Kombinera olika värmekällor som ved, värmepump, sol och få ut mer energi

Kombinera olika värmekällor

Bästa och billigaste värmen kanske är en mix av olika värmekällor?

Så tänkte Peter Olofsson och satsade på en kombination av ved, värmepump och sol för att värma upp sitt hus i kalla Norrbotten.

Peter Olofsson bor med sin fru Gunilla och 19-åriga dottern Moa i byn Sundom vid Bottenviken tre mil norr om Luleå. Det var Gunillas farbror som byggde lösvirkeshuset 1973.

– När vi flyttade hit 1998 var det direktverkande el och bara en öppen spis med gjutjärnsinsats som hjälpte till att hålla nere elräkningen, berättar Peter Olofsson.

Det var tur att den fanns första vintern när de flyttade in. Då visade termometern 47 minusgrader i februari. Sådana extrema temperaturer har de sluppit sedan dess. Men det har ändå gått åt cirka 10 kubikmeter ved varje år.

– Som tur är har svärföräldrarna egen skog. Så förutom arbetet har vi inte haft några kostnader för veden, säger Peter Olofsson.

Bytte till vattenburen värme

Trots vedeldningen förbrukade familjen 25.000 kilowattimmar el per år. 2007 bestämde de sig för att byta till ett vattenburet värmesystem och installera bergvärme. De ville också utnyttja solenergi med solfångare på taket.

Jag har alltid varit intresserad av miljövänliga lösningar. När vi installerade ett nytt ventilationssystem satte jag in ett system för att återvinna varmluften som blåstes ut ur huset. Och att kunna utnyttja solenergin känns jättebra ur miljösynpunkt, säger Peter Olofsson.

Solenergi från berggrunden

Bergvärme är egentligen också solenergi som har lagrats i berggrunden. Man borrar ett hål som är cirka 15 centimeter brett mellan 50 och 200 meter ner i marken. I hålet, som håller en temperatur på mellan 2 och 8 grader året runt, förs en dubbelvikt kollektorslang ner som är fylld med vatten och frostskyddsvätska. Vätskan pumpas sedan upp till en värmepump inne i huset.

I värmepumpen finns ett köldmedium som förångas när det kommer i närheten av vätskan i slangen. Ångan samlas upp i en kompressor och komprimeras vilket gör att temperaturen höjs kraftigt. Den heta gasen matas in i kondensorn och värme går ut i huset via varmt vatten i elementen. Samtidigt kyls köldmediegasen av och kondenserar tillbaka till vätska och återgår till förångaren och så börjar hela processen om.

Energibehovet sjunker

Värmepumpen går med el och varje kilowattimme el ger tre kilowattimmar värme. Det innebär att energibehovet för uppvärmningen minskar till en tredjedel med en värmepump.

Familjen Olofsson får dessutom nästan allt varmvatten gratis under sommarhalvåret från solen.

Det är vi glada för med två tonårstjejer som har tagit långa duschar. Nu har den äldsta dottern flyttat hemifrån och börjat studera i Umeå. Men vår dotter som bor hemma har en pojkvän som ofta är här så det går väl på ett ut. I vilket fall som helst är vi nöjda att få gratis varmvatten, säger Gunilla Olofsson skämtsamt.

Solfångare effektivast på våren

Den 8,6 kvadratmeter stora solfångaren på taket har rör som är fyllda med en värmebärande vätska. På utsidan sitter ett skyddande glas som håller kvar den fångade värmen i rören.

När solstrålarna träffar solfångaren värms vätskan upp. Den leds sedan ner i huset för att värma upp vattnet i en 500 liter stor ackumulatortank. Om det blir överskottsvärme från solfångaren skickas den ner till borrhålet för att värma det.

Framåt vårkanten är det bara tre, fyra grader i borrhålet så då känns det bra att kunna tillföra solenergi så att temperaturen så småningom kommer upp till 17 grader i hålet, säger Peter Olofsson.

I mars brukar Peter Olofsson dra bort snön från solfångaren och då fungerar den nästan allra bäst.

När solljuset reflekteras mot snön i mars och april är den som mest effektiv. Faktiskt får vi mer av den då än under sommaren trots att solen skiner dygnet om här då, säger Peter Olofsson.

Under den mörka årstiden i Luleå från november till och med februari kommer däremot ingen energi från solfångaren. I stället är det enbart värmepumpen som värmer upp vattnet i ackumulatortanken.

Sparar 14 000 kilowattimmar och 5 kubik ved

Att ställa om huset till ett vattenburet värmesystem med rördragningar och nya element kostade cirka 200.000 kronor. Solfångaren kostade ytterligare cirka 40.000 kronor.

