Hem Blogg Sida 13

Sveriges största lager

Sveriges lager blir större och fler. Handeln kräver ständigt mer yta. En annan förklaring är 3PL (tredjepartslogistik), där fler företag outsourcar lager och plock till externa logistikaktörer. Dessa bygger i sin tur jätteanläggningar som kan användas av många kunder samtidigt. Men de allra största enskilda byggnaderna tillhör fortfarande handelsjättarna själva.

Utvecklingen har lett till en kapplöpning om kvadratmeterna där det som nyss ansågs vara ett rekordlager snabbt blir omsprunget av nästa miljardprojekt. Totalt handlar det om flera miljoner kvadratmeter ny logistikyta.

FastighetFöretagTyp av lager
Cementgjutaren 1IKEAEget centrallager
Gjutaren 6JulaEget centrallager
Lundby 2:8Dagab/AxfoodEget centrallager (Dagligvaror)
Timret 1RustaEget centrallager
Kolven 2ICAEget centrallager (Södra navet)
Ribbingelund 2:65CoopEget centrallager (Automationsterminal)

Cementgjutaren 1 – IKEA, Älmhult (166 000 kvm)

Byggnaden är 166 000 kvadratmeter, vilket motsvarar drygt 20 fotbollsplaner under samma tak. Ursprungsbyggnaden stod klar i början av 1970-talet och har byggts ut i flera omgångar. Den kolossala lokalen säger något om vad som krävs när man ska hålla jämna steg med både butiker och e-handel på den högsta nivån.

Gjutaren 6 – Jula, Skara (ca 178 000–180 000 kvm, på väg mot 223 000 kvm)

Julas centrallager har byggts ut i omgångar och beskrevs 2025 som cirka 180 000 kvadratmeter stort. Nu planeras ytterligare en expansion på 43 000 kvadratmeter som tar anläggningen till cirka 223 000 kvadratmeter, vilket gör det till en av de största logistikfastigheterna i världen i sitt slag. Det är ett typiskt svenskt lagercase: ett familjeägt bolag som bygger långsiktigt i ett klassiskt logistikläge vid E20, där varje etapp adderar kapacitet, automation och mer energieffektiva lösningar.

Lundby 2:8 – Dagab/Axfood, Bålsta (ca 125–126 000 kvm)

Dagabs nya centrallager i Bålsta listas på omkring 125 000–126 000 kvadratmeter och beskrivs som ett av Nordens största högautomatiserade lager. Det är alltså en inomhusyta motsvarande cirka 15 fotbollsplaner som hanterar varor till runt 700 butiker och e-handelskunder i hela Sverige. Byggnaden är 30 meter hög, med helautomatiserat orderplock i flera temperaturzoner och en automationsgrad på nära 80 procent. 

Timret 1 – Rusta, Norrköping (ca 120 000 kvm)

När en större utbyggnad planerades 2019 hade anläggningen närmare 120 000 kvadratmeter lageryta, med ytterligare cirka 69 000 kvadratmeter på väg till hösten 2021. I dag är Rustas distributionscentral navet i kedjans nordiska logistik, med både låglagerdelar och höglagerdelar på tillsammans tiotals tusen kvadratmeter, anpassade för snabb varuomsättning till över 150 varuhus i flera länder. Att Norrköping dyker upp i den här typen av listor är ingen slump – staden är ett klassiskt logistikläge där Malmölandet-området samlar flera av Sveriges största lagerbyggnader.

Kolven 2 – ICA, Helsingborg (ca 105 000–114 000 kvm)

I Helsingborg ligger ICAs södra centrallager i området Långeberga. Fastigheten Kolven 2 beskrivs i olika källor som cirka 105 600–114 000 kvadratmeter, och är en central del av ICAs distribution i södra Sverige. 2022 utnyttjade ICA Fastigheter en återköpsoption och köpte ut Alecta ur JV-bolaget Långeberga Logistik, som ägde lagerfastigheten – en affär som gav ICA full kontroll över utvecklingen av anläggningen.

Ribbingelund 2:65 – Coop, Kjula/Eskilstuna (ca 77 000–109 000 kvm)

Coops nya centrallager i Kjula, öster om Eskilstuna, har under projektets gång kommunicerats med olika ytor i offentligheten – från cirka 77 000 kvadratmeter upp mot runt 100 000 kvadratmeter i fullt utbyggt läge. Byggnaden såldes 2020 till tyska DWS och är sedan hösten 2024 i full drift som Coops helautomatiserade varuterminal, med 95 procents automationsgrad. Lagret är Coops enskilt största arbetsplats, med omkring 600 medarbetare, och hanterar 7 000–10 000 pallar per dag.

Framtiden stavas flexibilitet och 3PL

Även om listan ovan domineras av handelsbolag som bygger och driver sina egna anläggningar ser vi en tydlig trend där nästa generation av storlager drivs som 3PL (tredjepartslogistik). För många växande företag är det inte längre hållbart att bygga egna kolosser på 100 000 kvadratmeter. I stället vänder man sig till externa logistikpartners som erbjuder färdiga ytor och avancerat plock under eget tak.

Genom att använda tredjepartslogistik kan även mindre aktörer få tillgång till samma stordriftsfördelar och automationsgrad som IKEA eller Jula men med en betydligt högre flexibilitet. I takt med att marknaden för 3PL mognar i Sverige är det bara en tidsfråga innan vi ser renodlade logistikoperatörer bygga anläggningar som utmanar även de allra största namnen på denna lista.

Lägre elskatt och nytt skydd – så påverkas din elkostnad 2026

Från årsskiftet väntar både lägre elskatt och ett nytt statligt elskydd för hushåll. För dig som villaägare kan det innebära lägre kostnader i vardagen – men också en extra trygghet om elpriserna skulle skjuta i höjden. Här är vad som gäller 2026.

