Golv som värmer – Detta behöver du veta om golvvärme

Golv som värmer – Allt du behöver veta om golvvärme

Golvvärme är sedan länge en självklarhet i många hus. Vi har blivit vana vid att sätta fötterna på ett ljummet badrumsgolv eller att kliva in i en hall där spåren efter kängorna torkar snabbt. Nu tar vi golvvärmen ännu ett steg – och installerar den i hela huset.

Anna och Pär flyttade in i sitt hus i maj 2007. Planen hade varit att bygga nytt, men så yppade sig tillfället att köpa Pärs farmors hus. Drömmen om det hus de hade tänkt sig från början ville de ändå inte släppa.

– Trots att det inte blev ett nybyggt hus ville vi ändå renovera det så att det kändes som vårt eget, säger Pär, som dessutom är snickare till professionen.

Lätt att möblera

Huset byggdes på 50-talet, och en del hade inte renoverats sedan dess. Och eftersom allt ändå skulle göras om kom de på tanken att de lika väl kunde installera golvvärme i hela huset.

– Överallt i huset fanns stora gammaldags element som vi ändå hade tvingats byta ut, och då kändes det skönt att hitta en lösning utan element. Det betyder ju en del för möblering att slippa elementen, säger Anna.

Inne i huset var det självklart att välja vattenburen golvvärme, eftersom det fanns fjärrvärme installerat. Däremot på altanen blev valet elburen golvvärme.

”Det betyder en del för möbleringen att slippa elementen. Men det bästa med golvvärmen är nog ändå själva upplevelsen.”

– Det är ju en kostnadsfråga. Väljer man vattenburen golvvärme på altanen så måste man ha det på jämt för att det inte ska frysa sönder, och då måste man också välja dyrare glas för att isolera bättre. Med elburen golvvärme kan man välja när man vill ha den på, förklarar Pär.

Nu finns det istället decimeterstora relä i varje rum, där man kan reglera värmen. Med charmtrollet Noa, tre år, och minstingen Isak som än bara räknar sin ålder i månader, finns en annan viktig aspekt av golvvärme.

– Det är ju lätt att hålla rent, menar Pär. Dels finns det inga element som samlar damm och är i vägen, dels är golvet torrt nästan så fort man har torkat det.

Hög mysfaktor med golvvärme

Men det bästa med golvvärmen är nog ändå själva upplevelsen. Värmen är annorlunda, och ger en konstant mysfaktor i hela huset.

– Att sitta på golvet och leka med barnen är bara inbjudande, och jag uppskattar verkligen att det är en så jämn värme i hela huset, säger Anna. Värme i huset kan man få på många sätt, men det är verkligen en speciell känsla med golvvärme.

Och när Noa har varit ute och lekt i snön och kommer in med blöta kläder kan hela entrén förvandlas till torkställe. Overaller och vantar läggs ut på golvet, och snart är både Noa och kläderna redo för nästa match med snögubben. Golvvärmen i uterummet används inte så mycket den här tiden på året, men är en välkommen detalj på höst och vår.

– Den förlänger säsongen en del, men vintertid använder vi inte uterummet, säger Anna. Enda undantaget var julafton då vi faktiskt åt frukost där. Det var en speciell upplevelse som inte hade varit så lockande utan ett varmt och skönt golv.

Bra att veta om golvvärme

Golvets yttemperatur får inte vara mer än 27 grader.
En värmepump som arbetar mot ett lågtempererat golvvärmesystem får 15–20% bättre verkningsgrad.
Nya fönster eller extraglas kan behövas mot kallras om du installerar golvvärme i befintliga hus.
När du installerar golvvärme i befintligt hus ökar energiförbrukningen. Genom att sänka inomhustemperaturen med en grad sparar du ca 5% av husets energibehov.
Vattenburen golvvärme kan användas för olika typer av uppvärmningskällor, och är att rekommendera vid nyinstallation.

Källa: Arne Lögdberg, Villalivets Expertpanel

Text Lill Andreasson
Foto Mats Samuelsson

Att spara energi är enkelt!

Spara energi genom att se över dina vanor.

Energikostnaden är en stor utgift för oss villaägare. Se över dina vanor nu så kan du spara energi, sänka dina kostnader och värna om miljön.

I snitt använder en familj i en eluppvärmd villa ca 26 200 kWh per år. Av detta går ca 6 200 kWh till hushållsel i form av elektroniska apparater, maskiner och belysning. Det kostar ungefär 34 000 kronor om året.

Genom att räkna ut hur mycket vitvaror och andra apparater drar i el blir det enklare att få kontroll över förbrukningen och sen göra de förändringar som leder till en energibesparing.

Här får du tips på att spara energi

På med varmare kläder

För varje grad man sänker temperaturen inomhus minskar man energiförbrukningen med ca 5%.

Vädra smart

Snabba tvärdrag är mycket effektivare än att låta fönstret stå på glänt. Tänk bara på att låta radiatorerna vid fönstren vara avstängda ca 30 min efter vädring.

