Hem Blogg

Ernst Kirchsteiger: “Julen är en kärlekshandling”

Ernst Kirchsteiger

Efter att ha tackat för sig och lämnat tv-rutan är Ernst Kirchsteiger tillbaka med Jul med Ernst lagom till advent. Julen vill han nämligen inte vara utan. Nu väntar fyra stämningsfulla adventskvällar på gården Nyckelby, där han vill inspirera oss att skapa julstämning utan att göra julen till en prestation.

När Ernst vid årsskiftet tackade för sig drog många snabbt slutsatsen att han var borta för gott. Han konstaterar själv, med ett skratt, att det inte var hela sanningen.

”Egentligen tackade jag adjö och nej tack till Sommar med Ernst”, säger han. ”De där jättelånga produktionerna pågår i tre månader, och det är väldigt lång tid. Julprogrammet ser jag mer som en godsak, det har jag gärna kvar.”

Julen har en tydlighet som han älskar: en berättelse med både början, mitt och slut.

”Alla människor har en relation till julen”, säger Ernst. ”Man kommer inte undan, den genomsyrar hela vårt vardagsliv. Jag tycker att julen är kul, och för mig är den ganska lätt att vara i.”

Tillbaka framför kameran

Det fanns flera skäl att säga ja igen. Hemma hade både frun Ulla och sönerna varit tydliga med att Ernst behövde ett projekt.

”Ulla har sagt: ’Men snälla Ernst, det är nog lika bra att du går ut och gör lite tv, kan du inte gå hemifrån?’” skrattar Ernst. ”Jag har väldigt mycket energi. Och grabbarna har sagt samma sak: ’Pappa, det är nog lika bra att du kör, för du har så mycket i huvudet som behöver ut.’”

Och så var det gänget. Efter alla år tillsammans har kollegorna blivit nära vänner.

”Jag ska säga det ärligt: jag har saknat dem jättemycket. Det är en av anledningarna till att jag gärna gör det igen”, säger Ernst.

11

En påhittare tar aldrig ledigt

Att Ernst har slutat med sommarprogrammen betyder inte att han har lagt verktygen på hyllan. Under sommaren har han bland annat målat, ägnat sig åt trädgården och fortsatt renovera hemma.

”Människor som inte känner mig privat tänker sig kanske att jag blommar upp när kameran är på, att det är då jag gör saker. Men grejen är att jag håller på resten av året också, när kameran inte är på.”

Den frigjorda tiden har också gett mer utrymme för barnbarnet Elsie, som verkar dela farfars skaparlust. Tillsammans kan de sitta i timmar med sax, papper och limstift.

”Vi gjorde en prinsesskrona till henne först, och sedan blev det en till nallen, för hon tyckte synd om den. Jag älskar det, älskar det, älskar det!”

Barnbarnet har också fått honom att uppleva julen på nytt.

”Jag minns när vi fick våra egna pojkar, då upplevde jag julen jättestarkt igen. Och likadant med barnbarn, då tar det om på något vis”, berättar Ernst. ”Vi går ut i skogen och letar efter små dörrar i stubbar och tittar om det bor någon liten tomte där. Vi går in i en fantasivärld lite grann, en värld som hon och jag trivs i.”

Påhittarpojken finns fortfarande kvar, och Ernst är djupt tacksam över att dessutom få leva på sin skaparlust.

”Jag har fått förmånen att fortsätta verka i det som jag faktiskt sattes här på jorden att göra: skapa vackra saker, laga god mat, skapa stämning och gestalta miljöer.”

Julen är ingen prestation

Årets fyra avsnitt spelas återigen in på Nyckelby, en gård från 1800-talet. Ernst gillar kontinuiteten och lugnet i att återvända till en välbekant plats.

Trots alla julprojekt som väntar i tv-rutan är Ernst noga med att påpeka att programmet inte är någon manual för hur julen ska firas. Tvärtom tycker han att vi gärna får sänka ambitionerna.

”Man behöver inte fira samma typ av jul varje år. Man kan också backa lite och ta det lugnare än förra året, med inte lika mycket mat och inte lika mycket av allt.”

Själv är han inte främmande för genvägar. En färdigkokt skinka kan få en personlig touch med egen griljering, och julstämningen behöver varken vara dyr eller arbetskrävande.

”Man behöver inte lassa ner hela huset med tomtar och troll, man kan göra några få rejäla saker. Man behöver inte ha tomtar på toaletten!”

En skål med äpplen och murgröna, några doftande hyacinter eller ett fårskinn i soffan kan räcka långt. Och den som inspireras av hans projekt behöver inte försöka göra likadant.

”För mig är det inte viktigt att man gör exakt det jag gör i rutan. Jag vill bara inspirera människor att göra någonting med händerna.”

Det viktigaste är gemenskapen

När Ernst får frågan om vad som betyder allra mest med julen kommer svaret utan tvekan: gemenskapen. Att få samla familjen, umgås med barnbarnet och bjuda hem människor han tycker om.

Med åren har julklapparna blivit mindre viktiga. Hellre en gemensam upplevelse än ännu en sak att lägga under granen.

Och kanske är det just där, i omtanken om varandra, som den verkliga julstämningen finns.

”Jag tror att den finaste julklappen är ett vänligt leende, en nick till någon man inte känner”, säger Ernst. ”Julen är i grunden en kärlekshandling, och i den tid vi lever i nu behöver vi all snällhet som finns.”

12

Mindre måsten, mer jul

Ernsts tips för en enklare och mer kravlös jul.

  • Sänk kraven. ”Det värsta jag vet är när folk pratar om att ’fixa julen’. Det låter som att julen är ett problem man ska ta sig förbi.”
  • Köp gärna second hand. ”Det viktiga är att presenten kommer till glädje och nytta. Var den är köpt spelar egentligen ingen större roll.”
  • Satsa på några få, rejäla detaljer. En skål med Ingrid Marie-äpplen och murgröna i hallen, ett fårskinn i soffan och en spellista med julmusik. ”Man behöver inte lassa ner hela huset med tomtar och troll.”
  • Spara pengarna till upplevelser. ”Det är roligare att göra någonting tillsammans, kanske planera en resa eller gå på en konsert, än att köpa fler prylar.”

Ernst Kirchsteiger

Gör: Formgivare, programledare, kock, författare och konstnär.

Bor: Växelvis i ett 1600-talshus i Närke och i ett hus i Skåne.

Familj: Gift med Ulla, sönerna Sebastian och Ludvig samt barnbarnet Elsie.

Aktuell: Med fyra nya avsnitt av ”Jul med Ernst”, premiär 29 november på TV4 och TV4 Play.