Sänkt energiskatt från 1 januari

Regeringen har beslutat att sänka den statliga energiskatten på el med drygt 18 procent. Från och med den 1 januari 2026 sänks skatten från 54,88 öre till cirka 45 öre per kilowattimme inklusive moms. För ett hushåll innebär det en besparing på 1 000–2 000 kronor per år, beroende på hur mycket el som används.

Nytt högkostnadsskydd från november

För att dämpa effekten av framtida pristoppar har också ett tillfälligt högkostnadsskydd införts. Det gäller från 1 november 2025 till och med hela 2026.

Skyddet innebär att staten går in och täcker mellanskillnaden om det genomsnittliga spotpriset under en månad överstiger 1,50 kronor per kWh (ca 1,87 kr/kWh inklusive moms). Alla hushåll i Sverige omfattas – oavsett elområde. Ersättningen betalas ut automatiskt – ingen ansökan krävs. Men det krävs ­ovanligt höga elpriser för att skyddet ska aktiveras.

För de flesta villaägare innebär förändringarna en välkommen lättnad, främst genom den sänkta skatten. Högkostnads­skyddet kan ge extra trygghet om el­priserna skulle stiga kraftigt igen. Under normala förhållanden blir effekten begränsad – men i händelse av en ny elkris kan skyddet göra stor skillnad.

Så påverkas elräkningen av sänkt energiskatt


Typ av villa                             Årlig förbrukning                 Årlig besparing

Villa utan elvärme                  10 000 kWh                               ca 1 000 kr

Villa med elvärme                   20 000 kWh                               ca 2 000 kr


Besparingen gäller endast skatt. Elpris, nätavgifter och elavtal påverkar totalbeloppet.

Karin Frick om livet i direktsändning

Karin Frick
Foto: Janne Danielsson, SVT

Från vindsvåningen i Trosa till OS-sändningar i Milano. Sportjournalisten och programledaren Karin Frick står inför flera nya kapitel i livet – både privat och i jobbet. För Villalivet berättar hon om var hemkänslan sitter, ett drömboende i förändring och att axla några av SVT:s mest framträdande roller.

I Trosas kanske mest fotograferade hus, en sekelskiftesvilla från 1860, bor Karin Frick med sina två barn. Hon flyttade till en vindslägenhet i huset för några år sedan efter en separation. Den gula villan ligger precis intill Trosaån, har tidstypiska detaljer och en terrass med utsikt över staden. Men nu har Karin och hennes familj vuxit ur lägenheten och hon vill flytta till en egen villa i den sörmländska orten. Först ska lägenheten bli såld, men sedan vill hon leta nytt boende på allvar.

– Vi bodde i Stockholm under många år för att sedan flytta till vårt sommarställe i Trosa. Där bodde vi medan vi ritade och byggde ett nytt hus med hjälp av min bror, som är arkitekt. Det var fantastiskt. Men behov förändras över tid, och så också ens drömboende.. Men det är klart att en fin sekelskiftesvilla i trä vid vattnet vore fantastiskt, säger hon.

Vad som gör att hon trivs i ett hem är svårt att sätta fingret på, menar Karin.

Karin Frick 1
Foto: warner bros. Discovery.

– Mycket handlar om känslan i ett hem. Jag kan tycka att ett hus är fantastiskt men det kan sakna hemkänsla. Jag trodde inte att jag skulle trivas så bra som jag gör i vindsvåningen. Mitt jobb är väldigt varierande och jag är i perioder på resande fot med nätter på hotell, och att då få landa hemma i Trosa är så mysigt. Det ger mig ett lugn.

Den 6 februari tänds den olympiska elden i Milano, händelsen som officiellt inviger OS 2026. Tillsammans med André Pops och Yvette Hermundstad är Karin programledare för SVT:s sändningar. Det blir hennes femte OS, men det första på SVT.

– OS är det största man kan göra inom sporten och det är en ära att få rama in sändningarna med resten av gänget och förmedla en känsla för tittarna. OS är en viktig lägereld, det förenar folk. Det är viktigare än någonsin nu när så mycket händer i omvärlden.

I skrivande stund håller det förberedande arbetet på att intensifieras med många möten och mycket som ska koordineras.

– Det är ett helt nytt tv-hus för mig. Man slås av hur enormt stort SVT är på ett sätt som jag inte är van vid efter flera år på kommersiella bolag, där mycket inte produceras inhouse. Man märker att OS förenar hela tv-huset – från Morgonstudion till nyheterna och sporten.

Trots omfattningen hör OS ändå till en kategori som Karin är van att arbeta med: live-tv. Annat var det i höstas då hon tog sig an en helt ny utmaning som programledare för SVT:s Mästarnas mästare.

– Det var jättekul. Vi var i Grekland i 3,5 veckor och jobbade. Det är ett lite annat upplägg i år jämfört med tidigare säsonger. Deltagarna har alla varit med tidigare och tävlade i lag, och istället för att ha svarta kläder hade alla hade OS-ringarnas färger på på kläderna. Det var en slags OS-edition.

Det var en annorlunda upplevelse, menar Karin, som annars är van vid spontaniteten under livesändningar.

– När man jobbar med livesändningar kan vad som helst hända. Mästarnas mästare var istället ett maskineri med mycket logistik. Jag blev imponerad över hur väloljat det är. Det finns till exempel ett helt snickarteam som bygger banorna som deltagarna tävlar i. Det ligger otroligt mycket jobb bakom tävlingsplatserna som man inte tänker på.

Karin tar över efter Micke Leijnegard som programlett sedan premiären 2009. Säsongen sänds först under våren, och Karin misstänker att tittarna kommer att ha åsikter oavsett om de ser den nya säsongen eller inte.

– Jag vet ju att det kommer komma åsikter redan innan de har sett programmet. Det spelar ingen roll hur bra jag är, vissa kommer ändå känna att Mästarnas mästare inte är samma sak utan Micke. Det är oundvikligt. Jag är otroligt stolt och hedrad över att ha fått uppdraget, och jag kan bara göra mitt bästa – på mitt sätt.

