimatskal, det vill säga isolering av fönster och dörrar. På så vis kan du sänka villans värmebehov och samtidigt höja komforten. Ett minskat värmebehov gör att du inte behöver investera i en lika kraftfull värmeanläggning. Om du inte ser över klimatskalet innan så finns risk att du installerar en överdimensionerad och onödigt dyr värmekälla som inte heller fungerar optimalt vid isolerande insatser i efterhand. Vid tätning och isolering av villan är det viktigt att se till att ventilationen fungerar som den ska.

Vid tilläggsisolering av vind är det att rekommendera att kontakta en fukttekniker. Kolla med ditt hemförsäkringsbolag.

12 uppvärmningsalternativ

Värme­pumpar

En värmepump hämtar energi från luft, vatten, berg eller jord för att avge som värme till villans element och varmvattenberedare eller direkt till luften. För att kunna ge värme behöver värmepumpen drivas av el och huset ha ett vattenburet värmesystem, förutom vid val av luft-luftvärmepump.

Värmepumpens årsvärmefaktor, även kallat årsverkningsgrad eller SCOP, berättar om värmepumpens effektivitet under hela året. En årsvärmefaktor på ”tre” betyder att värmepumpen tillför huset tre gånger så mycket värmeenergi som den förbrukar i form av elenergi för att driva värmepumpen. En värmepump kan under rätt förutsättningar minska den årliga energikostnaden med 50 procent eller mer, i jämförelse med eluppvärmda villor.

Bergvärmepumpar

En bergvärmepump tar lagrad solvärme från berget genom ett 80–200 meter djupt borrhål. Borrdjupet avgörs av huset värmebehov, bergslag, grundvattenflöde och värmepumpens tekniska förutsättningar.

+  Hög årsvärmefaktor, innebär hög kostnadsbesparing
+  Avger även kyla vid installation av fläktkonvektorer
+  Jämn komfortvärme oavsett utomhustemperatur
+  Låga underhållskostnader
– Hög investeringskostnad
– Ökat elberoende

Jordvärmepump

Jordvärme passar hem i södra, och ofta mellersta Sverige. Anledningen till det är att tjälen ofta går djupare ner i marken ju högre upp i landet man kommer. Ett medelstort hus kan klara sig på en markyta motsvarande 400 kvm, medan ett större hus med högt värmebehov kan kräva upp till 600 kvm.

+  Hög årsvärmefaktor, innebär hög kostnadsbesparing
+  Jämn komfortvärme oavsett utomhustemperatur
+  Låga underhållskostnader
– Hög investeringskostnad
– Ökat elberoende

Luft-vattenvärmepump

En luft-vattenvärmepump kan mer än halvera elanvändningen men det beror på var i landet du bor och vilka temperaturer värmepumpen jobbar med. Lämpar sig bäst i syd- och mellersta Sverige.

+ Hög årsvärmefaktor, innebär hög kostnadsbesparing
+  Jämn komfortvärme oavsett utomhustemperatur
+ Låga underhållskostnader
– Fungerar sämre i norra Sverige
– Ökat elberoende

Frånluftsvärmepump

En frånluftsvärmepump tar till vara värmen i frånluftskanalen som annars går förlorad. Ger värme, varmvatten och ökar förutsättningen för tillgodosedd ventilation.

+  Återvinner värme i ventilationen
+  Enkelt system i nybyggnation
– Inte lika effektivt som andra värmesystem om man har hög energiförbrukning
– I äldre villor kan frånluftskanaler behöva dras
– Ökat elberoende

Luft-luftvärmepump

Hur mycket energi du kan spara med en luft-luftvärmepump beror på var i landet du bor, planlösning och uppvärmningsbehov. Vid optimala förutsättningar kan man spara upp till 50 procent av sina årliga värmekostnader jämfört med el.

+ Låg investeringskostnad
+ Många är anpassade för det nordiska klimatet
+ På sommaren kan värmepumpen ge kyla
+ Bra alternativ om man inte har ett vattenburet värmesystem
– Ju kallare, desto mindre effektiv
– Värmespridningen minskar om man inte har öppen planlösning
– Ökat elberoende

Övriga uppvärmingssätt

Elvärme

Villor kan värmas med el, antingen via en elpanna kopplad till ett vattenburet system eller med el-element, s.k. direktverkande el. Att värma villan med el är förenat med höga driftskostnader.

+ Om elpanna, högtemperatursystem (fungerar för de flesta villor)
+ Driftsäkert
– Dyrt
– Mindre bra miljöval
– Om direktverkande el, dyrt att konvertera till vattenburna värmesystem

Fjärrvärme

Fjärrvärme är den vanligaste uppvärmningsformen i Sverige. Mer än hälften av alla bostäder och lokaler värms med fjärrvärme. Fjärrvärme är mestadels producerad av förnybar energi.

+  Högtemperatursystem (fungerar för de flesta villor)
+  Klimatsmart
+  Resurseffektivt
+  Driftsäkert
– Osäker prisutveckling
– Tillgången kan vara begränsad
– Låst till den aktör där du befinner dig
– Dyrt att konvertera till nya system

Solvärme

Solfångare är ett effektivt och miljövänligt komplement till ditt värmesystem. En väldimensionerad anläggning för både värme och varm­vatten täcker ungefär 50 procent av tappvarmvattenbehovet och 20 procent av värmebehovet per år.

+  Relativt låg investeringskostnad (vid befintlig ackumulatortank)
+  Klimatsmart
+  Bra val vid uppvärmning av pool
– Beroende av solljus
– Låg produktion under vinterhalvåret

Pelletspanna

Det är ett visst arbete med pellets men det finns pannor som sköter mycket av jobbet med automatik.

+  Ett miljövänligt alternativ
+  Högtemperatursystem (fungerar för de flesta villor)
+  Ekonomiskt
+  Perfekt att kombinera med solvärme
– Visst partikelutsläpp, pannan bör vara miljögodkänd och gärna P- och/eller Svanen­märkt.
– En del arbete, kan underlättas om man har ett pelletsförråd samt automatisk avsotning av pannan.
– Tar stor plats

Vedpanna

Det går att värma ett hus med hjälp av vedkamin men det är betydligt enklare med en vedpanna kopplad mot en ackumulatortank. Då behöver du bara elda en gång om dagen och sedan lagras värmen i ackumulatortanken. Pannan ska vara miljögodkänd och gärna P- och/eller Svanen-märkt.

+  Ett bra klimatval.
+  Billigt, speciellt om man har egen skog.
+  Passar mycket bra att kombinera med solvärme, då slipper man elda under halva året
+  Högtemperatursystem (fungerar för de flesta villor)
– Kan ge upphov till hälsoskadliga partikel­utsläpp. Använd torr ved och elda mot ackumulatortank
– Det är en del arbete med vedeldning, speciellt om man hugger och klyver själv
– Tar stor plats

Gaspanna

Naturgas är ett fossilt bränsle, vilket påverkar klimatet negativt. Vill man vara klimatsmart ska man höra med sitt energibolag om de levererar biogas.

+ Relativ låg investeringskostnad
+ Finns kondenserande gaspannor med verkningsgrad på 98 procent
– Relativt höga driftskostnader
– Ger upphov till höga koldioxidutsläpp

 

Text Kersti Hilding Hansen

- Annons -