Byt till lågenergilampor

Byt ut vanliga glödlampor mot lågenergilampor, de drar endast en fjärdedel så mycket som en vanlig glödlampa. Man behöver inte byta alla, byt men exempelvis ut tio av de mest använda glödlamporna mot lågenergilampor kan man spara upp till 500 kr per år. Man ska även tänka på att släcka lamporna när man lämnar rummet.

Stäng av hemelektroniken

För att göra ytterligare besparingar bör man stänga av apparater man inte använder, exempelvis datorer, TV och musikanläggningar. Även om man har apparaterna i ”viloläge” så kan man genom att stänga av dem spara upp till 500 kWh per år.

Se över dina fönster

Fönster ska släppa in ljus och värme från solen och samtidigt hindra att inomhusvärme läcker ut. Genom att se över dina fönster kan du hindra att allt för mycket värme läcker ut.

Lycka till!

Läs mer om hur du spar energi i din villa

Energiguide – Vad är bästa uppvärmningslösningen för din villa?

Energiguide som hjälper dig att hitta bäst uppvärmning för din villa

Uppvärmning är ofta en stor kostnadspost för villaägare och något som alla, oavsett befintligt system, kan ha nytta av att se över. Genom att byta uppvärmningssätt kan du spara både pengar och göra en insats för miljön. Men vilket alternativ som är bäst är högst personligt. Villalivet guidar dig genom alternativen.

Det man bör göra allra först är att se över den befintliga värme- och varmvattenförbrukningen. Fundera på om det finns åtgärder att vidta för att minska behovet.

Installerar du en värmeanläggning som täcker dagens behov riskerar du att ha en överdimensionerad och onödigt dyr anläggning den dagen du väljer att göra andra energisparande åtgärder på huset.

Finns möjligheter till det kan det i förlängningen betyda att man kan investera i ett värmesystem som är mindre, effektivare och billigare, säger Helena Ahlkvist Johansson på Energimyndigheten.

Utvärdera uppvärmningsalternativen

Nummer två är att ta god tid på sig och utvärdera alternativen. De val du gör idag får stor betydelse långt framöver. Som villaägare är detta antagligen något du gör bara en gång i livet och det gäller därför att skaffa sig så mycket information som möjligt.

– Börja med att kontakta energi- och klimatrådgivaren i din kommun. Det är en jättebra service som är både opartisk och kostnadsfri. När du sedan bestämt dig och tagit in offerter kan du få hjälp att jämföra och säkerställa att det du behöver finns med.

Där det finns möjlighet kan man också ta hjälp av den energimärkning som finns på en del alternativ, till exempel luftvärmepumpar, berättar Helena Ahlkvist Johansson.

Det finns många faktorer som påverkar vad som är bästa uppvärmningslösningen. Sådant som planlösning, om du har radiatorer med vatten eller direktverkande el, om det finns skorsten eller om det på ett enkelt sätt går att sätta in en rökkanal.

Om det finns kaminer som kan anslutas till en enklare typ av skorsten eller om det är möjligt att installera det, om det går att borra för bergvärme eller om det finns tillgång till fjärrvärme och så vidare.

Allt sådant påverkar vilka valmöjligheter du har. Värt att tänka på är också om investeringen kommer att höja värdet på huset. På mindre orter där marknadsvärdet på hus är relativ lågt kan en stor investering vara svår att få tillbaka vid en eventuell försäljning.

Uppvärmning av villan kräver flexibilitet

Välj ett system som är effektivt och miljöanpassat men tänk också framåt och välj ett flexibelt system som inte låser dig vid en och samma lösning. Det ger större valfrihet och därmed möjlighet att reglera dina kostnader.

Kanske vill du på sikt koppla på solvärme till ditt befintliga system. Se till att du inte väljer en installation som stänger några dörrar för sådana alternativ.

Anlita proffs för att få bästa energilösningen

Oberoende av vilket system du väljer är det viktig att du får en bra installation av hela systemet och att det är optimalt anpassad för huset.

– Du kan köpa jätteeffektiva pannor och pumpar men om inte installationen blir bra
så blir det inte så effektivt. Ta hjälp av en kvalificerad och certifierad installatör. De ska också kunna ge dig en individuell kalkyl för hur mycket just din familj kan spara på att byta system.

Då kan du sedan följa upp att systemet uppfyller vad som utlovats. Kontrollera också att du kan få service och underhåll. Det kommer att behövas, för du ska ha systemet under en lång tid framöver, säger Helena Ahlkvist Johansson.

MÖJLIGHETER TILL UPPVÄRMNING AV VILLAN – SAKER ATT GRUNDA DITT VAL PÅ!

1. HUSTYP

Är ditt hus nytt och välisolerat eller gammalt med sämre isolering?

2. KLIMAT OCH YTTRE FÖRUTSÄTTNINGAR

Vilka temperaturer och geografiska förhållanden råder där du bor? Finns det till exempel möjlighet att borra för bergvärme eller ansluta till fjärrvärme?

3. ÅTGÄRD

Är du beredd att byta ut hela värmesystemet eller vill du komplettera det befintliga?

