Lösullsisolering används för både ny- och tilläggsisolering.
Du kan spruta in det både i tak, golv och väggar.
Främsta användningsområdet för lösullsisolering är ställen där det är svårt att komma åt och lägga andra typer av isolering. Inga måttanpassningar behövs utan den sprutas in med en speciell maskin och sprider sig jämnt i utrymmet. Det innehåller inga bindemedel eller andra kemikalier som till exempel kan bidra till mögel och korrosion. Lösullen tar inte åt sig fukt och tester visar också att den här formen av isolering är minst lika effektiv som andra metoder. Men för att den ska fungera, är det mycket viktigt att arbetet med isoleringen skett på rätt sätt, från början.
Olika material
Vid mätningar har det visat sig att de flesta material som används av seriösa firmor också har ungefär samma isolerförmåga, oberoende av det material som används.
Icke organiskt lösull
Stenull används ofta för isolering av vind. Det innehåller inga bindemedel eller andra kemikalier som till exempel kan bidra till mögel och korrosion och tar inte åt sig fukt. Stenull består av diabas som smälts tillsammans med koks vid 1600°C, fibrer dras ut med hjälp av roterande hjul från den smälta massan. Materialet har goda värme- och ljudabsorptionsegenskaper och ger också ett utmärkt brandskydd.
Glasull görs av returglas eller sand, SiO2. Råmaterialet smälts vid cirka 1400°C och den smälta massan leds till roterande spinnare varvid glaset slungas ut ur små hål och stelnar. De tunna trådarna av glas bearbetas tillsammans med fenolharts och cirka 0,5% mineralolja för att binda damm. Glasullen är obrännbar.
Ickeorganiska lösullsmaterial är i princip brandsäkra. De har också en högre mögelbeständighet än organiskt isoleringsfiber.
Organiskt lösull
Cellulosafiber Denna isolering förekommer i två typer; den ena är baserad på returpapper som mals och defibrerats, den andra på cellulosafiber från färsk träråvara. Borsalt är tillsatt för att få brandhämmande egenskaper. Tillsatt aluminiumsulfat och harts bidrar till att göra cellulosafiber fukthämmande.
Lösullsisolering ska inte belastas
Lösullsisolering är ett bekvämt och mycket praktiskt alternativ för att tilläggsisolera vinden och därmed minska uppvärmningskostnaderna. Det är också ett bra alternativ på nybyggnationer. Men – om vinden ska användas som förvaringsplats eller liknande börjar problem snabbt uppstå. När du går på lösullen börjar den sjunka ihop vilket ger effekter på dess isoleringsförmåga. En annan fara är mössen som ju kan ställa till det när de börjar göra gångar i isoleringen.Det är nämligen luften i själva ullen som håller den mest isolerande funktionen, och när den försvinner, minskar också dess förmåga att hålla värmen. Förmågan kan snabbt minska med hela 40% om ullen belastas.
[ux_custom_products cat=”bygg-renovering/isolering/” products=”8″ columns=”4″ title=”Från Produktguiden”]
Konstruktionen
För att lösullsisolering ska fungera lika bra som traditionella isoleringsmetoder, krävs att konstruktionen är professionellt utförd. Detta är helt avgörande för hur stor effekt isoleringen ger. Vinden som ska isoleras måste vara konstruerad så att den klarar av den extra isoleringen. Det handlar delvis om vindbjälklagets täthet, och den ventilation som finns i utrymmet. När extra isolering tillkommer på vindsgolvet, minskar också temperaturen på vinden. Risken för fuktskador ökar då, eftersom fuktskador uppkommer av att den relativa (inte den faktiska) luftfuktigheten.
I kallare utrymmen kan inte lika mycket fukt fångas upp av luften utan att fuktskador uppstår. En luftspalt mellan isolering och yttertaket samt ventiler för utluften är bra metoder för att minska risken för fuktproblem. Sedan är också själva lösullen ett mycket känsligt material som ska hanteras varsamt. När det gäller lösullsisolering, är det faktiskt arbetsmetoden som är det avgörande för hur bra slutresultatet blir, inte det material som i sig används.
Bilder: Isover.se