Bädda för bättre sömn – 8 enkla tips för sovrummet

Mörkt när du går upp och mörkt när du kommer hem. Under vinterhalvåret tillbringar vi mycket tid inomhus, och då får sovrummet jobba lite extra. För varmt, för ljust, dragigt eller stökigt? Ofta behövs inga stora förändringar. Här är åtta enkla saker som gör sovrummet skönare och ger bättre förutsättningar för en god natts sömn.

1. Sänk temperaturen

Det kan vara frestande att skruva upp värmen när det är kallt ute, men sovrummet får gärna vara lite svalare än resten av huset. Runt 16 till 18 grader brukar rekommenderas. Fryser du? Låt hellre täcket stå för värmen än elementet.

2. Vädra kort och effektivt

Öppna fönstret på vid gavel några minuter, så får du snabbt in frisk luft utan att hela rummet hinner bli kallt. Passa också på att titta till ventilerna. Är de öppna och rena? Det kan vara lockande att stänga dem när det drar kallt på vintern, men då blir ventilationen sämre.

3. Stoppa draget

Känns sovrummet kallt trots att termometern visar en lagom temperatur? Känn efter runt fönster och dörrar. Gamla eller slitna tätningslister är enkla att byta och kan göra stor skillnad.

Kolla också att elementet inte gömmer sig bakom tunga gardiner eller stora möbler. Värmen behöver kunna sprida sig i rummet.

4. Bädda för vintern

När nätterna blir kallare kan det vara skönt att byta till varmare sängkläder. Flanell, ett varmare täcke eller en extra pläd gör sängen betydligt mysigare, utan att du behöver skruva upp värmen.

Och är ni två som aldrig kan enas om vad som är lagom varmt? Varsitt täcke är en enkel lösning, och möjligen bra för husfriden.

5. Stäng ute ljuset

Vintern är mörk, men det betyder inte att sovrummet alltid är det. Gatlyktor, grannens utebelysning och billyktor kan leta sig in genom fönstret. En mörkläggande rullgardin gör jobbet, medan gardiner gör rummet mjukare och mer ombonat. Kombinera gärna båda.

6. Se över belysningen

Starkt ljus är sällan särskilt mysigt när det börjar bli dags att sova. En varmvit, gärna dimbar, lampa vid sängen ger ett mjukare kvällsljus. På mörka vintermorgnar vill vi däremot ha mer ljus. En väckningslampa eller smart belysning som sakta tänds innan väckarklockan ringer kan göra det lite lättare att komma upp.

7. Skapa lite lugn

Sovrummet blir lätt platsen där tvätthögar, träningskläder och allt som saknar egen plats hamnar. Rensa bort det som inte behöver vara där och låt sovrummet få vara just ett sovrum.

Mjuka textilier gör mycket för känslan. Gardiner, en matta vid sängen, en pläd och några kuddar gör rummet mer ombonat och dämpar dessutom ljud.

Och mobilen? Testa att låta den sova någon annanstans. Ställ laddaren utanför sovrummet och skaffa en vanlig väckarklocka. Då slipper du både den sista scrollningen på kvällen och den första på morgonen.

8. Hur mår sängen?

När kollade du egentligen madrassen senast? Vaknar du stel, har det blivit gropar där du brukar ligga eller känns den helt enkelt inte lika skön längre? Då kan det vara dags att se över sängen.

Ska du köpa nytt, ta dig tid att provligga ordentligt. Lägg dig som du faktiskt brukar sova hemma. En snabb provsittning på sängkanten säger inte särskilt mycket.

Börja med det som stör mest

Du behöver inte göra om hela sovrummet. Fundera på vad som faktiskt stör dig. Är det för varmt, för ljust, dragigt eller stökigt? Börja där. Ibland räcker det med en ny tätningslist, bättre mörkläggning eller ett varmare täcke för att sovrummet ska bli betydligt skönare.

Smart belysning hemma – så väljer du rätt

smart belysning

Många drömmer om ett smart hem, men för den som inte är superteknisk kan steget kännas stort. Är du ändå sugen på att komma igång, varför inte börja med smart belysning? Du kan testa med en enda lampa och sedan bygga vidare i din egen takt.

Börja med dina behov

Utbudet är stort, så fundera först på vad du faktiskt vill kunna göra. Handlar det bara om att dimra några lampor i vardagsrummet, eller vill du kunna styra belysningen i hela huset?

Vill du bara styra ett par lampor räcker det oftast att koppla dem direkt till ditt wifi. Är målet i stället att bygga ut systemet med fler lampor, sensorer, strömbrytare och utomhusbelysning är det klokt att redan från början välja ett system med stort utbud och möjlighet att bygga vidare.

Tänk också på vad du redan har hemma. Använder du Apple Home, Google Home eller Amazon Alexa, kontrollera att belysningen är kompatibel med ditt system.

Behöver du en hubb?

Med enstaka lampor klarar du dig oftast utan en hubb. Men vill du att morgonrutinen ska starta både kaffebryggaren och belysningen är det hubben som gör det möjligt.

Kan du blanda olika märken?

Tidigare var det ofta svårt att kombinera produkter från olika märken. Med standarden Matter har det blivit enklare, men allt fungerar inte med allt. Vilka funktioner du får beror på produkterna och vilken version av standarden de stöder. Läs därför på förpackningen eller hos tillverkaren innan du köper, så att du vet att allt fungerar med ditt system.

Låt lamporna sköta jobbet

Smart belysning betyder inte att du måste ta fram mobilen varje gång du vill tända en lampa. Med scheman och sensorer kan lamporna tändas när någon kommer in i hallen, släckas vid en bestämd tid eller följa solens upp- och nedgång.

Glöm inte själva ljuset

Tekniken är bara halva saken, lampan ska också ge ett bra ljus. Vissa smarta lampor går bara att tända, släcka och dimra, medan andra låter dig ändra både färgtemperatur och färg.

Ljusstyrkan anges i lumen. Som jämförelse motsvarar cirka 470 lumen en gammal 40-wattslampa och 800 lumen en 60-wattslampa. Färgtemperaturen anges i kelvin. Ett varmt ljus på omkring 2 200 till 2 700 kelvin ger en mjuk känsla, medan ett neutralare ljus kring 4 000 kelvin passar bra som arbetsbelysning.

Testa gärna innan du köper i större skala. Många upplever att för kallt ljus i vardagsrummet känns sjukhusaktigt, medan för varmt ljus i hemmakontoret gör dig sömnig.