Det kommer nog att ta några år innan vi tjänar in den kostnaden, men vi tyckte ändå att det var värt att installera den. Nu är den ju på plats och då kostar den ingenting.

Peter och Gunilla Olofssons elförbrukning har sjunkit till 14.000 kilowattimmar per år. Då är hushållselen inräknad. Och nu använder de bara fem kubikmeter ved per år som också räcker till grillutflykter och att värma upp den vedeldade bastun. De slipper en stor del av jobbet med att hugga, kapa, klyva och trava.

Den här vinterdagen är det nästan 22 grader varmt i det 250 kvadratmeter stora huset. Garaget är också fullt uppvärmt liksom hundens bod bredvid hundgården, fast där är det fortfarande direktverkande el.

Det bästa är att vi inte behöver tänka på att spara nu eftersom vi har så pass billig uppvärmning, avslutar Peter Olofsson.

Namn: Peter Olofsson
Ålder: 46 år
Familj: Hustrun Gunilla och två döttrar som är 21 och 19 år. Den äldsta har flyttat hemifrån.
Yrke: Snickare.
Bor: I byn Sundom tre mil norr om Luleå.
Huset: Ett lösvirkeshus som byggdes 1973.
Boarea: 250 kvadratmeter med ekonomidel och garage.
Uppvärmning: Bergvärme, solfångare och öppen spis med gjutjärnsinsats.
Energiförbrukning: 14.000 kilowattimmar. Då ingår hushållsel och uppvärmning av garage och hundgård.

Text: Ann-Katrin Öhman, Foto: Tomas Bergman

Braskaminer – Det bästa är den goa värmen

Allt fler sätter in braskaminer i sina hus – både för mysfaktorn och för att sänka värmekostnaderna.

— Vi njuter av att snabbt få några grader varmare i rummet, säger familjen Hallengren.

Trots det rådande konjunkturläget, där många företag tvingas skära ner, har försäljningen av braskaminer ökat med cirka tio procent tidigare. De flesta braskaminer som finns på marknaden har hög effektivitet. De är nittio procent renare än de gamla kaminerna och öppna spisarna, och fyrtio procent effektivare. Enligt Naturvårdsverket är braskaminer en miljömässigt bra energiform som inte bidrar till växthuseffekten.

— Det bästa med braskaminen är den goa värmen, säger Ida Hallengren från Ramdala utanför Karlskrona.

På ovanvåningen har familjen sitt allrum där de kopplar av. Eftersom det redan fanns en murstock i huset blev det en avgörande faktor för placeringen av braskaminen.

— Vi valde att sätta braskaminen i tv-rummet. Där ser vi elden och kan njuta av den. Att kunna lägga i lite ved och snabbt få upp temperaturen i huset när vi har ruggiga höstdagar känns lyxigt, säger Ida Hallengren.

Björn Valentin, ordförande i Svenska Brasvärmeföreningen, berättar att efterfrågan är stor på braskaminer med stora glasytor där man kan se elden från flera håll. Braskaminer i täljsten är också populära. De tar lite längre tid att värma upp och håller därför värmen lite längre. Trenden går också mot lite större eldstäder och en tilltalande design är ofta helt avgörande för köparen.

— För oss var det viktigt att braskaminen hade snygg design och var effektiv. Vi är jättenöjda och funderar nu på att installera en braskamin även i köket. Vilken modell vi väljer har vi inte bestämt än, säger Ida Hallengren.

Nestor Martin D33, 23 900 kronor, kaminexperten.se

Det bästa är den goa värmen bild 3

Attityd 200, 22 900 kronor, spismiljo.se

Camina Art Mystica, 22 900 kronor, camina.se

Handöl 32, 18 700 kronor, nibefire.se

5 Viktiga punkter om braskaminer

Gör en bygganmälan till din kommun i god tid.
Tänk igenom placeringen noga, helst så nära taknock som möjligt men också på en plats i huset där du kan sitta ner och njuta av brasan.
Kostnader tillkommer för bygglov, golvskydd, skorsten, taksäkerhet och installation. Rot-avdraget gör att du endast betalar halva installationskostnaden.
Anlita fackman för säker installation. Tänk på att begära in offert före köp.
Kontakta sotare för besiktning av kaminen innan du börjar elda.

Av Tina Lindström Carlsson

Renoverade sina gamla fönster – blev som nya

Renoverade sina gamla fönster!

När Kent och hans fru köpte det vackra huset i Sölvesborg valde de att satsa på traditionellt hantverk snarare än att riva ut det gamla och köpa nytt. Att fönsterna fick sitta kvar var ett självklart val som han idag inte kan göra annat än uppskatta. – Det skulle inte kännas rätt att kasta ut så fina fönster och istället montera nya, säger Kent Persson.