Ytterligare ett uppdrag som fått ta allt större plats i Karins liv är det som programledare för P4 Extra.

– Det är riktigt roligt att göra radio. I P4 Extra jobbar jag inte bara med sport utan det är ett aktualitetsprogram som rymmer allt från politik och internationella nyheter till kultur. Jag tycker dessutom om formatet med dagens gäst och en längre intervju där man kan fördjupa sig i en persons liv. Det känns som en bra kombo: Mästarnas mästare, OS och P4 Extra.

Faktaruta

  • Namn: Karin Frick
  • Bor: I Trosa och Stockholm
  • Familj: Två barn
  • Gör: Programledare och journalist
  • Aktuell med: OS, Mästarnas mästare och P4 Extra

Nya bygglovsregler – nu blir det lättare att inreda vinden

Foto: VELUX

Att inreda vinden är en dröm för många villaägare. Ett extra sovrum, ett ljust arbetsrum eller nya kvadratmeter som ger mer plats i huset utan flytt. Med de nya reglerna har möjligheterna blivit större – även i hus där det tidigare varit svårt att nyttja ytan under taket.

En av de största förändringarna är att kommunen nu kan bevilja lov för vindsinredning även om detaljplanen har ett vindsinredningsförbud – förutsatt att planens genomförandetid har gått ut. Samtidigt har kraven på ljusinsläpp och förvaring blivit mer flexibla, vilket gör att fler vindar kan byggas om till fungerande bostadsrum.

Att inreda vind kräver fortfarande bygglov

Även om reglerna blivit generösare behöver du fortfarande söka bygglov när du vill göra vinden till boyta. Utöver bygglovet krävs vanligtvis också en anmälan till kommunen, eftersom vindsinredning nästan alltid påverkar bärande konstruktioner, brandskydd eller ventilation.

Du behöver också anlita en kontrollansvarig som följer upp att arbetet utförs korrekt. De tekniska kraven gäller fullt ut, precis som vid annan ombyggnad, för att de nya rummen ska bli trygga och fungera som bostadsyta. Bor du i ett hus med särskilt bevarandevärde, eller i ett område med kulturhistoriskt skydd, kan det finnas lokala begränsningar. Ta därför kontakt med byggnadsnämnden innan du sätter igång med planeringen.

Karin Frick 2

GRUNDKRAV FÖR VINDSINREDNING

  • Rumshöjd: Minst hälften av ytan ska ha 2,4 m i takhöjd.
  • Ljusinsläpp: Minst hälften av bostadens rumsyta ska ha tillräckligt med naturligt ljus (dagsljusfaktor min 1,0%).
  • Fönsterstorlek (tumregel): 15–20% av golvytan.
  • Utblick: Krävs i utrymmen för samvaro och måltider.
  • Vad krävs: Bygglov + anmälan + kontrollansvarig.

När blir huset ett flerbostadshus?

Att inreda vinden till extra rum som hör till den befintliga bostaden är en sak. Att skapa en ny, självständig lägenhet är en annan. Om vinden i ett tvåbostadshus inreds till en tredje, självständig bostad med eget kök och möjlighet att stängas av från huvudbostaden, klassas byggnaden som ett flerbostadshus. Det medför strängare krav, bland annat på tillgänglighet och brandskydd.

Takfönster – enklare regler än tidigare

I dag krävs inget tillstånd för fasadändringar på en- och tvåbostadshus, vilket innebär att du kan installera takfönster utan att söka lov – en stor förenkling jämfört med tidigare. Undantag finns dock i särskilt skyddade områden eller om ditt hus har bevarandevärde.

Även om installation av fönster oftast är lovfri kan du behöva göra en anmälan, till exempel om du gör nya öppningar i bärande konstruktioner eller ändrar ventilation eller brandskydd. Som byggherre ansvarar du alltid för att kraven uppfylls, särskilt när en tidigare oinredd vind byggs om till bostadsyta.

Planera för tillräckligt ljus

När du gör om vinden till boyta spelar ljusinsläppet en avgörande roll. Minst hälften av bostadens rumsyta ska ha tillräckligt med naturligt ljus. I praktiken innebär det att du behöver planera fönstersättningen noggrant. Enligt byggreglerna mäts ljusinsläppet i dagsljusfaktor, men som tumregel bör den totala fönsterytan motsvara cirka 15–20 procent av rummets golvyta för att ge ett bra och behagligt ljusinsläpp.

Större frihet – men planera noggrant

Med de nya reglerna får fler möjlighet att utöka sin bostadsyta. Men precis som vid all renovering krävs noggrann planering. Med rätt lösningar för konstruktion, brandskydd och ventilation kan en inredd vind bli ett värdefullt tillskott – även när tomtytan är begränsad.

BRA ATT VETA!

Lovfritt – inte anmälningsfritt
Även om takfönster är lovfria kan du behöva göra anmälan om du gör nya öppningar i bärande konstruktioner.

En tredje bostad = flerbostadshus
Skapar du en tredje, självständig bostad ställs strängare krav på tillgänglighet och brandskydd.

Kontrollansvarig är obligatoriskt
Du måste anlita en kontrollansvarig som följer upp att arbetet utförs korrekt.

Huslivet i februari – detta ska du göra i hus och trädgård

Foto: iStock

Februari är månaden då många villaägare kan pusta ut och börja planera våren. Trädgården ligger fortfarande i vila, men det finns mycket du kan göra redan nu – både i huset och i trädgården – för att få en enklare och roligare säsong framöver.

Bor du i norra Sverige kanske det fortfarande är mycket snö, men i övrigt är februari en perfekt tid för underhåll, planering och tidig sådd.

Se över ventilationen i huset

Ett av de viktigaste vinterprojekten är att rengöra husets ventilation.
Damm och smuts i ventilerna ger sämre luftcirkulation och kan höja dina uppvärmningskostnader.

👉 En snabb rengöring med dammvippa eller dammsugare:

  • förbättrar inomhusklimatet
  • minskar fuktproblem
  • kan sänka elräkningen

Skydda trädgården från snö och sol

Även om växterna vilar behöver de lite tillsyn.