Tänk på strömbrytaren

En detalj som är lätt att missa är att många smarta ljuskällor måste ha ström hela tiden för att kunna styras trådlöst. Släcker du med den vanliga väggbrytaren går lampan inte att styra via appen förrän strömmen slås på igen. En trådlös smart strömbrytare eller en fjärrkontroll kan vara en praktisk lösning.

Har du en befintlig dimmer, kontrollera att den fungerar tillsammans med ljuskällan. Alla kombinationer fungerar inte, och i vissa fall kan dimmern behöva bytas ut.

Smarta ljuskällor som skruvas i en befintlig armatur kan du enkelt installera själv. Ska du däremot ändra i den fasta elinstallationen gäller särskilda regler, och arbetet kan behöva utföras av ett registrerat elinstallationsföretag.

Börja smått

Du behöver inte göra hela huset smart på en gång. Börja med ett rum och några lampor och se vilka funktioner du faktiskt använder. Kanske räcker det att kunna dimra vardagsrummet från soffan, eller så får du mersmak och vill låta belysningen i hela huset sköta sig själv.

Vad betyder begreppen?

Wifi: Lampan kopplas direkt till hemmets wifi och behöver oftast ingen separat hubb.

Zigbee: En trådlös teknik som används i många system för smart belysning. Lamporna kommunicerar i ett eget nätverk, oftast via en hubb.

Hubb: En liten enhet som fungerar som central för dina smarta produkter och kopplar ihop dem med varandra och med hemmets nätverk. Behövs i vissa system, men inte i alla.

Matter: En gemensam standard som gör det enklare att få smarta produkter från olika tillverkare att fungera tillsammans. Matter är alltså inte ett eget trådlöst nätverk, utan ett gemensamt ”språk” för smarta produkter.

Smart övervakning hemma – vad ska du tänka på?

övervakningskamera hemma

Bostadsinbrotten har mer än halverats sedan 2017, men villor och radhus är fortfarande hårt drabbade. Därför väljer allt fler en övervakningskamera som ger koll på hemmet direkt i mobilen. Men vilken typ passar dig, vad bör du tänka på inför köpet och vad säger egentligen lagen om övervakningskameror hemma?

Mer än ett skydd mot inbrott

De flesta inbrott sker mitt på dagen, när ingen är hemma. Kompletterar du larmet med en kamera har du koll på vad som händer vid huset även när du inte är där. Du ser enkelt vem som ringer på, lämnar paket eller kommer hem från skolan. Det som är viktigast för dig avgör var kameran ska sitta, så bestäm dig innan du köper.

Olika typer av kameror

Kameror finns i många utföranden, och valet handlar mest om vad som passar ditt hem. Ska kameran vara trådbunden eller batteridriven? En trådbunden kamera har stabilare strömförsörjning och klarar tyngre funktioner, som kontinuerlig inspelning i hög kvalitet. En batteridriven kamera är enklare att flytta och placera var du vill, men behöver förstås laddas eller få nya batterier med jämna mellanrum.

Du kan också välja mellan en fristående kamera och en kamera som ingår i ett större smart hem-system. Kopplar du kameran till exempelvis huslarmet kan den börja spela in automatiskt så fort larmet går.

En annan sak att ta ställning till är lagringen. De flesta kameror fungerar utan abonnemang, men många tillverkare erbjuder abonnemang med längre molnlagring och smartare funktioner, som objektdetektering, anpassade aktivitetszoner och ansiktsigenkänning. Vill du undvika löpande kostnader, eller saknar du stabilt wifi, kan lokal lagring på ett minneskort vara ett bra alternativ.

Dörrklockan med kamera fungerar lite annorlunda. Med den kan du se och prata med den som ringer på, var du än är, och den är praktisk både vid paketleveranser och oväntade besök. Tänk bara på att en dörrklocka som filmar kontinuerligt utanför din tomtgräns hamnar utanför privatundantaget.

Vad bör du tänka på inför köpet?

Placering. Den avgörs av vad du vill uppnå. Oroar du dig för inbrott, rikta kameran mot fönster, altandörr och bakdörr, där risken är som störst. Vill du hellre ha koll på besökare och paket sätter du den vid entrén.

Upplösning. Ju högre upplösning, desto tydligare bild. Det gör det lättare för polisen att identifiera en gärningsperson och ger dig starkare bevis gentemot försäkringsbolaget vid en skadeanmälan. Många kameror har mörkerseende, och en del har en spotlight som både lyser upp uppfarten och skrämmer bort inkräktare.

Uppkoppling. Kolla wifi-signalen på plats innan du köper, eftersom de flesta kameror kräver stabil uppkoppling. Ska kameran sitta där det inte finns wifi finns det modeller med mobilt bredband via SIM-kort.

Smarta funktioner. Välj gärna en kamera med smart rörelse- och ljuddetektering som skiljer på människor och djur, så slipper du onödiga larm. Kontrollera också i förväg om kameran kräver abonnemang för de funktioner du faktiskt vill ha. Annars kan en billig kamera bli dyr i längden.

Grannarna. Syns kameran från grannens tomt? Berätta vad den filmar och hur du har sett till att deras tomt inte kommer med.

Detta säger lagen om övervakningskameror

Som privatperson behöver du inget tillstånd för att sätta upp en övervakningskamera hemma. Håller du dig inom privatundantaget gäller varken GDPR eller kamerabevakningslagen.

Privatundantaget gäller om:

  • du bevakar för rent privat bruk
  • kameran bara filmar din egen tomt, inte grannens tomt eller platser dit allmänheten har tillträde, som en väg som även grannarna använder
  • ljud inte tas upp utanför tomtgränsen
  • du inte sprider materialet vidare
  • kameran inte bevakar en plats där yrkesverksamma regelbundet rör sig, till exempel hemtjänsten
  • bevakningen inte påverkar den som filmas negativt.

Inom privatundantaget krävs ingen skylt, men en skylt skrämmer ofta bort tjuvar och kan därför vara värd att sätta upp ändå. Uppfyller du inte alla punkter gäller GDPR. Då blir du personuppgiftsansvarig, måste sätta upp en tydlig skylt och vara beredd att lämna ut dina kontaktuppgifter.

Källa: Integritetsskyddsmyndigheten (IMY)

Förnya med tapet – snabbt, enkelt och roligt

tapetsera

Efter år av ljusa, målade väggar är tapeten tillbaka, och den här gången får den ta plats på allvar. Mönster och färg klättrar upp på väggarna igen, och nu finns utrymme att ta ut svängarna rejält. Vill du haka på trenden, satsa på tapet i höst. Det är enklare än du tror.