4. ARBETSINSATS

Hur mycket tid är du beredd att lägga på skötsel av systemet?

5. MILJÖ OCH/ELLER EKONOMI

Var är viktigt för dig?

6. KOMFORT
Finns det något system som du vill undvika av komfortskäl?

Exempelvis en fläkt som låter.

7. INSTALLATIONSKOSTNAD
Hur stor installationskostnad har du budget för?
Hur stort utrymme finns med tanke på husets värde?

8. DRIFTKOSTNAD
Hur stor roll spelar den?

9. LIVSLÄNGD

Text: Jenny Knudsen Sengoltz

Kombinera olika värmekällor som ved, värmepump, sol och få ut mer energi

Kombinera olika värmekällor

Bästa och billigaste värmen kanske är en mix av olika värmekällor?

Så tänkte Peter Olofsson och satsade på en kombination av ved, värmepump och sol för att värma upp sitt hus i kalla Norrbotten.

Peter Olofsson bor med sin fru Gunilla och 19-åriga dottern Moa i byn Sundom vid Bottenviken tre mil norr om Luleå. Det var Gunillas farbror som byggde lösvirkeshuset 1973.

– När vi flyttade hit 1998 var det direktverkande el och bara en öppen spis med gjutjärnsinsats som hjälpte till att hålla nere elräkningen, berättar Peter Olofsson.

Det var tur att den fanns första vintern när de flyttade in. Då visade termometern 47 minusgrader i februari. Sådana extrema temperaturer har de sluppit sedan dess. Men det har ändå gått åt cirka 10 kubikmeter ved varje år.

– Som tur är har svärföräldrarna egen skog. Så förutom arbetet har vi inte haft några kostnader för veden, säger Peter Olofsson.

Bytte till vattenburen värme

Trots vedeldningen förbrukade familjen 25.000 kilowattimmar el per år. 2007 bestämde de sig för att byta till ett vattenburet värmesystem och installera bergvärme. De ville också utnyttja solenergi med solfångare på taket.

Jag har alltid varit intresserad av miljövänliga lösningar. När vi installerade ett nytt ventilationssystem satte jag in ett system för att återvinna varmluften som blåstes ut ur huset. Och att kunna utnyttja solenergin känns jättebra ur miljösynpunkt, säger Peter Olofsson.

Solenergi från berggrunden

Bergvärme är egentligen också solenergi som har lagrats i berggrunden. Man borrar ett hål som är cirka 15 centimeter brett mellan 50 och 200 meter ner i marken. I hålet, som håller en temperatur på mellan 2 och 8 grader året runt, förs en dubbelvikt kollektorslang ner som är fylld med vatten och frostskyddsvätska. Vätskan pumpas sedan upp till en värmepump inne i huset.

I värmepumpen finns ett köldmedium som förångas när det kommer i närheten av vätskan i slangen. Ångan samlas upp i en kompressor och komprimeras vilket gör att temperaturen höjs kraftigt. Den heta gasen matas in i kondensorn och värme går ut i huset via varmt vatten i elementen. Samtidigt kyls köldmediegasen av och kondenserar tillbaka till vätska och återgår till förångaren och så börjar hela processen om.

Energibehovet sjunker

Värmepumpen går med el och varje kilowattimme el ger tre kilowattimmar värme. Det innebär att energibehovet för uppvärmningen minskar till en tredjedel med en värmepump.

Familjen Olofsson får dessutom nästan allt varmvatten gratis under sommarhalvåret från solen.

Det är vi glada för med två tonårstjejer som har tagit långa duschar. Nu har den äldsta dottern flyttat hemifrån och börjat studera i Umeå. Men vår dotter som bor hemma har en pojkvän som ofta är här så det går väl på ett ut. I vilket fall som helst är vi nöjda att få gratis varmvatten, säger Gunilla Olofsson skämtsamt.

Solfångare effektivast på våren

Den 8,6 kvadratmeter stora solfångaren på taket har rör som är fyllda med en värmebärande vätska. På utsidan sitter ett skyddande glas som håller kvar den fångade värmen i rören.

När solstrålarna träffar solfångaren värms vätskan upp. Den leds sedan ner i huset för att värma upp vattnet i en 500 liter stor ackumulatortank. Om det blir överskottsvärme från solfångaren skickas den ner till borrhålet för att värma det.

Framåt vårkanten är det bara tre, fyra grader i borrhålet så då känns det bra att kunna tillföra solenergi så att temperaturen så småningom kommer upp till 17 grader i hålet, säger Peter Olofsson.

I mars brukar Peter Olofsson dra bort snön från solfångaren och då fungerar den nästan allra bäst.

När solljuset reflekteras mot snön i mars och april är den som mest effektiv. Faktiskt får vi mer av den då än under sommaren trots att solen skiner dygnet om här då, säger Peter Olofsson.

Under den mörka årstiden i Luleå från november till och med februari kommer däremot ingen energi från solfångaren. I stället är det enbart värmepumpen som värmer upp vattnet i ackumulatortanken.