  • Skaka av tung, blöt snö från träd och buskar så att grenarna inte bryts.
  • Täck vintergröna växter med väv – februarisolen kan bränna dem trots kyla.

Beskär fruktträd på fina vinterdagar

När träden är kala är det lätt att se vilka grenar som ska bort.
Ta bort:

  • grenar som växer inåt
  • korsande grenar
  • skadade eller torra skott

Det ger starkare träd och bättre skörd i sommar.

Så tidiga grönsaker och sommarblommor

Har du odlingslust? Då är februari perfekt för inomhussådd.

Grönsaker att så nu:

  • Aubergine
  • Chili
  • Kronärtskocka
  • Lök
  • Selleri

Sommarblommor att så tidigt:

  • Blomstertobak
  • Pelargon
  • Heliotrop
  • Jätteverbena
  • Pensé

Plantera om krukväxter

När dagsljuset återvänder vaknar även dina krukväxter.
Februari är en utmärkt tid att:

  • byta jord
  • ge ny näring
  • rensa bort gamla rötter

Att göra i februari – checklista

  • Rengör ventilationen
  • Skaka av snö från träd och buskar
  • Täck vintergröna växter
  • Så sommarblommor och grönsaker inomhus
  • Plantera om krukväxter
  • Mata fåglarna

Hjälp småfåglarna

Karin Frick 3

Vintern är tuff – ställ fram:

  • fröblandningar
  • talgbollar
  • energiblock

Snö i växthuset – smart vattning

När solen börjar värma kan jorden bli torr.
Lägg in ett lager snö i växthuset – den smälter långsamt och ger perfekt bevattning.

Så väljer du rätt damcykel: komfort, design och vardagsanvändning förklarat

En vanlig vardag i Sverige börjar ofta på två hjul. Cykeln tar dig genom stadsgator och längs trygga cykelvägar, ibland vidare mot parker, vatten och grönområden. För många kvinnor är cykeln inget tillfälligt val utan en naturlig del av dagen. Den används för pendling till jobbet, snabba ärenden eller en lugn runda för att rensa tankarna efteråt. Avstånden är korta och infrastrukturen bra, vilket gör cykeln till ett enkelt och pålitligt sätt att ta sig fram.

När cykeln används varje dag märks detaljerna mer. Sadelns komfort, hur styret känns och hur cykeln rullar i regn eller motvind spelar större roll än man först tror. Det svenska vädret ställer krav, och en bra damcykel ska fungera även när det blåser, regnar eller är kyligt. Den ska kännas stabil utan att kräva ständig justering. Därför handlar den här guiden om det som faktiskt betyder något i vardagen när du väljer en damcykel som ska hålla över tid.

Vad kännetecknar en damcykel och varför designen spelar roll

En damcykel är inte bara en mindre version av en vanlig cykel. Den är konstruerad för att göra cyklingen enklare, bekvämare och mer praktisk i vardagen. Ofta har den en instegsram eller låg ram, vilket gör det lätt att kliva av och på, särskilt om du har vardagskläder eller cyklar i tät stadstrafik. Ramens form, styret och sadeln är också anpassade efter kvinnors kroppar och bidrar till en mer upprätt sittställning. Det gör det lättare att ha koll på omgivningen och minskar belastningen på rygg, nacke och axlar.

I Sverige handlar cykling oftast om kortare sträckor över trottoarer, kullersten och gång- och cykelvägar, snarare än sport och tävling. Det är här detaljerna blir viktiga. Stötdämpande sadelstolpar, bredare däck och växlar som faktiskt är anpassade för vardagskörning gör stor skillnad för hur mjuk och stabil cykelturen känns. Tillsammans skapar dessa detaljer en cykel som bara fungerar, utan krångel.

Komfort, passform och upplevelsen av vardagscykling

Komfort är inget extra tillval när du väljer en damcykel. Den kan vara avgörande för om cykeln används varje dag eller blir stående. Cyklar för vardagsbruk ger ofta en mer upprätt körställning. På en damcykel innebär det mindre belastning på handleder, nacke och ländrygg. Det är särskilt värdefullt i stadstrafik, där du ofta stannar, startar, behöver vara uppmärksam och reagera snabbt. När kroppen känns avslappnad och har bra stöd upplevs cyklingen som både enklare och säkrare.

Passformen är minst lika viktig som komforten. När cykeln passar din kropp känns rörelserna naturliga och avslappnade, inte ansträngda. Du slipper justera ställningen hela tiden under färd. Något så enkelt som rätt sadelhöjd påverkar hur smidigt du trampar och hur knäna känns efteråt. Avståndet till styret påverkar både hållning och balans. En tryckavlastande sadel, bekväma handtag och ett styre i rätt höjd kan verka som små detaljer, men tillsammans förändrar de hela cykelupplevelsen. När komfort och passform samverkar känns cykeln rätt redan från första turen och blir en naturlig del av vardagen.

Praktiska funktioner, kvalitet och nordiska förhållanden

I Sverige måste en damcykel klara mer än bara fint väder. Regn, kyliga morgnar, grusvägar och vinterns vägsalt sliter på cykeln över tid. Därför är byggkvaliteten extra viktig. En stabil ram med bra korrosionsskydd känns helt enkelt mer pålitlig i längden. Aluminiumramar är lätta och rostar inte, medan stålramar är tyngre men ofta upplevs som stabilare och bekvämare på ojämna underlag. Båda fungerar bra, så länge cykeln är anpassad för användning året runt.

Växlarna bör passa hur du faktiskt cyklar. För stadscykling är navväxlar ett smidigt alternativ. De är skyddade mot smuts, snö och fukt och kräver väldigt lite underhåll. Utvändiga växlar ger ett större växelomfång, vilket passar bra för längre turer eller varierad terräng, men de kräver mer skötsel i nordiskt klimat. Bromsarna är minst lika viktiga. Skivbromsar ger jämn bromskraft även i regn och kyla, medan välskötta fälgbromsar också fungerar bra. Att känna sig trygg med bromsarna är avgörande, särskilt i tät trafik.