Många tror att det är svårt att tapetsera, men så behöver det inte vara. Med rätt förberedelser och lite tålamod klarar du lätt ett rum på en helg.

Med moderna non-woven-tapeter blir det extra lätt. Limmet rollas direkt på väggen, vilket gör det enkelt att få raka och släta våder. Men tapetsering handlar inte om att vara snabb. Ett bra resultat får du genom att göra rätt från början. Sätt den första våden rakt, så går resten av jobbet som en dans!

Du behöver

  • Tapetklister
  • Tapetverktyg
  • Tapetkniv
  • Tumstock och penna
  • Vattenpass eller lodlina
  • Roller och pensel
  • Tvättsvamp, trasa och en hink med vatten
  • Stege

Så tapetserar du steg för steg

  1. Förbered väggen. Ta bort gammal tapet som sitter löst, spackla hål och sprickor och slipa jämnt. Stäng av strömmen och ta bort kontaktdosorna.
  2. Markera var du börjar. Börja i det hörn som syns minst. Den första våden ska gå en centimeter förbi hörnet. Mät tapetrullens bredd, dra av en centimeter, mät upp det måttet från hörnet och markera med blyertspenna.
  3. Dra en lodrät linje. Dra linjen från tak till golv vid markeringen, med vattenpass eller lodlina. Väggar är sällan helt raka, så lita på linjen och inte på taket eller golvet.
  4. Klipp till den första våden. Mät rummets höjd och lägg till några centimeters marginal.
  5. Limma. Till non-woven-tapet stryker du limmet direkt på väggen. En papperstapet limmas på baksidan av våden och behöver sedan dra någon minut innan du sätter upp den.
Tapetroller som stryker tapetklister direkt på en vit vägg
Till non-woven-tapet rollas limmet direkt på väggen. Foto: anza
  1. Häng den första våden. Följ linjen och lämna några centimeters marginal upptill och nedtill. Tryck fast tapeten ordentligt i hörnet. Stryk sedan ut bubblor och överskottslim med en mjuk borste eller ett tapetverktyg. Jobba från mitten och utåt.
Man på trappstege som sätter upp den första tapetvåden med blommönster i ett hörn vid taket
Börja i hörnet och häng den första våden längs den lodräta linjen. Foto: anza
Kvinna som stryker ut en ljusgrön tapetvåd med ett tapetverktyg vid taket
Stryk ut bubblor och överskottslim med tapetverktyget, från mitten och utåt. Foto: anza
  1. Skär av överskottet. Skär längs tak- och golvlist med tapetkniven. Torka bort limrester direkt med en fuktig trasa.
Kvinna som skär av tapet längs en dörrkarm med en tapetkniv
Med en vass tapetkniv blir snitten längs dörrar och lister snygga. Foto: anza
  1. Fortsätt våd för våd. Sätt våderna kant i kant, utan överlapp. Har du en mönstrad tapet, var noga med mönsterpassningen. Mönsterhöjden står på rullen och visar ungefär hur mycket du behöver förskjuta våderna. Enklast är att hålla upp rullen mot väggen för att se var mönstret möts, och kapa med ett par centimeters marginal.
  2. Låt rummet vila. Torka av eventuella limrester och vädra rummet några timmar innan du sätter tillbaka lister och kontakter.

Tänk på

  • En jämn och ren vägg är halva jobbet, så spackla i god tid.
  • Olika tapettyper kräver olika lim. Läs alltid på etiketten.
  • Köp lite extra och kontrollera att alla rullar har samma partinummer.
  • Undvik drag och stark värme medan limmet torkar.
  • Bryt strömmen innan du tapetserar runt kontakter, och låt en elektriker sätta tillbaka dem om du är osäker.
  • Är det första gången? Börja på en vägg som inte syns så mycket.

Småhustaxeringen 2026: sista dag 2 november – så gör du

småhustaxering

Nu är det en vecka kvar av årets småhustaxering. Senast måndag den 2 november ska du ha kontrollerat ditt förslag till nytt taxeringsvärde eller lämnat in din fastighetsdeklaration. Taxeringsvärdet kan påverka bland annat fastighetsavgift, försäkringar och bolån, så det lönar sig att granska uppgifterna i tid. Här är din checklista för att hinna med utan stress.

Vad är småhustaxeringen och varför berör den dig?

Småhustaxeringen är Skatteverkets regelbundna bedömning av vad din fastighet är värd i skattehänseende. Den genomförs vart tredje år och omfattar villor, parhus, kedjehus, radhus och obebyggd tomtmark, enligt Skatteverket. Det spelar ingen roll om huset är din permanentbostad eller ett fritidshus. Du behöver ändå kontrollera de uppgifter som ligger till grund för ditt nya taxeringsvärde.

De flesta av landets omkring 2,5 miljoner småhusägare har redan fått ett förslag till nytt taxeringsvärde i Skatteverkets e-tjänst för fastighetsdeklaration. Har du inte byggt om, byggt nytt eller gjort standardförbättringar räcker det att kontrollera att uppgifterna stämmer.

Vilket datum gäller och vem måste skicka in något?

Senast den 2 november ska du ha granskat ditt förslag och gjort eventuella ändringar. Samma datum gäller om du har fått en fastighetsdeklaration att lämna in.

Stämmer alla uppgifter behöver du inte skicka in något. Bara den som behöver ändra i förslaget, eller som har fått en deklaration att fylla i, måste agera aktivt före deadline. Äger ni huset tillsammans räcker det att en av ägarna gör ändringarna.

Hur kontrollerar du ditt förslag till taxeringsvärde?

Enklast gör du det i Skatteverkets e-tjänst. Där loggar du in och ser både förslaget och underlaget bakom det. Gå igenom punkterna nedan:

  • Kontrollera att boarea, biarea och byggår stämmer
  • Se över uppgifter om standard, till exempel kök och badrum
  • Kolla att tomtens storlek och eventuellt strandnära läge är korrekt angivet
  • Jämför med om- eller tillbyggnader som gjorts sedan förra taxeringen

Stämmer allt behöver du inte göra något mer. Har du redan granskat förslaget tidigare i höst behöver du inte göra det igen.

Vad gör du om uppgifterna inte stämmer?

Då ändrar du direkt i e-tjänsten. Där kan du också chatta med en handläggare om du är osäker på något. Enligt Jerker Wesslén, verksamhetsutvecklare på Skatteverket, minskar risken för fel när du använder e-tjänsten, och där är det också lätt att ändra eller komplettera uppgifterna.

Har du fått en fastighetsdeklaration att fylla i, till exempel för att du har byggt nytt eller gjort en större ombyggnad, gäller samma e-tjänst och samma deadline den 2 november.