Sparar 14 000 kilowattimmar och 5 kubik ved

Att ställa om huset till ett vattenburet värmesystem med rördragningar och nya element kostade cirka 200.000 kronor. Solfångaren kostade ytterligare cirka 40.000 kronor.

Det kommer nog att ta några år innan vi tjänar in den kostnaden, men vi tyckte ändå att det var värt att installera den. Nu är den ju på plats och då kostar den ingenting.

Peter och Gunilla Olofssons elförbrukning har sjunkit till 14.000 kilowattimmar per år. Då är hushållselen inräknad. Och nu använder de bara fem kubikmeter ved per år som också räcker till grillutflykter och att värma upp den vedeldade bastun. De slipper en stor del av jobbet med att hugga, kapa, klyva och trava.

Den här vinterdagen är det nästan 22 grader varmt i det 250 kvadratmeter stora huset. Garaget är också fullt uppvärmt liksom hundens bod bredvid hundgården, fast där är det fortfarande direktverkande el.

Det bästa är att vi inte behöver tänka på att spara nu eftersom vi har så pass billig uppvärmning, avslutar Peter Olofsson.

Namn: Peter Olofsson
Ålder: 46 år
Familj: Hustrun Gunilla och två döttrar som är 21 och 19 år. Den äldsta har flyttat hemifrån.
Yrke: Snickare.
Bor: I byn Sundom tre mil norr om Luleå.
Huset: Ett lösvirkeshus som byggdes 1973.
Boarea: 250 kvadratmeter med ekonomidel och garage.
Uppvärmning: Bergvärme, solfångare och öppen spis med gjutjärnsinsats.
Energiförbrukning: 14.000 kilowattimmar. Då ingår hushållsel och uppvärmning av garage och hundgård.

Text: Ann-Katrin Öhman, Foto: Tomas Bergman

Braskaminer – Det bästa är den goa värmen

Allt fler sätter in braskaminer i sina hus – både för mysfaktorn och för att sänka värmekostnaderna.

— Vi njuter av att snabbt få några grader varmare i rummet, säger familjen Hallengren.

Trots det rådande konjunkturläget, där många företag tvingas skära ner, har försäljningen av braskaminer ökat med cirka tio procent tidigare. De flesta braskaminer som finns på marknaden har hög effektivitet. De är nittio procent renare än de gamla kaminerna och öppna spisarna, och fyrtio procent effektivare. Enligt Naturvårdsverket är braskaminer en miljömässigt bra energiform som inte bidrar till växthuseffekten.

— Det bästa med braskaminen är den goa värmen, säger Ida Hallengren från Ramdala utanför Karlskrona.

På ovanvåningen har familjen sitt allrum där de kopplar av. Eftersom det redan fanns en murstock i huset blev det en avgörande faktor för placeringen av braskaminen.

— Vi valde att sätta braskaminen i tv-rummet. Där ser vi elden och kan njuta av den. Att kunna lägga i lite ved och snabbt få upp temperaturen i huset när vi har ruggiga höstdagar känns lyxigt, säger Ida Hallengren.

Björn Valentin, ordförande i Svenska Brasvärmeföreningen, berättar att efterfrågan är stor på braskaminer med stora glasytor där man kan se elden från flera håll. Braskaminer i täljsten är också populära. De tar lite längre tid att värma upp och håller därför värmen lite längre. Trenden går också mot lite större eldstäder och en tilltalande design är ofta helt avgörande för köparen.

— För oss var det viktigt att braskaminen hade snygg design och var effektiv. Vi är jättenöjda och funderar nu på att installera en braskamin även i köket. Vilken modell vi väljer har vi inte bestämt än, säger Ida Hallengren.

Nestor Martin D33, 23 900 kronor, kaminexperten.se

Det bästa är den goa värmen bild 3

Attityd 200, 22 900 kronor, spismiljo.se

Camina Art Mystica, 22 900 kronor, camina.se

Handöl 32, 18 700 kronor, nibefire.se

5 Viktiga punkter om braskaminer

Gör en bygganmälan till din kommun i god tid.
Tänk igenom placeringen noga, helst så nära taknock som möjligt men också på en plats i huset där du kan sitta ner och njuta av brasan.
Kostnader tillkommer för bygglov, golvskydd, skorsten, taksäkerhet och installation. Rot-avdraget gör att du endast betalar halva installationskostnaden.
Anlita fackman för säker installation. Tänk på att begära in offert före köp.
Kontakta sotare för besiktning av kaminen innan du börjar elda.

Av Tina Lindström Carlsson

Renoverade sina gamla fönster – blev som nya

Renoverade sina gamla fönster!

När Kent och hans fru köpte det vackra huset i Sölvesborg valde de att satsa på traditionellt hantverk snarare än att riva ut det gamla och köpa nytt. Att fönsterna fick sitta kvar var ett självklart val som han idag inte kan göra annat än uppskatta. – Det skulle inte kännas rätt att kasta ut så fina fönster och istället montera nya, säger Kent Persson.