Rätt tillbehör gör damcykeln ännu mer användbar. Heltäckande stänkskärmar håller dig torr, kedjeskydd skyddar både kläder och kedja, och fasta lampor gör att du syns under de mörka vintermånaderna. En stabil pakethållare underlättar när du ska ta med matvaror eller jobbväska. Tillsammans gör dessa detaljer att cykeln inte bara fungerar under soliga dagar, utan blir något du verkligen kan lita på varje dag.

Sammanfattning

Att välja rätt damcykel handlar i grunden om att hitta en bra balans mellan komfort, vardagsanvändning och hållbarhet över tid. När du förstår hur design, passform, material och praktiska funktioner samverkar blir valet betydligt enklare. En bra cykel ska kännas bekväm, lättcyklad och trevlig att använda, inte krånglig eller tröttsam. Och eftersom cykling dessutom är ett hållbart sätt att ta sig fram blir den snabbt en givande del av vardagen på svenska gator och i lokala bostadsområden.

Ett gammalt hus som tänker nytt – smarta energilösningar

Smart energistyrning har gett bättre koll på energin – utan att tumma på komforten.

Huset är gammalt, men energifrågan högst aktuell. När energikostnaden i allt högre grad styrs av hur elen används över dygnet, har Christoffer och Eva-Lotta Ramfors med smart energistyrning fått bättre kontroll – utan att behöva byta värmepump.

Villan från 1928 är på totalt 300 kvadratmeter, fördelat över tre plan. Det är ett stort hus med mycket volym, något som ställer höga krav på uppvärmningen. Christoffer och Eva-Lotta har bott här sedan 2011 och känner huset väl.

– Det är ett gammalt hus, och då blir energifrågan viktig på ett annat sätt än i ett mindre och nyare hus, säger Christoffer.

Karin Frick 4
Bild: privat

Uppvärmning som fungerar – men behöver användas smart

Huset värms i dag med bergvärme. Värmepumpen installerades redan 2007–2008 och har därmed några år på nacken, men fungerar fortfarande bra.

Utöver bergvärmen finns tre öppna spisar, en på varje våningsplan.

– Vi eldar framför allt på entréplanet där vardagsrummet är, men i praktiken kan vi värma hela huset med ved om det skulle behövas.

Trots fungerande uppvärmning är det tydligt att det inte längre räcker att bara se till den totala energiförbrukningen.

När många saker drar el samtidigt

Som i många hushåll i dag finns det flera energikrävande funktioner utöver uppvärmningen. Här finns både ett spabad som ska hållas varmt och en elbil som laddas regelbundet, utöver vardagens vanliga elanvändning för matlagning, tvätt och disk.

I takt med förändrade elavtal och nya tariffer har energikostnaden blivit mer komplex.

– I dag betalar vi inte bara för hur mycket el vi använder, utan också för hur hög belastningen är vid ett och samma tillfälle. För oss är nätkostnaden ofta lika hög som den för förbrukningen, berättar Christoffer.

Med dagens effekttariffer tittar nätbolagen på husets högsta samtidiga eluttag. När flera stora laster är igång samtidigt uppstår effekttoppar, som driver upp nätavgiften även om den totala elanvändningen inte ökar.

– En värmepump kan ju dra igång när som helst på dygnet, säger Christoffer. Om vi samtidigt laddar bilen, värmer spabadet, lagar mat och kör en tvättmaskin blir det snabbt en topp, att styra upp vardagen efter det är inte alltid helt enkelt.

Smart styrning i stället för nya investeringar

Det var här som smart energistyrning blev ett alternativ. Christoffer och Eva-Lotta valde tjänsten Effira OPTi. Systemet, som är specialiserat på att optimera befintliga värmepumpar, har koll på hela husets energiförbrukning och ser till att elanvändningen fördelas jämnare över dygnet. För Christoffer och Eva-Lotta handlade det både om ekonomi och om enkelhet.

– Vi har ett timprisavtal på elen, men är helt ointresserade av att styra livet efter elpriset, det får tekniken göra i stället. När det gäller teknik är jag både okunnig och ointresserad, skrattar Christoffer, men det är okej för plötsligt har vår gamla värmepump blivit smart.

Den smarta styrningen har koll på hela husets energiförbrukning och ser till att elanvändningen fördelas jämnare över dygnet och mot timmar då timpriset är lägre. När flera saker i huset använder mycket el samtidigt kan värmepumpen tillfälligt dra ner, utan att inomhusklimatet påverkas.

– För oss handlar det om att jämna ut förbrukningen. När effekttopparna kapas sjunker också nätkostnaden, och det är där den stora vinsten finns.

Huset som värmebuffert

Tekniken bygger på att huset får fungera som ett värmebatteri. När elen är billig värms huset upp lite extra, och värmen lagras i väggar, golv, tak och bjälklag. Under dyrare timmar kan värmepumpen vila, medan huset långsamt släpper ifrån sig den lagrade värmen. Allt sker automatiskt och utan att familjen behöver göra några manuella justeringar.

För att säkerställa komforten anges en temperaturzon. I deras fall är måltemperaturen 21 grader, med en tillåten variation på 1 grad. Behöver temperaturen justeras, till exempel inför en resa, görs det enkelt via en app.

Lägre kostnader – samma komfort

Skillnaden på energikostnaden märktes direkt. Redan under det första året beräknas den smarta energistyrningen, genom sänkta nätkostnader och att uppvärmningen i större utsträckning sker vid tider då elpriset är lägre, ge en besparing på närmare 7 000 kronor. Någon skillnad i inomhusklimatet har de inte märkt.

– Vi skulle säkert kunna låta systemet styra ännu hårdare, men vi vill inte tumma för mycket på livskvaliteten. Det viktiga för oss är att det fungerar i vardagen.