Varför sjunker taxeringsvärdena i år?

Den här omgångens taxeringsvärden baseras på försäljningspriser för småhus under åren 2023 till 2025. Enligt Skatteverket beräknas taxeringsvärdena i landet minska med i genomsnitt 3 procent jämfört med förra taxeringen.

Utfallet kan dock se olika ut beroende på var i landet du bor och hur priserna har utvecklats lokalt. Skatteverket har publicerat statistik över förändringen kommun för kommun (pdf).

Hur påverkar taxeringsvärdet din boendeekonomi?

Enligt Skatteverket kan taxeringsvärdet påverka flera kostnader som märks i plånboken:

  • Kommunal fastighetsavgift
  • Eventuell fastighetsskatt
  • Försäkringar
  • Bolån

Därför är det viktigt att Skatteverket har rätt uppgifter om ditt hus. Vill du räkna på hela din boendeekonomi kan du läsa mer i Äga hus, vad kostar det?

Vad händer efter att du skickat in uppgifterna?

När du har kontrollerat eller ändrat ditt förslag tar Skatteverket över och fattar beslut om den nya fastighetstaxeringen. Beslutet skickas ut i juni 2027, både digitalt och i pappersform.

Fram till dess kan du passa på att beta av andra säsongsuppgifter. Du hittar fler konkreta steg i checklistan för att vinterförbereda huset i november.

Vanliga frågor

När måste jag ha kontrollerat mitt förslag till taxeringsvärde?

Senast den 2 november ska du ha granskat förslaget och gjort eventuella ändringar, eller lämnat in din fastighetsdeklaration.

Måste alla småhusägare göra något inför taxeringen?

Alla behöver kontrollera uppgifterna i sitt förslag. Stämmer allt behöver du inte skicka in något. Bara den som behöver ändra uppgifter eller har fått en deklaration måste agera aktivt.

Behöver alla ägare göra ändringarna om vi äger huset tillsammans?

Nej, när flera personer äger samma hus räcker det att en av ägarna gör ändringarna.

Vad påverkas av taxeringsvärdet?

Taxeringsvärdet kan påverka bland annat fastighetsavgift, fastighetsskatt, försäkringar och bolån, enligt Skatteverket.

Varför sjunker taxeringsvärdena i år?

Årets taxering baseras på försäljningspriser för småhus 2023 till 2025. Enligt Skatteverket väntas värdena i snitt minska med cirka 3 procent jämfört med förra taxeringen.

När får jag beslutet om ny fastighetstaxering?

Skatteverket skickar ut beslut om ny fastighetstaxering i juni 2027, både digitalt och i pappersform.

Källor

Så transporterar du byggmaterial och möbler säkert med släpvagn

Att frakta byggmaterial eller möbler själv kräver mer än att bara haka på släpvagnen. Säkerheten är avgörande både för din egen skull och för andra medtrafikanter. Med rätt planering och utrustning minskar du riskerna och gör transporten smidigare oavsett projekt.

13

När du vill utföra hemmaprojekt som renovering, flytt eller trädgårdsarbete innebär det ofta att tunga och skrymmande saker ska köras hem. Valeryd.se är en webbplats där du hittar information och vägledning om säker lastning av släp, liksom praktiska tips om hur man hanterar och säkrar olika typer av last. Det är viktigt att själv förstå grunderna i hur du minimerar risker. Varje transport innebär utmaningar, från risken för last som glider till problem med tungt gods eller olämplig utrustning. Därför är det nödvändigt att vara noggrann vid varje steg, både för trafiksäkerheten och för att skydda godset du vill ha hem.

Grundregler för planering och kontroll av släpvagn

Inför transport bör du alltid börja med att kontrollera om dragkroken, kopplingen och säkerhetsvajern är hela och rätt monterade. Funktionstester ökar chansen att upptäcka slitage, skador eller fel som annars kan leda till farliga situationer på vägen.

Se till att däcken har rätt tryck och mönsterdjup, att ljuset på släpet fungerar samt att flaket är rent och fritt från föremål. Om flakets sidor är repade eller buckliga kan det försvåra lastsäkringen. Gör även en överslagsberäkning av vikt och volym på det du tänkt transportera innan du åker till bygghandel eller hämtar möbler, särskilt om lasten består av tunga byggmaterial.

Utöver den tekniska kontrollen är det klokt att bekanta dig med släpvagnens maxlast och totalvikt, som oftast står angivet på en skylt på släpet eller i dokumentationen. Många underskattar vikten av byggmaterial som betongplattor, tegel eller säckar med torrblandningar, vilket kan leda till överbelastning. En överlastning påverkar inte bara köregenskaperna utan kan också vara olaglig och medföra böter vid kontroll. Planera därför noggrant hur mycket du kan lasta vid varje tur, och dela gärna upp större mängder material i flera transporter om det behövs för att hålla dig inom säkra vikter.

Så fördelar du vikt och skapar balans på släpet

För korrekt lastning gäller det att placera den tyngsta delen av godset lägst och nära släpets axel. Felaktig viktfördelning kan leda till att ekipaget blir instabilt, vilket påverkar både svängbeteende och bromssträcka negativt.

Lasten bör inte hamna för långt bakom bakaxeln, eftersom det kan öka risken för att släpet börjar röra sig instabilt bakom bilen. Det är därför viktigt att placera möbler och byggmaterial försiktigt, så att tyngdpunkten hamnar så nära mitten som möjligt. Vid längre transporter، särskilt med högre farter، spelar detta en stor roll för din och andras säkerhet.

Olika sätt att säkra byggskivor، möbler och löst gods

Vid transport av skivmaterial och virke är det nödvändigt att använda stöd samt kant- och nötningsskydd. Detta förhindrar att materialet skadas eller att lasten påverkas av vinden, vilket kan skapa luftmotstånd och öka risken för att godset förskjuts.

Vid möbeltransport används filtar och hörnskydd för att minimera skador، medan spännband kan dras i kryss över lasten för bättre stabilitet. Löst material، som trädgårdsavfall eller spill، täcks helst med nät eller presenning vilket minskar risken för att något blåser av. Vid lastsäkring är det viktigt att dra åt banden ordentligt så inget kan förskjutas. Det finns flera principer för lastsäkring och transport som är viktiga att känna till och tillämpa.

Val av rätt utrustning och rutiner vid körning och lossning

Spännband ska ha tillräcklig kapacitet samt vara fria från skador، slitna band och gamla krokar bör ersättas. Tänk även på att lastnät och glidskydd kan göra stor skillnad، framför allt vid blandade och tunga laster.