De flesta som väljer att byta ut sina gamla fönster mot nya gör det när de gamla fönsterna behöver målas om. Oftast är träet i bra skick, särskilt om fönstrena är från seklets början eller mitt. Men när färgen flagnar och det kommer nya moderna modeller kan det kännas lockande med underhållsfria fönster.

Underhållsfritt är en myt

– Oavsett vad fönstertillverkarna lovar så finns det inga fönster som är underhållsfria. Alla behöver målas med tiden, det är bara en fråga om när, säger målaren och fönsterrenoveraren Micke Svedlund. – Titta bara vad som händer med en plaststol som du sätter ut i trädgården under några år. Samma resultat får du med plastfönster, säger Micke Svedlund.

Aluminiumfönster är i grunden gjorda av trä som sedan täckts med en skyddande ram av aluminium. Även om metallen skyddar grundkonstruktionen behöver ramen av trä så småningom ses över. Dessutom är det inte ovanligt att moderna fönster efter 10–15 år förlorar sin isolerande förmåga när gastätningen springer läck och fönstret inte längre håller samma isolationsvärde.

På 60-talet sjönk träkvalitén

– Så länge det handlar om gamla fönster från nittonhundratalets början och fram till början av sextiotalet rekommenderar vi nästan alltid kunden att renovera. De är oftast gjorda av tätvuxen norrlandsfura. Är de från sjuttiotalet och framåt kan det vara läge att byta dem. Då användes ofta snabbväxande furu med en betydligt sämre hållbarhet.

Lika dyrt att renovera

Men att renovera sina gamla fönster är ingen sparbössa. Generellt kostar det lika mycket att låta en fönsterhantverkare renovera som att sätta in nya moderna fönster.
– Det beror på att det är en mödosam process att renovera gamla fönster. Det handlar inte bara om att måla om. Vi tar ut de gamla fönsterna, tar bort kittet, tar ut rutorna och skrapar bort all färg ända ner till träet. Om det finns några delar som är ruttna så tillverkar vi nya delar. Därefter ger vi fönstret ett skyddande lager av olja och sedan stryker vi tre gånger med linoljefärg. Dessutom måste vi skydda öppningen i huset med speciella byggfönsterskydd och så återstår karmdelen som också ska skrapas, målas och slutligen monterar vi nya tätningslister, säger Mats Petersson.

Vanligtvis handlar det om en process på 3–4 veckor, medans nya fönster monteras på en vecka. – Som jag ser det så gör vi både en kulturell och en miljömässig gärning. Dels bevarar vi den gamla stilen och så minskar vi sopberget, säger möbelsnickaren Josef Gröhn.

Nära på samma u-värde

På frågan om inte moderna fönster minskar uppvärmningskostnaderna och draget i äldre hus blir Josef fundersam. Det är klart att moderna fönster är täta. Men det behöver inte betyda att du sparar stora pengar. Renoverar du dina gamla fönster själv och sätter upp nya tätningslister kan du närapå få samma u-värde med gamla fönster som med nya.

Byggfabriken i Malmö, som tillverkar nya kopior av gamla fönster, har låtit u- värdes bestämma sina fönster och fått förvånansvärt bra resultat, säger Josef Gröhn. Det gamla mottot hundra år gamla fönster kan hålla hundra år till är ingen överdrift. Det gäller bara att renovera grundligt och avlägsna både färg och kitt.

Robin Stegmar kryddar med lantlig charm

Robin Stegmar visar upp sitt egenritade hus

Skådespelaren Robin Stegmar bor sedan några månader i ett helt nytt egenritat hus i Åsa, en populär badort söder om Göteborg. Här tipsar Robin om sina knep för att få en lantlig känsla i köket.

Namn: Robin Stegmar
Yrke: Skådespelare
Bor: i Åsa utanför Göteborg
Familj: hustrun Mia, sonen Elvis
Gör just nu: spelar i komedin Zpanska flugan i Malmö

Robin Stegmar passar på att laga en god fransk klassiker, en Boeuf Bourguignon, när han tar emot i sitt lantligt romantiska kök. Bakgrundsmusiken kommer från en gammal Grundig radio.

− Helst lagar jag mustiga grytor med svamp och en massa ingredienser som får koka länge, säger Robin som med vant handlag provsmakar och kryddar på.
Robin är en entusiastisk kock. Få vet att när Robin var ung drev familjen en säsongsrestaurang och fiskerökeri i Nyköping.

− Mitt kök är utan tvekan ett favoritrum. Här serveras frukost, lunch och middag, så köket blir ju en trevlig samlingspunkt, där man sitter tillsammans hela familjen. Jag älskar stora ytor och vill ha det stort nog för att kunna bjuda hem gäster på middag, sitta ihop och laga maten tillsammans. Det är ett trevligt sätt att umgås på.

Uppvuxen med teater

Robin Stegmar stod på scen redan i tidig ålder. Hans pappa är skådespelaren och regissören Rino Brezina med egen teater, Teater Sörmland, så steget till Teaterhögskolan i Göteborg var inget jättekliv för Robin.