För Christoffer finns också ett större perspektiv.

– Det handlar om hållbarhet. Vi vet att det finns utmaningar i elsystemet, och om fler kan bidra till att jämna ut belastningen gynnar det hela samhället. Kan vi göra det utan
att försämra vår vardag känns det helt rätt.

Christoffer och Eva-Lotta Ramfors

  • Bor: Villa 300 m2 på Lidingö.
  • Uppvärmning: Bergvärmepump från 2007.
  • Aktuellt: Har optimerat uppvärmningen med hjälp av Effira OPTi. Systemet har koll på hela husets energiförbrukning och ser till att elanvändningen fördelas jämnare över dygnet.

Förnybar eller fossilfri el – vad är egentligen skillnaden?

fossilfri el

Många svenskar vill göra ett hållbart val när de tecknar elavtal. Ändå är det lätt att gå vilse bland begrepp som förnybar, fossilfri och grön el. De låter snarlika – men skillnaden är större än man kan tro. Framför allt handlar det om vilken typ av elproduktion man faktiskt stöttar genom sitt val. Och det valet har betydelse, både för naturen i dag och för energisystemet i morgon.

När fossilfri och förnybar el blandas ihop

Att begreppen ofta blandas ihop är inte så konstigt. Fossilfri el låter, vid första anblick, som ett klimatsmart val – och i viss mening är det också det. Fossilfri el ger inga direkta koldioxidutsläpp vid produktion. Men det betyder inte automatiskt att elen är hållbar på lång sikt eller skonsam för människor och miljö. Det är här skillnaden mot förnybar el blir avgörande.

Många elavtal marknadsförs som fossilfria eftersom de är billiga eller enkla att förstå. Men när man tittar närmare på vad som faktiskt ingår i elmixen visar det sig att fossilfri el kan bestå av energislag som innebär helt andra typer av miljömässiga och sociala konsekvenser än vad många konsumenter är medvetna om.

För elbolag som arbetar uteslutande med förnybar el, som Bixia, är skillnaden mellan fossilfri och förnybar energi central. Det handlar inte bara om klimatpåverkan här och nu, utan om vilket energisystem vi bygger för framtiden.

Karin Frick 5

Vad innebär fossilfri el?

Fossilfri el är ett samlingsbegrepp för el som produceras utan att använda fossila bränslen som kol, olja eller naturgas. Det innebär att elen inte ger upphov till koldioxidutsläpp under själva elproduktionen. I en fossilfri elmix kan det därför ingå både förnybara energikällor – som vattenkraft, vindkraft och solenergi – och kärnkraft.

Det är just här många missförstånd uppstår. Fossilfri el är inte detsamma som förnybar el. Ett fossilfritt elavtal kan till stor del baseras på kärnkraft, trots att kärnkraft varken är förnybar eller fri från miljöpåverkan. Begreppet beskriver alltså vad elen inte släpper ut, snarare än hur den produceras och vilka resurser den förbrukar.

För den som vill fördjupa sig ytterligare i begreppen har Bixia samlat mer information om vad som skiljer grön, förnybar och fossilfri el.

Kärnkraft – fossilfri men inte förnybar

Kärnkraft räknas som fossilfri eftersom den inte ger upphov till koldioxidutsläpp under drift. Samtidigt är den inte förnybar, eftersom den bygger på en ändlig resurs: uran. När uranet är förbrukat kan det inte återskapas, vilket gör att kärnkraft per definition inte är förnybar.

Dessutom innebär kärnkraft ett ansvar som sträcker sig långt bortom själva elproduktionen. Det använda kärnbränslet är radioaktivt avfall som måste hanteras och lagras säkert i tusentals år. Enligt bland annat Naturskyddsföreningen innebär detta både tekniska, miljömässiga och etiska utmaningar som skiljer sig markant från de risker och konsekvenser som är förknippade med förnybar energi.

Förnybar el och fossilfri el – de viktigaste skillnaderna

Förnybar elFossilfri el
KoldioxidutsläppMycket lågaMycket låga
Ändliga resurserNejJa (kan ingå)
KärnkraftNejKan ingå
AvfallInget farligt restavfallRadioaktivt avfall
Långsiktig hållbarhetJaBegränsad

”Det är lätt att tänka att förnybar och fossilfri el är samma sak, eller att skillnaden inte är så stor. Men när alternativen jämförs sida vid sida är skillnaderna tydliga. Det är viktigt för oss att förmedla till våra kunder – så de kan göra ett medvetet val och förstår värdet i att välja förnybar i stället för fossilfri el.”Sandra Karlsson, kundlösningsspecialist på Bixia

Uranbrytning – en ofta bortglömd del av kärnkraften

För att kärnkraftverk ska kunna producera el krävs uran, ett grundämne som bryts ur berggrunden i gruvor. Uranbrytning är en resurskrävande process som kan innebära stora ingrepp i naturen. Gruvdrift leder ofta till markförstöring, påverkan på grundvatten och utsläpp av radioaktiva restprodukter som kan spridas till omgivande ekosystem.

I flera delar av världen har uranbrytning även kopplats till negativa konsekvenser för människor som bor i närheten av gruvorna, bland annat genom förorenat dricksvatten och ökade hälsorisker. Naturskyddsföreningen och andra miljöorganisationer pekar på att dessa konsekvenser sällan syns i den färdiga elräkningen, men att de utgör en reell kostnad – för både miljö och samhällen.

Vad menas med förnybar el?

Förnybar el kommer från energikällor som återskapas naturligt och inte tar slut. Det handlar vattenkraft, vindkraft, solenergi och bioenergi. Till skillnad från kärnkraft bygger förnybar el inte på ändliga resurser och lämnar inget långlivat, farligt avfall efter sig.

Eftersom energikällorna är en del av naturens egna kretslopp kan förnybar el produceras om och om igen, utan att belasta kommande generationer. Det är också därför organisationer som Naturskyddsföreningen tydligt rekommenderar förnybar energi framför andra alternativ – inte bara för klimatets skull, utan för att den ger ett mer långsiktigt hållbart energisystem.