Ramper underlättar lastning av tunga föremål، medan låsning vid tillfälliga stopp kan minska risken för att lasten flyttar sig. Under färd behövs långsammare körning، ökat säkerhetsavstånd och försiktighet i rondeller eller vid stark sidvind، särskilt när du använder släp. Vid minsta känning av pendling på släpet bör du lätta gasen och bromsa mjukt för att återställa stabiliteten.

Brandskyddsutrustning hemma: det här behöver du ha

brandvarnare

Varje år larmas räddningstjänsten till tusentals bostadsbränder, och rätt brandskydd kan vara skillnaden mellan en skrämsel och en tragedi. Som villaägare behöver du brandvarnare på varje våningsplan, en pulversläckare och en brandfilt, placerade så att du snabbt kommer åt dem. Här går vi igenom vad du behöver, var det ska sitta och hur du gör om det börjar brinna.

Vilken brandskyddsutrustning behöver du hemma?

Tre saker utgör grunden för brandskyddet i hemmet: brandvarnare, brandsläckare och brandfilt. Brandskyddsföreningen rekommenderar:

  • Brandvarnare: minst en på varje våningsplan och minst en per 60 kvadratmeter.
  • Brandsläckare: en pulversläckare på 6 kilo. Den klarar de flesta typer av bränder, även i elektrisk utrustning.
  • Brandfilt: 120 x 180 centimeter, så att den täcker större delen av en vuxen person.

Har du svårt att hantera en tung släckare kan två mindre vara ett alternativ, det viktiga är att du har släckutrustning hemma och orkar använda den. Se också till att alla i hushållet vet var utrustningen finns och hur den används.

Var ska brandvarnare, brandsläckare och brandfilt sitta?

Placeringen avgör hur snabbt du hinner upptäcka och hantera en brand.

Brandvarnare ska sitta i taket, eftersom röken stiger uppåt. Placera dem så att du hör larmet när du sover, i eller utanför sovrummen, och nära köket där många bränder startar. Sätt dem däremot inte i själva köket eller badrummet, där matos och ånga ger falsklarm. I ett hus med flera plan behöver varje plan sin egen varnare, och sammankopplade brandvarnare gör att alla larmar samtidigt.

Brandsläckaren ska vara lätt att komma åt, gärna centralt och nära en utgång, så att du kan agera snabbt eller ta dig ut om släckningen inte lyckas. Har du garage, gäststuga eller verkstad är det klokt med en släckare även där.

Brandfilten hör hemma i eller nära köket, där spisbränder är vanliga. Har du flera våningsplan kan det vara bra med en brandfilt på varje plan.

Hur testar och underhåller du utrustningen?

En brandvarnare som inte fungerar ger dig ingen varning alls. Testa den minst en gång i månaden genom att hålla in testknappen. Välj brandvarnare som är CE-märkta och uppfyller standarden SS-EN 14604.

  • Byt batteri en gång om året i brandvarnare med utbytbart batteri. Ett tips är att göra det vid samma tid varje år, till exempel inför advent.
  • Byt ut hela brandvarnaren efter 8 till 10 år, eller enligt tillverkarens anvisning. Har den ett inbyggt 10-årsbatteri byter du hela varnaren när batteriet tar slut.
  • Dammsug brandvarnaren ett par gånger om året så att damm inte stör funktionen.

Kontrollera att pulversläckarens manometer visar rätt tryck och att plomberingen är hel. En brandfilt behöver inget underhåll, men kontrollera att förpackningen är hel och att filten är lätt att dra ut.

Vad gör du om det börjar brinna hemma?

Det viktigaste är att rädda dig själv och andra innan du försöker släcka. Agera i den här ordningen:

  1. Rädda dig själv och dem som är i omedelbar fara.
  2. Varna andra som riskerar att drabbas.
  3. Larma 112.
  4. Släck branden om du kan göra det utan att utsätta dig själv för fara.

Öva gärna igenom detta med familjen och bestäm en återsamlingsplats utanför huset. Vid brand i en kastrull eller i kläder är brandfilten ofta det snabbaste och säkraste valet, eftersom den kväver elden. Släck aldrig brinnande fett med vatten. Använder du pulversläckaren siktar du mot botten av lågorna.

Behöver någon i din närhet extra brandskydd?

Vissa har svårare att upptäcka en brand eller ta sig ut i tid, till exempel äldre eller personer med nedsatt hörsel eller rörlighet. Då kan ett förstärkt brandskydd behövas, till exempel brandvarnare med blixtljus eller vibration, eller en brandvarnare kopplad till trygghetslarmet. Kommunen kan ofta hjälpa till att se över brandskyddet hos personer som behöver extra stöd, så hör av dig dit om du känner någon i den situationen.

Hur eldar du säkert i kaminen eller den öppna spisen i höst?

När eldningssäsongen drar igång ökar risken för skorstensbränder och överhettning. Se till att eldstaden är sotad och har gått igenom brandskyddskontroll innan du börjar elda. Det är kommunen som ansvarar för sotning och brandskyddskontroll, och arbetet utförs av den sotare kommunen anlitar. Har du inte eldat på några år, eller installerat en ny eldstad, ska den kontrolleras innan du använder den. En ny eldstad ska dessutom anmälas till kommunen innan den installeras.

Följ de här punkterna för en säkrare eldning:

  • Följ alltid eldningsinstruktionen för just din eldstad.
  • Elda med torr ved, då bildas mindre tjära i skorstenen.
  • Saknar du eldningsinstruktion, elda högst 3 kilo ved per timme och inte längre än 3 till 4 timmar i sträck, annars riskerar du överhettning.
  • Låt eldstaden vila minst lika länge som du eldade i den.
  • Förvara askan i ett obrännbart kärl med tättslutande lock, på ett obrännbart underlag. Askan kan vara varm i flera dagar, så släng den aldrig i soppåsen.

Brandskydd är också beredskap

Ett fungerande brandskydd handlar inte bara om vardagssäkerhet. Det stärker också din beredskap om samhället drabbas av en kris där räddningstjänsten är hårt belastad. Fler tips hittar du under Hemberedskap. Har du koll på brandskyddet kan du passa på att se över resten av husets säkerhet, till exempel med Inbrottssäkra huset när mörkret kommer: en praktisk guide.

Vanliga frågor

Hur många brandvarnare behöver jag i huset?

Minst en på varje våningsplan och minst en per 60 kvadratmeter. Placera dem så att du hör larmet från sovrummen och nära köket.

Vilken storlek på brandsläckare rekommenderas hemma?