Robins mångsidiga karriär spänner över både teater på scen, långfilmer och tevereklam. Han har medverkat i farser som Ett makalöst bröllop och En fyra för tre, långfilmer som Vi hade i alla fall tur med vädret – igen och spelat mer dramatiska roller i Hamlet och Stormen.

De flesta TV-tittarna känner igen Robin från den klassiska reklamfilmen där han var ICA-Roger, den osäkre, trevlige medarbetaren i mataffären.

− Jag har haft förmånen att få vara med i mycket olika produktioner och fått en bra bredd i min karriär. ICA-reklamen har både hjälpt mig och stämplat mig. Ibland blir man lite rädd att hamna i ett fack, men samtidigt är det ju kul när folk känner igen en också.

Just nu spelar Robin i den klassiska komedin Zpanska flugan tillsammans med Peter Dalle och Suzanne Reuter, en produktion som flyttat från Chinateatern i Stockholm och nu kan ses på Nöjesteatern i Malmö.

Robin Stegmar – noga med detaljerna

− Vi bodde tidigare i lägenhet i centrala Göteborg, men längtan till att bo nära vattnet har alltid funnits.

− Huset har vi ritat själva och en arkitekt gjorde de sista detaljerna. Vi började bygga i oktober och i februari stod huset klart på drygt fyra månader. Vi har ändrat planerna här och där under vägen, men nu är vi nöjda och bor 140 meter från havet.

Genom de stora fönstren har vi en fantastisk utsikt. Allt verkar genomtänkt och noga planerat. Ett romantiskt bondkök i ljus inredningsstil som ändå är modernt med rostfri ugn och spis är monterade i bekväm arbetshöjd, gott om avställningsplats och bänkar att skära och förbereda för matlagningen. Den öppna spisen skapar en mysig atmosfär.

Man har valt att lägga in värmeslingor i det robusta trägolvet.

− Med lite fantasi kan man göra mycket för att det ska kännas genuint och vackert. De gamma rutiga glasvitrinskåpen ger också en charmig patina, tycker Robin.

− När vi sålde vår lägenhet och vårt sommarhus i Mariestad så fanns det många härliga gamla prylar kvar i huset som vi tog med oss, stringhyllor och andra snygga 50-tals möbler, som är jättedyra att köpa idag.

Vi tycker det bidrar till att skapa en gammaldags stil. Gamla plåtburkar, den rostiga järnhyllan i taket med gröna sirliga växter och öppna hyllor gjorda av gamla plank från Norrland med barken kvar istället för traditionella skåp, är också en tuff detalj som ger en luftig och lantlig känsla.

− Nästa projekt vi ska ge oss på är att hitta ett stort genuint matbord som passar in i den öppna planlösningen mellan rum och kök. Då får vi en stor yta att umgås på mellan rummen som samspelar på ett fint sätt. När våren kommer planerar Robin att bygga till två altaner.

− Det är klart att vi ska ha en altan i kvällssol med utsikt över havet och en till utanför sovrummet. Jag tycker inte att man ska snåla med plats här utan tänka på att ha rejält med utrymme. Familjen har genomgående valt energisnåla lösningar från kylskåp och spis till LED lampor och luftvärmepump.

− Det fina med att planera sitt boende själv är att du kan tänka både på pengarna och miljön, eller hur?

Text: Jeanette Gardner
Foto: Jacob Karström

Bästa miljövalet – Solfångare!

Solfångare är, enligt Theresa Palo, energi- och klimatrådgivare i Luleå kommun, ett jättebra alternativ. Speciellt när man kombinerar det med pellets- eller vedpanna.
– Då slipper man elda på sommaren, säger hon.

Text: Ann-Katrin Öhman

På grund av våra långa dagar under sommaren har Sverige lika stor solinstrålning som länderna kring Medelhavet. Från april till september ger solen mellan 900 och 1000 kilowattimmar per kvadratmeter solfångare.

Solvärmen kan stå för huvuddelen av värme- och varmvattenbehovet under fyra till sex månader i södra Sverige och under en litet kortare period i norra Sverige.

Solpanel med kopparrör

– Solpaneler för att producera varmvatten är mycket bra med tanke på miljön. Jag rekommenderar den traditionella solpanelen med kopparrör för nordiska förhållanden. Att kombinera solenergi med andra värmekällor kan man också göra men den bedömningen får man göra från fall till fall, säger energiexpert Leif Kumlin.

Det går att få cirka hälften av varmvattenbehovet i ett småhus genom solenergi. Snittbehovet för en villa är 5000 kilowattimmar. En bra solpanel har en livslängd på cirka 20 år. Räknar man med ett elpris på 1 krona och 50 öre i dag så ger 2500 kilowattimmar 3750 kronor per år i besparing. Dessutom bör man räkna med en prishöjning på el med 5 procent per år, menar Leif Kumlin.

Theresa Palo brukar framför allt rekommendera solfångare till de som använder pellets- och ved.

Det blir miljömässigt väldigt bra att kombinera biobränsle och sol. Pelletspannan ger dessutom sämre effekt på sommaren och då är det bra att använda solfångaren. Det skönt att slippa elda på sommaren bara för att få varmvatten, säger hon.

