Hur påverkar klädvård plaggens livslängd?

I många villor är tvättstugan ett av husets mest använda rum. Där står tvättmaskinen och torktumlaren, ofta tillsammans med ett torkskåp eller en avfuktare som går under stora delar av året. Rummet syns tydligt på elräkningen, och därför är det naturligt att se tvätten som en fråga om energi. För klädernas miljöpåverkan har elen ändå mindre betydelse än många tror.

Enligt Naturvårdsverkets genomgång av textilkonsumtionens klimatpåverkan står tvätt och torkning för omkring 3 procent av textiliernas klimatpåverkan i Sverige. Förklaringen är den svenska elmixen, som ger låga utsläpp jämfört med många andra EU-länder. Den största delen av påverkan uppstår när kläderna tillverkas. Antalet plagg som köps in och hur länge de används väger därför tyngst.

Tvätten och slitaget på kläderna

Tvättstugan har fortfarande betydelse för kläderna, fast på ett annat sätt. Varje tvätt sliter på fibrerna. Bearbetningen i trumman, höga temperaturer och torktumling gör att tyget tunnas ut, krymper eller tappar formen, och ett plagg som tvättas ofta blir därför uttjänt tidigare. Naturvårdsverket konstaterar att en t-shirt i genomsnitt används ungefär 30 gånger och att miljöpåverkan nästan kan halveras om användningen fördubblas.

Många plagg behöver inte tvättas efter varje användning. Jeans, stickade tröjor, ytterplagg och överskjortor klarar sig ofta bra med vädring mellan gångerna, och en enstaka fläck går i regel att ta bort för hand. När tvätt behövs är en lägre temperatur, ett skonsamt program och lufttorkning på galge eller i torkskåp på låg värme generellt varsammare mot tyget än torktumlaren. Det sparar också el, vilket märks i hushållsekonomin även om klimateffekten är liten.

Plagg som tål att användas länge

Hur länge ett plagg håller beror både på skötseln och på hur det är tillverkat. Tätt vävda tyger, kraftigare garn och ordentliga sömmar klarar fler tvättar och mer användning. Formgivningen spelar också in. Kläder som inte är knutna till en viss säsongs trender har bättre förutsättningar att användas under flera år.

Flera klädmärken arbetar uttalat utifrån det synsättet. Ett exempel är svenska Less Worries, som sedan 2022 säljer herrkläder som skjortor, stickat, byxor och ytterkläder med inriktning på klassisk design och kvalitet. För plagg av det slaget avgör skötseln i hemmet en stor del av hur länge de faktiskt används. En ullkofta som vädras mellan användningarna och tvättas på ullprogram vid behov håller betydligt längre än en som går i samma maskin som handdukarna.

Förvaringen påverkar också livslängden. Stickade plagg behåller formen bättre när de ligger vikta, medan skjortor och jackor mår bra av breda galgar. I villor där säsongskläder förvaras i källare, på vind eller i garage är det bra att hålla koll på fukten eftersom fukt kan ge mögel och lukt i textilier.

När plagget har gjort sitt

Sedan den 1 januari 2025 ska textilavfall från hushåll sorteras ut och samlas in separat. Kommunerna ansvarar för insamlingen, och upplägget skiljer sig åt mellan olika delar av landet. På vissa håll finns textilkärl vid återvinningscentralen, på andra sker insamlingen via butiker eller särskilda insamlingsställen. Vad som gäller i den egna kommunen framgår oftast av kommunens webbplats.

Kläder som fortfarande är hela kan lämnas till second hand-verksamheter eller säljas vidare. Mindre skador går ofta att laga med enkla medel, som att sy fast en knapp, stoppa ett hål eller byta en dragkedja. Det som varken går att använda eller laga lämnas till textilinsamlingen och hör inte hemma i restavfallet. I villahushållet hänger tvättstugan och garderoben alltså ihop. Färre tvättar per plagg, varsam torkning och genomtänkta inköp gör att kläderna används längre, och det är där den största skillnaden för miljön finns.