En pulversläckare på 6 kilo. Är den för tung för dig kan två mindre släckare vara ett alternativ.

Hur ofta ska jag testa brandvarnaren?

Minst en gång i månaden. Byt batteri en gång om året och byt ut hela varnaren efter 8 till 10 år.

Var ska brandfilten förvaras?

I eller nära köket, lätt att komma åt, eftersom spisbränder är vanliga där.

Hur mycket ved kan jag elda per timme i kaminen?

Följ eldningsinstruktionen för din eldstad. Saknas den är tumregeln högst 3 kilo ved per timme, annars riskerar du överhettning.

Källor

Det som påverkar priset på villaförsäkring i olika typer av hus

Priset på villaförsäkring kan variera ordentligt mellan hus som till synes är lika stora, men har olika byggnadstyper. Olika konstruktioner ger olika riskprofiler och påverkar både omfattning och kostnad för din försäkring. Riskbedömningar är centrala när försäkringsbolag sätter premier för villaförsäkring.

14

När du jämför villaförsäkring är det inte bara storlek och läge som påverkar, utan även byggnadens materialval, ålder och tekniska lösningar. Många villaägare undrar vad kostar en villaförsäkring per månad. På den sidan kan du läsa mer om hur försäkringsbolag gör sin bedömning och vilka specifika faktorer – såsom adress, antal badrum, byggnadsår och teknisk standard – som påverkar den månatliga premie du får erbjuden. Informationen ger dig en tydligare bild av vilka kostnadsdrivare som är vanliga och hur de relaterar till ditt eget hus.

Genom att fokusera på husets faktiska egenskaper får du bättre förutsättningar för ett informerat val och ett skydd anpassat efter just din villa. Samtidigt behöver du utgå från de uppgifter som försäkringsbolaget efterfrågar och hur villkoren är formulerade. Då blir jämförelsen mer relevant för din byggnadstyp.

Materialval och byggnadstyp formar riskbilden

Trähus, stenhus och byggnader av lättbetong innebär olika risker för skador som brand eller fukt. Träkonstruktioner är ofta mer känsliga för brandspridning jämfört med sten- eller tegelfasader, medan betong kan stå emot eld bättre men kan drabbas av andra skador som frostsprängning eller fukt.

Blandkonstruktioner, där olika material kombineras i samma hus, påverkar riskbedömningen. Försäkringar för villor med olika material kan prissättas utifrån hur väl materialvalen står emot exempelvis röta, fukt eller skadedjur.

Ålder, renoveringar och byggteknisk standard

Äldre hus har ofta större risk för exempelvis elfel, vattenläckor och otäta tak, eftersom installationer och tätskikt åldras med tiden. Nyproduktion har generellt högre byggstandard och färre dolda fel, vilket kan minska försäkringskostnaden.

Om huset nyligen renoverats ökar det ofta skyddet mot skador, särskilt om el- och VVS-system är bytta. Många försäkringsbolag ser positivt på dokumenterade renoveringar, men äldre konstruktioner med kvarstående originaldetaljer kan ibland kräva högre premie.

Tak, grund och fasad, kritiska riskpunkter

Taktäcke och dess ålder är avgörande för risken att drabbas av vattenskador, läckage eller mögel. Taktyper som tegel, plåt eller papp har alla olika underhållsbehov, vilket påverkar hur försäkringsrisken bedöms och vad premien landar på.

Valet av grundläggning, och om huset har välfungerande dränering, har direkt koppling till risken för fuktskador. För den som vill förstå underhållet bättre är dränering runt huset en viktig del att kontrollera över tid. Även val av fasadmaterial och hur mycket huset exponeras mot väder och vind ingår i försäkringsbolagens helhetsbedömning av villaförsäkringens pris.

System för värme och installationer påverkar premien

Olika värmesystem, som fjärrvärme, värmepump eller elvärme, innebär varierande risk för till exempel vattenläckor eller elfel. Huskonstruktioner med vedeldning eller pellets kräver regelbunden sotning och har särskilda krav på skorstenar av brandskäl.

Dokumenterad kontroll av installationer är ofta nödvändig för att minimera risken för skador. Skador på grund av slitage eller felaktiga installationer kan påverka både villaförsäkringens omfattning och villkoren.

Påverkan av komplementbyggnader och tomtens utformning

Garage, förråd och extra uthus utökar både skyddsbehovet och riskanalysen för villaförsäkring. Om det finns pool, altan eller uterum bedöms dessa ofta som faktorer som kan påverka både värdet och riskbilden för fastigheten.

Alla fasta installationer, inklusive markiser och större skärmtak, påverkar helhetsbedömningen vid försäkringsansökningar. Att ha en klar bild av hela fastighetens omfattning är central när du räknar ut vad försäkringen kan komma att kosta.

Säkerhetsnivå, skydd och skadeförebyggande åtgärder

Nivån på dina säkerhetssystem, som larm, brandvarnare eller vattenlarm, kan ha direkt inverkan på premierna. Backventiler mot översvämningsskador och dokumenterat underhåll kan också påverka både priset och försäkringens villkor.

Skadeförebyggande satsningar visar försäkringsbolaget att du aktivt minskar riskerna i huset. Det kan i vissa fall ge bättre villkor och lägre pris, särskilt om de åtgärder du valt matchar vilka risker som är mest relevanta för just ditt hus.

Checklista för jämförelse och villkorsläsning

Inför en försäkringsjämförelse bör du samla information om byggmaterial, taktyp, installationer och eventuella sidohus. Kontrollera även om större renoveringar har genomförts och att dokumentation finns lättillgänglig vid behov.

Gå igenom försäkringsvillkoren noggrant för att förstå exakt vad som täcks och om det finns undantag kopplade till husets konstruktion eller tekniska lösningar. Genom att vara noggrann vid jämförelsen kan du hitta en lösning som passar just ditt hus och dess särskilda behov.

Sammanställning av viktiga prisfaktorer för villaförsäkring

Husets byggnadstyp, materialval och skick kan påverka premier och villkor. Fokusera på dess faktiska förutsättningar istället för att enbart jämföra enligt boyta.

Håll dig uppdaterad med relevant dokumentation och säkerställ att försäkringen speglar bostadens risker och egenskaper. Genom att utgå från dessa faktorer förbättrar du jämförbarheten mellan olika alternativ.

Vinterförbered poolen: steg för steg guide inför kylan

vinterförbereda poolen

Vinterförbered poolen när vattentemperaturen har sjunkit under 15 grader och innan de första frostnätterna kommer. Gör du det i rätt ordning skyddar du pump, rör och bassäng mot frostskador och slipper ett jobbigt arbete i vår. Här går vi igenom stegen, från rengöring till täckning.