Ofta en lönsam investering

Ett kombisystem består normalt av 8 till 12 kvadratmeter solfångare anslutna till en ackumulatortank med 500 till 750 liters volym. Till tanken ansluts även ved- eller pelletspannan. Solfångarna är dyra att investera i. Men en gång investeringen är gjord kostar de ingenting.

– Passa på att investera i solvärme när du ska byta värmepanna eller varmvattenberedare. Då blir merkostnaden för solvärmen som lägst. Fast allt beror förstås på vad man har för hus och vilka energibehoven är. Det gäller att ta kontakt med sin lokala energi- och klimatrådgivare som kan räkna på investeringen, säger Theresa Palo.

Det går inte att få bidrag till solfångare som producerar el. Solfångare kan också fungera som avfuktare i torpargrund, krypgrund eller källare som har problem med fukt.

– Solvärmen värmer grunden eller källaren på sommaren och torkar ut den. Det kan ersätta eldrivna avfuktare. Och oglasade poolsolfångare är det bästa alternativet om man vill värma en pool eller ett utomhusbad. Solen kan stå för hela värmeförsörjningen och utan någon merkostnad kan badsäsongen förlängas med några veckor, säger Dahn Gidstedt, handläggare på Energimyndigheten.

Han är förvånad över att solfångare inte har blivit vanligare.

– Jag tror att det beror på att många nöjer sig med billig och bekväm fjärrvärme i dag.

Piffing med Simon & Tomas

Simon Davies och Tomas Cederlund har nu gnabbat sig igenom ett antal säsonger i TV3. Först i Från koja till slott och nu i Design: Simon & Tomas. Tittarna älskar deras brutala ärlighet, och den som inte är beredd på att få sitt hem förvandlat från minimalistiskt vitt och trärent till en explosion av färger och designprylar, bör inte anmäla sig till killarnas show. — Svensk stil är so boring, ni är livrädda för färg! Jag har aldrig sett så många sjukhusvita väggar som i det här landet, stönar Simon Davies.

En annan typisk svensk åkomma som Simon Davies och Tomas Cederlund tycker illa om är vår skräck för att köpa fel. Vi köper ofta billigast möjliga möbler för att:
1. Vi kanske ångrar oss efter ett tag
2. Vi kanske har sönder det!

— So what om du spiller lite vin på mattan! Ta in fläcken i inredningen och tänk på hur kul ni hade på festen när vinfläcken kom till.

Spår efter roliga fester

Att de lever som de lär är uppenbart när vi stiger in i parets 180 kvadratmeter stora hus på Lidingö i Stockholm. Den stora vita mattan i vardagsrummet visar tydliga spår efter ett antal roliga fester!

— Nu måste vi verkligen köpa en ny matta. Fast det säger vi varje vecka, suckar Tomas.
När det arkitektritade huset byggdes 1953 låg det ”ute på landet”. Inga grannar, bara betande kor på sluttningen utanför och ändå så nära city. Nuförtiden är korna borta och grannarna många, men läget är fortfarande helt perfekt för två storstadsmänniskor.

— Man kör in till centrum på sex minuter, försäkrar Simon som lider av svår förortsskräck.

Simon och Tomas målade parketten

Bara två familjer hade ägt huset före Simon & Tomas. När de flyttade in för ett år sedan satte de igång en jätterenovering. Golvsliparen grät när han förstod att så fort han var klar med vardagsrummets vackra stavparkett i ek, skulle den målas svartvit-rutig.

— Äsch, en stavparkett är väl inget att vara så blödig över. Golvet finns ju kvar undertill om man tröttnar på färgen, säger Tomas.

Huset är byggt i en kantig hästskoform och i den ena ”flygeln” har killarna sin privata avdelning. Tidigare fanns här två sovrum, ett badrum och en långsmal korridor. Allt blåstes ut och arrangerades om. Nu kommer man rakt in i sovrummet. Väggarna är dovt lila, sängöverkastet går ton i ton och heltäckningsmattan är mjuk och gosig.

Dammet virvlar fritt

— Ett tag blev folk helt besatta av att slänga ut sina heltäckningsmattor. De var rädda för dammallergier, men faktum är att dammet lägger sig i mattan och där kan man dammsuga upp det, säger Simon.

— Har man inga mattor så virvlar dammet omkring helt fritt i rummet!

En skjutdörr med spegel leder till badrummet på hela 15 kvadrat. Golvvärmen är faktiskt ända från 1950-talet, men det stora lyxiga badkaret som står på sniskan mitt ut i rummet är nytt.

Men varför har de ett helt vanligt badkar och inte jacuzzi?

— Men, människa! Har du någonsin sett ett good looking Jacuzzi bath? De är ju gräsligt fula.  Simon Davies snörper låtsasförnärmat på munnen och går sedan över till att prisa det italienska Agapebadkaret. Det är ergonomiskt utformat, vilket betyder att det faktiskt är skönt att ligga i, till skillnad från svenska standardbadkar.

