- Annons -

Vad pågår här egentligen?

Upp till var var fjärde svensk villavind har problem med fukt och mögelpåväxt. Hur kan det ha blivit så? Vi reder ut anledningarna och ställer frågor till experten.

Bland alla saker man som husägare behöver ha koll på är kanske ventilationen en av de viktigaste – och minst upphetsande, om man ska vara ärlig. Därför är det lätt hänt att man bara låter frågan vara och hoppas på det bästa. Mer än var fjärde villavind som Anticimex inspekterade under 2020 hade dock fuktskador eller spår av mögel vilket vittnar om att problemet är omfattande. Det är såklart också kostsamt för enskilda villaägare, både att åtgärda om det gått för långt och i samband med en försäljning av huset där fukt- och mögelangrepp är ett givet minus i besiktningsprotokollet.

KOLLA VINDEN!

Till att börja med gäller det att undersöka vindsutrymmet noggrant.

Luktar det illa? Känns luften lite unken? Det är i så fall ofta ett säkert tecken på mögel. Svartmögel ser ut som små prickar och sitter ofta på innertak och takstolar, vitmögel liknar mer damm och kan också gömma sig i isoleringen.

Mät fukthalten, både i råsponten på insidan av taket och i takstolarna. Använd en fuktkvotsmätare med två stift som du trycker in i virket. Gränsvärdet är omkring 16 procent – ett högre resultat kräver uppföljning och jämförelse mellan årstiderna.

Sanera själv?

Det går att åtgärda mindre mögelangrepp själv, med rätt utrustning. Det handlar då om slipa bort mögel mekansikt från angripna takstolar m.m men kräver bland annat en riktigt bra dammsugare för att man verkligen ska få bort allt. Färska mögelangrepp kan man ibland avlägsna med enbart vatten och diskmedel. Att anlita en firma för arbetet har såklart flera fördelar, bland annat har de mer kraftfulla bekämpningsmedel.

Glöm inte huvudorsaken

Att åtgärda fukt- och mögelsymtomen på vinden är ofta nödvändigt men man ska såklart samtidigt se till att rätta till de felaktigheter i huset som skapat bekymret. Många gånger handlar det om varm luft som inte transporteras bort utan läcker in till vinden, fuktig luft från badrum och tvättstuga som ett bra ventilationssystem bör ta hand om. Äldre hus med självdrag har här ett potentiellt bekymmer då varm och fuktig luft till slut brukar hamna just på vinden.

Så här förebygger du skador

 Inspektera din vind minst en gång om året, gärna både vår och höst då tillväxten är som högst. Är någon del av konstruktionen fuktig? Doftar det mögel?

 Är yttertaket helt och fritt från läckage?Är isoleringen hel och tät? Kolla vindsfönster – är de helt stängda och välisolerade? Missfärgningar i vindsgolvet och spår efter takdropp är varningsklockor.

 Är ventilationen anpassad efter hur många ni bor i huset och efter era levnadsvanor? Anlita en fackman och gör en kontroll.

 Kolla så att alla rör som går genom vinden och taket är täta och isolerade. Avluftningsrör från avloppet mynnar ibland på vinden – kolla så att ventilen inte fastnat i öppet läge. Är det tätt runt skorstenen? Runt vindsluckan? Isoleringen på luckan ska vara lika tjock som bjälklaget. Infällda spotlights i bostaden kan vara en fuktbrygga – se till att de är tätade.

Villalivet pratar med…

Joakim Thunborg, civilingenjör och expert på inomhusmiljö hos Boverket.

Är det någon skillnad mellan villor från olika epoker – byggde man sämre eller bättre hus någon gång?

– Generellt är det bättre att prata om risker och riskkonstruktioner för fuktskador, inte om när huset råkar vara byggt. Olika hus har olika hög risk för skador på vinden och varje risk kan följas upp, förebyggas och åtgärdas på sitt eget sätt. Det viktigaste är att förstå vilka risker just ens eget hus har för att kunna förebygga på ett bra sätt. Varje hus är faktiskt unikt.

Vilken är boven eller bovarna i dramat? Varför blir det som det blir?

– Det finns i princip tre orsaker. Ett tak kan släppa in regnvatten på vinden och blöta upp materialet med fuktskador som följd. Normalt säger man att en traditionell takkonstruktion med råspont, takpapp och betongpannor håller i cirka 50 år. Varm och fuktig luft inifrån bostaden som inte tas om hand av bostadsventilationen är en annan typisk orsak. Detta är vanligare i äldre hus då vårt moderna leverne producerar betydligt mer fukttillskott än tidigare och ventilationen i bostäderna ofta har försämrats på grund av att uppvärmningen sällan sker med förbränning i pannor, kakelugnar och vedspisar längre. Tätskikt mellan bostad och vind saknas också ofta i dessa hus där varm fuktig luft tar sig upp på den kallare vinden och skapar problem.

Det faktum att många vindar är välisolerade och ingen spillvärme läcker ut kan innebära att vindklimatet blir väldigt likt utomhusklimatet – som i Sverige är fuktigt – och enbart därför kan råsponten få fuktskador. I kombination med läckage av varm luft från bostaden kan angreppen då bli väldigt omfattande.

Vad kan en villaägare göra? Finns det olika lösningar? Behöver man göra något alls?

– Mät och se! Det finns billiga mätare som gör att villaägaren själv kan skapa sig en uppfattning om hur fuktigt det är på vinden och om man bör göra några förebyggande åtgärder. Olika ändringar i huset kan påverka vindens fuktkvot, till exempel tilläggsisolering, förändring av antalet boende, förändring av uppvärmning och installation av dusch, badkar, bubbelbadkar, bastu osv. Det bör man alltid följa upp.

Vad ger du för råd till villaägare som oroar sig för fuktproblem?

– Kontrollera fuktkvoten på vinden, särskilt efter att ni gjort förändringar i huset. Mät över tid och logga resultaten. Att veta istället för att gissa är såklart alltid att föredra. Vid tilläggsisolering ska man alltid följa upp ändringarna i fuktförhållanden. Generellt bör man också ha respekt för att orsakssambanden till fuktskador på vinden kan vara mer komplexa än man kan tro.

 

TEXT: Martin Borg
Bild: iStock

- Annons -