De flesta som väljer att byta ut sina gamla fönster mot nya gör det när de gamla fönsterna behöver målas om. Oftast är träet i bra skick, särskilt om fönstrena är från seklets början eller mitt. Men när färgen flagnar och det kommer nya moderna modeller kan det kännas lockande med underhållsfria fönster.

Underhållsfritt är en myt

– Oavsett vad fönstertillverkarna lovar så finns det inga fönster som är underhållsfria. Alla behöver målas med tiden, det är bara en fråga om när, säger målaren och fönsterrenoveraren Micke Svedlund. – Titta bara vad som händer med en plaststol som du sätter ut i trädgården under några år. Samma resultat får du med plastfönster, säger Micke Svedlund.

Aluminiumfönster är i grunden gjorda av trä som sedan täckts med en skyddande ram av aluminium. Även om metallen skyddar grundkonstruktionen behöver ramen av trä så småningom ses över. Dessutom är det inte ovanligt att moderna fönster efter 10–15 år förlorar sin isolerande förmåga när gastätningen springer läck och fönstret inte längre håller samma isolationsvärde.

På 60-talet sjönk träkvalitén

– Så länge det handlar om gamla fönster från nittonhundratalets början och fram till början av sextiotalet rekommenderar vi nästan alltid kunden att renovera. De är oftast gjorda av tätvuxen norrlandsfura. Är de från sjuttiotalet och framåt kan det vara läge att byta dem. Då användes ofta snabbväxande furu med en betydligt sämre hållbarhet.

Lika dyrt att renovera

Men att renovera sina gamla fönster är ingen sparbössa. Generellt kostar det lika mycket att låta en fönsterhantverkare renovera som att sätta in nya moderna fönster.
– Det beror på att det är en mödosam process att renovera gamla fönster. Det handlar inte bara om att måla om. Vi tar ut de gamla fönsterna, tar bort kittet, tar ut rutorna och skrapar bort all färg ända ner till träet. Om det finns några delar som är ruttna så tillverkar vi nya delar. Därefter ger vi fönstret ett skyddande lager av olja och sedan stryker vi tre gånger med linoljefärg. Dessutom måste vi skydda öppningen i huset med speciella byggfönsterskydd och så återstår karmdelen som också ska skrapas, målas och slutligen monterar vi nya tätningslister, säger Mats Petersson.

Vanligtvis handlar det om en process på 3–4 veckor, medans nya fönster monteras på en vecka. – Som jag ser det så gör vi både en kulturell och en miljömässig gärning. Dels bevarar vi den gamla stilen och så minskar vi sopberget, säger möbelsnickaren Josef Gröhn.

Nära på samma u-värde

På frågan om inte moderna fönster minskar uppvärmningskostnaderna och draget i äldre hus blir Josef fundersam. Det är klart att moderna fönster är täta. Men det behöver inte betyda att du sparar stora pengar. Renoverar du dina gamla fönster själv och sätter upp nya tätningslister kan du närapå få samma u-värde med gamla fönster som med nya.

Byggfabriken i Malmö, som tillverkar nya kopior av gamla fönster, har låtit u- värdes bestämma sina fönster och fått förvånansvärt bra resultat, säger Josef Gröhn. Det gamla mottot hundra år gamla fönster kan hålla hundra år till är ingen överdrift. Det gäller bara att renovera grundligt och avlägsna både färg och kitt.

Robin Stegmar kryddar med lantlig charm

Robin Stegmar visar upp sitt egenritade hus

Skådespelaren Robin Stegmar bor sedan några månader i ett helt nytt egenritat hus i Åsa, en populär badort söder om Göteborg. Här tipsar Robin om sina knep för att få en lantlig känsla i köket.

Namn: Robin Stegmar
Yrke: Skådespelare
Bor: i Åsa utanför Göteborg
Familj: hustrun Mia, sonen Elvis
Gör just nu: spelar i komedin Zpanska flugan i Malmö

Robin Stegmar passar på att laga en god fransk klassiker, en Boeuf Bourguignon, när han tar emot i sitt lantligt romantiska kök. Bakgrundsmusiken kommer från en gammal Grundig radio.

− Helst lagar jag mustiga grytor med svamp och en massa ingredienser som får koka länge, säger Robin som med vant handlag provsmakar och kryddar på.
Robin är en entusiastisk kock. Få vet att när Robin var ung drev familjen en säsongsrestaurang och fiskerökeri i Nyköping.

− Mitt kök är utan tvekan ett favoritrum. Här serveras frukost, lunch och middag, så köket blir ju en trevlig samlingspunkt, där man sitter tillsammans hela familjen. Jag älskar stora ytor och vill ha det stort nog för att kunna bjuda hem gäster på middag, sitta ihop och laga maten tillsammans. Det är ett trevligt sätt att umgås på.