Därför påverkar ditt elval mer än du tror

När du väljer ett elavtal baserat på förnybar el skickar du en tydlig signal till energimarknaden: efterfrågan på förnybar energi ökar. Det gör i sin tur att fler investeringar kan riktas mot utbyggnad av vindkraft, solenergi och annan förnybar elproduktion. På så sätt bidrar ditt val inte bara till din egen elförbrukning, utan till att hela energisystemet rör sig i en mer hållbar riktning.

Att välja förnybar el innebär alltså mer än att undvika utsläpp här och nu. Det handlar om att stötta en utveckling där förnybar energi blir mer tillgänglig för fler, samtidigt som beroendet av ändliga resurser och riskfyllda energislag minskar. Ett fossilfritt elavtal, där kärnkraft ingår, ger inte samma tydliga styrning mot framtidens energilösningar.

Är förnybar el dyrare än fossilfri?

Det finns en seglivad uppfattning om att förnybar el alltid skulle vara dyrare än andra alternativ. I praktiken stämmer det inte. I takt med att vind- och solkraft byggts ut har produktionskostnaderna sjunkit kraftigt, vilket gör förnybar el konkurrenskraftig – och ofta billigare – än många andra energislag.

Dessutom är förnybar el mindre känslig för globala råvarupriser. Till skillnad från kärnkraft, som är beroende av uranbrytning och komplex infrastruktur, bygger förnybar energi på lokala och naturliga resurser. Det ger ett mer stabilt elsystem över tid, något som i längden kan vara positivt även för hushållens ekonomi.

Förnybar eller fossilfri – vad är det bättre valet?

Både förnybar och fossilfri el bidrar till minskade koldioxidutsläpp jämfört med fossila bränslen. Men när man ser till helheten blir skillnaden tydlig. Fossilfri el kan inkludera kärnkraft, som bygger på ändliga resurser, kräver uranbrytning och lämnar efter sig avfall som måste hanteras i tusentals år. Förnybar el däremot utgår från naturens egna kretslopp och innebär färre risker för både människor och miljö.

Ur ett långsiktigt perspektiv är det därför förnybar el som bäst möter framtidens behov – ett energisystem som är hållbart, konkurrenskraftigt och möjligt att bygga vidare på. Det är också därför miljöorganisationer som Naturskyddsföreningen konsekvent pekar ut förnybar energi som det mest ansvarsfulla valet.

Ett medvetet val – nära dig

I en tid där energifrågan påverkar både vardagen och framtiden blir valet av elavtal mer än en praktisk detalj. Det är ett sätt att ta ställning för vilken typ av energisystem vi vill se framöver. Genom att välja förnybar el bidrar du till en utveckling där el produceras med respekt för naturens gränser – och där resurserna kan räcka även för kommande generationer.

Hos Bixia kommer all el från 100 procent förnybara energikällor. Det betyder att du som kund vet exakt vad du stöttar: el från naturens egna krafter, producerad med fokus på långsiktig hållbarhet. Vill du veta mer om hur Bixia arbetar med lokalproducerad el och hur deras lokala elavtal fungerar kan du läsa mer här.

Vanliga frågor och svar om förnybar och fossilfri el

Är fossilfri el samma sak som miljövänlig el?

Nej, fossilfri el innebär att elen inte produceras med fossila bränslen, men den kan fortfarande komma från kärnkraft. Kärnkraft är fossilfri, men bygger på ändliga resurser och innebär miljöutmaningar kopplade till uranbrytning och radioaktivt avfall.

Är kärnkraft förnybart

Nej. Kärnkraft räknas inte som förnybar eftersom den är beroende av uran, en ändlig resurs som inte kan återskapas. Förnybar energi kommer från energikällor som ständigt förnyas, som sol, vind och vatten.

Varför rekommenderas förnybar el framför fossilfri el?

Förnybar el är långsiktigt hållbar och innebär färre risker för både människor och miljö. Organisationer som Naturskyddsföreningen pekar på att förnybar energi är det bästa valet för att bygga ett stabilt och framtidssäkert energisystem.

Bidrar mitt val av elavtal verkligen till mer förnybar energi?

Ja. När fler väljer elavtal med förnybar el ökar efterfrågan, vilket gör att investeringar i förnybar elproduktion kan öka. Konsumenternas val spelar därmed en viktig roll i omställningen av energisystemet.

Är förnybar el alltid dyrare?

Nej. I dag är förnybar el ofta konkurrenskraftig i pris, och ibland billigare än andra energislag. Eftersom den bygger på lokala naturresurser är den också mindre känslig för globala råvarupriser.

Klassisk fiskgratäng med räkor & duchesse – recept av Stefan Ekengren

klassisk fiskgratäng
Foto: Lennart Weibull

Under hela sin kockkarriär har Stefan Ekengren vurmat för svensk husmanskost. I Husman finns ett 60-tal av hans bästa recept samlade – för villalivets läsare bjuder han på klassisk fiskgratäng.

Det här är en pjäs – typ en byggnad, ett altare. Vi pratar om den majestätiska ugnsformen som pjäs eller byggnadsform, fiskgratängen. Maffig, ståtlig och festlig oavsett om det är en grå vardag i februari eller en solig lördag – en fiskgratäng pryder bordet med stolthet.