När ska du vinterförbereda poolen?

Den vanligaste tumregeln är att stänga poolen när vattnet stadigt håller under 15 grader. Under den temperaturen växer alger och bakterier betydligt långsammare, och vinterkemikalierna gör bättre nytta. Stänger du tidigare, medan vattnet fortfarande är varmt, är risken större att poolen är grön när du tar av täckningen i vår.

Det är alltså vattentemperaturen och frostrisken som styr, inte ett visst datum. Mät temperaturen några dagar i rad, och vänta inte för länge: fryser det med vatten kvar i pump, filter och rör kan materialet spricka, och det blir ofta en dyr reparation.

Skiljer det sig mellan norra, mellersta och södra Sverige?

Ja, men skillnaden ligger i tidpunkten, inte i arbetsmomenten. Sverige är långt och frosten kommer vid mycket olika tider. I fjälltrakterna i Jämtland och Härjedalen kan den första frostnatten komma redan i början av augusti. Vid mitten av oktober har frosten normalt nått ner till norra Skåne, medan kustområdena i Götaland ofta klarar sig till slutet av november.

  • Norra Sverige: räkna med att stänga poolen tidigt på hösten, ofta i september.
  • Mellersta Sverige: vanligen från september och in i oktober.
  • Södra Sverige: här finns ofta några veckors extra marginal, särskilt nära kusten.

Har du värmepump på poolen kan du förlänga säsongen, men principen är densamma i hela landet: hellre en vecka för tidigt än en natt för sent.

Hur rengör och balanserar du vattnet innan stängning?

Börja med en grundlig rengöring. Ta upp stege, termometer och flytande klordoserare. Skumma bort löv och skräp, borsta väggar, botten och vattenlinje och dammsug bassängen, så att inget organiskt material ligger kvar och bryts ner under vintern.

  1. Mät och justera pH-värdet så att det hamnar på ungefär 7,2 till 7,4. Ett för högt pH gör att kalk fäller ut under vintern och sätter sig vid vattenlinjen.
  2. Chockklorera och tillsätt vintermedel eller algmedel enligt tillverkarens anvisning, så att vattnet håller sig fritt från alger till våren.
  3. Låt pumpen gå några timmar efter att du tillsatt kemikalierna, så att medlen fördelas jämnt i hela bassängen.

Läs mer om vilka medel du behöver i Allt om poolkemikalier för fräschare vatten.

Hur sänker du vattennivån och tömmer systemet?

Bassängen ska inte tömmas. Vattnet stabiliserar poolen och skyddar linern under vintern. Däremot ska vattennivån sänkas så att is inte bildas i skimmer och inloppsmunstycken. En vanlig rekommendation är att sänka vattnet till ungefär 10 till 15 centimeter under skimmer och inloppsmunstycken, men följ alltid tillverkarens anvisning för din poolmodell.

  1. Stäng av pumpen och koppla bort den från elnätet.
  2. Sänk vattennivån till rätt nivå.
  3. Töm pumphus, filter och eventuell värmepump eller värmare genom avtappningspluggarna.
  4. Blås rent rören från kvarvarande vatten, till exempel med en våtdammsugare inställd på blås.
  5. Förvara löstagbar utrustning som pump, sandfilter eller patronfilter och rensfilter frostfritt, till exempel i förråd eller garage.

Hur skyddar du rör och fast installerad utrustning mot frost?

När rören är tömda pluggar du inlopp och skimmer med frostpluggar, så att inget vatten kan rinna tillbaka. I skimmern kan du dessutom lägga en så kallad isbuffert, en tom och tillsluten plastflaska fungerar också, som tar upp trycket om det ändå skulle bildas is.

Lägg gärna en eller flera vinterkuddar, uppblåsta luftkuddar, i bassängen innan du täcker den. De tar upp trycket från isen så att den inte trycker mot bassängväggarna, vilket är extra viktigt för ovanjordspooler.

I Sverige är tömning och pluggning det vanliga sättet att frostskydda rörsystemet. Att låta en pump cirkulera vattnet hela vintern kräver el och tillsyn, och vid ett strömavbrott är skyddet borta. Har du en inbyggd pool med fasta rörledningar i mark eller altan och är osäker på hur systemet ska tömmas, anlita en poolinstallatör.

Hur täcker du poolen inför vintern?

En ordentlig vintertäckning håller borta löv, smuts och ljus, vilket minskar algtillväxten till våren. Spänn täckningen och säkra den med spännband, vikter eller fästen så att den inte blåser bort. Se också till att den inte samlar stora mängder snö och regnvatten, som kan skada både täckningen och bassängkanten.

Titta till poolen efter kraftig blåst och större snöfall, och kontrollera vattennivån och vattenkvaliteten då och då under vintern. Tänk på att en vintertäckning inte bär en person. Har du barn eller husdjur är det klokt att hålla dem borta från poolen under vintern.

Läs mer

Fler tips om pooldrift och skötsel hittar du i Stora poolguiden 2026, och om du funderar på vad det kostar att ha pool året runt kan Att äga pool: inte så dyrt som du tror vara läsvärd. Ska du samtidigt gå igenom resten av huset inför kylan finns mer i Frostskydda utomhuskranar och ledningar innan kylan kommer och Checklista: så vinterförbereder du huset i november.

Vanliga frågor

Vilken vattentemperatur ska poolen ha innan du stänger den?

Stäng poolen när vattnet stadigt håller under 15 grader. Då växer alger och bakterier långsamt och vinterkemikalierna gör bäst nytta.

Måste allt vatten tömmas ur poolen?

Nej. Bassängen ska ha kvar vatten över vintern, men vattennivån sänks under skimmer och inlopp. Pump, filter och rör ska däremot tömmas helt för att undvika frostsprängning.

Vilket pH-värde ska vattnet ha inför vintern?

Sikta på ungefär 7,2 till 7,4. Ett för högt pH gör att kalk fäller ut under vintern.

Kan jag låta poolen stå otäckt under vintern?

Det avråds. Löv, smuts och ljus gör att algerna får fäste, och du får betydligt mer arbete när poolen ska startas i vår.

Behöver jag anlita en fackperson?

De flesta ovanjordspooler klarar du själv. Inbyggda pooler med fasta rörsystem kan behöva hjälp av en poolinstallatör om du är osäker på tömning och frostskydd.

Vad händer om jag glömmer att vinterförbereda poolen?

Vatten som blir kvar i pump, filter och rör kan frysa och spränga materialet. Det blir ofta en kostsam reparation till våren.