Kran till badkaret

— Det var so heavy att de var tvungna att använda en kran för att lyfta in det. Men det är verkligen underbart, man kan ligga där i flera timmar, läsa tidningar och titta ut på naturen. På väggarna sitter helt vanliga tapeter, vilket skrämde slag på hantverkarna – det måste ju vara kakel eller åtminstone våtrumstapeter!

— Men varför det? De gamla våtrumstapeterna sitter ju kvar undertill, konstaterar Tomas.

I fönsterkarmen dyrkas Buddha i olika storlekar och på ett litet bord intill badkaret ligger högar med böcker – mest sådana om Kinas kommunistiske diktator Mao. Man undrar om någon läser dem eller om de bara är till pynt?

Älskar böcker om Mao

— Böcker är faktiskt en bortglömd inredningsdetalj. Inte nog med att de är vackra, de kan användas för att få upp höjden på saker och man kan ställa allsköns ting på bokhögar. Men alla böcker i det här huset är lästa, till och med den här om Chiang Kai-shek, säger Simon stolt.

Han är nämligen fanatiskt intresserad av ordförande Mao och har läst i stort sett varenda bok om honom som getts ut på engelska. Kitschprylar från Kommunistkina är ett bra tips att ge värdparet i present, om man har turen att bli hembjuden till Simon Davies och Tomas Cederlund. Kanske på ett av deras garden parties, där favoritdrinken Bloody Mary serveras i tiolitershinkar.

— Men vi har slutat steka amerikanska pannkakor. När antalet gäster översteg hundra gick det bara inte längre!

Fakta om Simon Davies, 45 och Tomas Cederlund, 45
Yrke: Inredningsdesigner
Familj: Varandra och jack russel-hundarna Percy och Pooter, 1.
Bor: 180 kvm stor villa på Lidingö, Stockholm
Okända sidor: Tomas är en gourmetkock och Simon Davies är expert på Mao

Italienska för skåningar

Trots att det bara för några år sedan växte fruktträd på kullarna utanför centrala Båstad känns området både uppväxt och betydligt äldre än sina fyra år. Arkitekten Kay Linghoff klarade konststycket att placera en modern villa i ett klassiskt skånskt landskap. Med en milsvid utsikt och medelhavssmak.

När Björn Bergström och Karin Gustavsson bestämde sig för att bygga nytt hus i Båstad kontaktade de arkitekten Kay Linghoff som sedan tidigare ritat kontoret till Björns företag.
– Vi kände att vi ville bygga något fräckt och modernt och litade på Kays erfarenhet. Han är en fantastiskt skicklig arkitekt som förstod våra behov redan från början, berättar Karin Gustavsson. Huset skulle visserligen vara stort, men också öppet och ljust utan trånga skiljeväggar som lätt får huset att kännas mindre. Från början tittade de på en tomt längre ner i området, men Björn ville hellre att de skulle bygga högre upp och så här i efterhand är både Karin och Björn nöjda med placeringen.
Totalt är huset dryga 320 kvadratmeter stort. Sällskapsrum, kök, bibliotek och matsal är ljusa och öppna med direktkontakt med utomhusmiljön. I köket drömde Karin om ett stort skafferi medan Björn ville ha en egen vinkällare. Lösningen blev ett kombinerat skafferi/vinkällare med temperaturreglering och direktaccess från köket.

Mitt mellan huskropparna ligger den tolv och en halv meter långa poolen vackert nersänkt i granitstensättningen där både Björn och Karin börjar dagen med tusen meter bröstsim så ofta de bara hinner. Vattnet är uppvärmt och håller härliga 27 grader under hela sommaren.
– Det kostar naturligtvis en slant att hålla poolen varm, men eftersom vi inte röker kan vi lägga samma kostnad på att värma poolen som en genomsnittsrökare lägger på cigaretter, säger Karin och skrattar. Då får vi dessutom inte bara en varm pool, utan också en betydligt bättre hälsa.
Karin och Björn är mest nöjda med:

Det utskjutande partiet av huset (biblioteket).
Poolen som håller behagliga 27 grader under hela sommaren.
Det ljusa öppna köket som är direkt förbundet med matsalen. –Det gör att jag som älskar att laga mat kan stå i köket samtidigt som jag är trevlig med gästerna och njuter av umgänget, säger Karin.
Eldstäderna i allrum och bibliotek. – Vi valde gasspisar i eldstäderna eftersom varken jag eller Björn trivs med att hantera ved och brasor, berättar Karin.

Arkitektens tankar:

– Jag minns att jag triggades igång av Björns och Karins önskemål om stora ljusa utrymmen med en känsla av att vara inne och ute på samma gång. Jag tänkte mig en atriumkaraktär då man på sätt och vis kan kika in och ut ur sitt eget hus vilket skapar dynamik. Huset ritades med en bas (bottenvåning) med kök och stora sociala ytor. På ovanvåningen växte vuxenavdelningen fram med bibliotek, gästrum och delux-svit (sovrum med terrass), eget bad och klädkammare. – Poolen ger huset en speciell själ – tänk dig själv att den tänds upp och vattnets reflexer projiceras i de olika taken.

Text & foto Niklas Kämpargård