Ingredienser för klassisk fiskgratäng (4 portioner)

  • 500 g torskfilé
  • 500 g räkor, skalade, stjärtarna för sig och skalen för sig
  • 2 bananschalottenlökar, finhackad
  • 1/2 morot, skalad och fintärnad
  • 1/2 vitlöksklyfta, hackad
  • 1/2 röd chili, finhacka
  • 40 g smör
  • 3 msk vetemjöl
  • 1 msk tomatpuré
  • 4 dl vispgrädde
  • 3 dl standardmjölk
  • 1 kruka dill, hälften finskuren, hälften plockad
  • muskot, riven
  • salt

Spenat

  • 300 g bladspenat
  • 1 bananschalottenlök, finhackad
  • 30 g smör
  • salt och nymald svartpeppar

Duchessepotatis

  • 800 g fast potatis, skalad
  • 50 g smör, tärnat
  • 3 äggulor
  • muskot, riven

Gör så här:

Sätt ugnen på 225 °C varmluft. Skär torsken i grova tärningar, salta och ställ åt sidan. Fräs räkskal, lök, morot och vitlök i smöret. Skalen kommer nu att vätska sig. Låt kastrullen stå kvar tills all vätska har kokat bort och det börjar fräsa igen.

Tillsätt mjöl och tomatpuré, låt fräsa ytterligare några sekunder. Slå på grädde och mjölk och låt koka cirka 10 minuter. Sila över allt i en ny kastrull, koka upp och smaka av med muskot och salt. Såsen ska vara som en stuvning. Vänd ner dillen precis före servering.

Fräs löken i smöret tills den är mjuk utan att ta färg. Tillsätt spenaten och fräs några sekunder, salta och peppra.

Koka upp potatisen, sänk värmen och småkoka cirka 20 minuter. Häll av vattnet och låt potatisen ånga av någon minut. Passera potatisen i en potatispress. Blanda ner smör och äggula och smaka av med muskot och salt.

Lägg potatismoset i en spritspåse med tyll och spritsa när det fortfarande är lite varmt, det är smidigare då. Spritsa duchesse längs kanten av en ugnsfast form eller ett fat. Lägg spenaten i botten och lägg torsktärningarna ovanpå. Skeda över varm räkstuvning och gratinera mitt i ugnen cirka 15 minuter. Ta ut formen och garnera med räkor och plockad dill.

Stuvning som blir över kan kokas upp igen med lite mjölk i så att den blir tunnare och serveras vid sidan om.

När villan får en ny vardagsrutin: elbilsladdning som flyter med hushållet

För den gemene villaägaren handlar en bra laddstation inte bara om teknik för sakens skull. Det handlar om att man vill ha ett hushåll som fungerar smidigt med hållbara och moderna tekniska lösningar. Det ska kännas lika naturligt och självklart att ladda bilen som att köra tvättmaskinen under helgen. Det kanske börjar som ett test. Ett uttag i garaget och en tanke om att i framtiden kommer det börja användas. Men när man införskaffar en elbil och den blir en del av vardagen förändras den bilden.

Börja med husets rytm, inte i laddboxen

Titta först på hur ni faktiskt använder förbrukning i hemmet. Om man som elbilsägare använder bilen regelbundet och kommer hem samma tid finns det många timmar där bilen kan ladda i lugn takt – istället för att hastigt sätta igång allting i hushållet samtidigt.

Placeringen påverkar också vardagen mer än man tror. En laddstation ska sitta välplacerad och lättillgänglig, annars blir det snabbt en irritationskälla. Sitter den däremot där bilen naturligt stannar – och där kabeln kan hanteras utan cirkus – blir laddningen något man gör utan att tänka. Här är det klokt att redan från början ta höjd för framtiden. Kanske blir det två elbilar, kanske kommer ni vilja kunna styra laddningen efter elpris eller solproduktion. Planerar man för förändring blir man en vinnare i längden. För mer information och tips kring elbilsladdning finns hos Villaägarna, där några viktiga frågor kring elbilar och laddning besvaras.


Effekt, säkring och last – tydliga prioriteringar hos Nexblue

Det vanligaste bekymret i villor är inte att man inte kan ladda, utan att flera laster krockar samtidigt. En laddare kräver olika mycket effekt, vilket kan få begränsad effekt om boxen exempelvis är starkare än bilen. Det kan även påverka säkringen om annan utrustning i hushållet används samtidigt. En lösning på detta är inte att låta laddningen anpassa sig.

En modern elbilsladdare från Nexblue med dynamisk lastbalansering är lösningen. Den kan känna av hushållets totala förbrukning och justera laddningen automatiskt. Då får bilen det den behöver, men huset prioriteras när det krävs. I praktiken blir resultatet mindre stress och färre förvirrande ögonblick. En smart laddbox från Nexblue är ett självklart val för villaägare med elbil, eftersom den är byggd för villalivet där belastningen varierar över dygnet och laddningen behöver vara både robust och smart. När laddaren kan samspela med husets övriga elförbrukning blir den en del av hemmets energiflöde, snarare än en separat apparat som kräver ständig uppmärksamhet.

Ta också hjälp av en behörig installatör för att få rätt dimensionering. Det handlar om allt från kabeldragning och jordfelsbrytare till hur många faser som är rimligt i just er villa. En korrekt och installation märks mest genom att den aldrig behöver märkas.

Små vanor som gör laddningen enklare året runt

När grunden är på plats kan ni vinna mycket på enkla rutiner. Många laddar bäst när bilen ändå står stilla länge – över natten eller under arbetsdagen om ni har hemmakontor. Titta även på hur ni vill styra laddningen. Vissa vill att bilen alltid ska vara fulladdad, andra vill ha en nivå som räcker för dagens bestyr och sedan toppa vid behov. En genomtänkt nivå gör att ni slipper jaga en viss procent, och det blir lättare att utnyttja de timmar då elen är billigare. Se även till att kabeln får en naturlig plats, så att den är lätt att nå och att snöröjningen inte blir en för svår match.

Vintern är ett eget kapitel. Kallare batteri, mer motor- och kupévärme gör att man uppskattar en laddlösning som bara fungerar – även när man är klädd i full vintermundering och helst håller sig inomhus. Det är här NexBlue Zen kommer in i bilden – lastbalanseraren som optimerar strömmen i huset när du använder ström till exempelvis uppvärmning av ditt hus och laddning av din bil. Du behöver inte oroa dig för att säkringen ska gå när du sover, tack vare den smarta strömsensorn.

En smart laddbox bör vara en självklar del av villalivet, för trygghet i hemmet.