Uppvuxen med teater

Robin Stegmar stod på scen redan i tidig ålder. Hans pappa är skådespelaren och regissören Rino Brezina med egen teater, Teater Sörmland, så steget till Teaterhögskolan i Göteborg var inget jättekliv för Robin.

Robins mångsidiga karriär spänner över både teater på scen, långfilmer och tevereklam. Han har medverkat i farser som Ett makalöst bröllop och En fyra för tre, långfilmer som Vi hade i alla fall tur med vädret – igen och spelat mer dramatiska roller i Hamlet och Stormen.

De flesta TV-tittarna känner igen Robin från den klassiska reklamfilmen där han var ICA-Roger, den osäkre, trevlige medarbetaren i mataffären.

− Jag har haft förmånen att få vara med i mycket olika produktioner och fått en bra bredd i min karriär. ICA-reklamen har både hjälpt mig och stämplat mig. Ibland blir man lite rädd att hamna i ett fack, men samtidigt är det ju kul när folk känner igen en också.

Just nu spelar Robin i den klassiska komedin Zpanska flugan tillsammans med Peter Dalle och Suzanne Reuter, en produktion som flyttat från Chinateatern i Stockholm och nu kan ses på Nöjesteatern i Malmö.

Robin Stegmar – noga med detaljerna

− Vi bodde tidigare i lägenhet i centrala Göteborg, men längtan till att bo nära vattnet har alltid funnits.

− Huset har vi ritat själva och en arkitekt gjorde de sista detaljerna. Vi började bygga i oktober och i februari stod huset klart på drygt fyra månader. Vi har ändrat planerna här och där under vägen, men nu är vi nöjda och bor 140 meter från havet.

Genom de stora fönstren har vi en fantastisk utsikt. Allt verkar genomtänkt och noga planerat. Ett romantiskt bondkök i ljus inredningsstil som ändå är modernt med rostfri ugn och spis är monterade i bekväm arbetshöjd, gott om avställningsplats och bänkar att skära och förbereda för matlagningen. Den öppna spisen skapar en mysig atmosfär.

Man har valt att lägga in värmeslingor i det robusta trägolvet.

− Med lite fantasi kan man göra mycket för att det ska kännas genuint och vackert. De gamma rutiga glasvitrinskåpen ger också en charmig patina, tycker Robin.

− När vi sålde vår lägenhet och vårt sommarhus i Mariestad så fanns det många härliga gamla prylar kvar i huset som vi tog med oss, stringhyllor och andra snygga 50-tals möbler, som är jättedyra att köpa idag.

Vi tycker det bidrar till att skapa en gammaldags stil. Gamla plåtburkar, den rostiga järnhyllan i taket med gröna sirliga växter och öppna hyllor gjorda av gamla plank från Norrland med barken kvar istället för traditionella skåp, är också en tuff detalj som ger en luftig och lantlig känsla.

− Nästa projekt vi ska ge oss på är att hitta ett stort genuint matbord som passar in i den öppna planlösningen mellan rum och kök. Då får vi en stor yta att umgås på mellan rummen som samspelar på ett fint sätt. När våren kommer planerar Robin att bygga till två altaner.

− Det är klart att vi ska ha en altan i kvällssol med utsikt över havet och en till utanför sovrummet. Jag tycker inte att man ska snåla med plats här utan tänka på att ha rejält med utrymme. Familjen har genomgående valt energisnåla lösningar från kylskåp och spis till LED lampor och luftvärmepump.

− Det fina med att planera sitt boende själv är att du kan tänka både på pengarna och miljön, eller hur?

Text: Jeanette Gardner
Foto: Jacob Karström

Bästa miljövalet – Solfångare!

Solfångare är, enligt Theresa Palo, energi- och klimatrådgivare i Luleå kommun, ett jättebra alternativ. Speciellt när man kombinerar det med pellets- eller vedpanna.
– Då slipper man elda på sommaren, säger hon.

Text: Ann-Katrin Öhman

På grund av våra långa dagar under sommaren har Sverige lika stor solinstrålning som länderna kring Medelhavet. Från april till september ger solen mellan 900 och 1000 kilowattimmar per kvadratmeter solfångare.

Solvärmen kan stå för huvuddelen av värme- och varmvattenbehovet under fyra till sex månader i södra Sverige och under en litet kortare period i norra Sverige.

Solpanel med kopparrör

– Solpaneler för att producera varmvatten är mycket bra med tanke på miljön. Jag rekommenderar den traditionella solpanelen med kopparrör för nordiska förhållanden. Att kombinera solenergi med andra värmekällor kan man också göra men den bedömningen får man göra från fall till fall, säger energiexpert Leif Kumlin.

Det går att få cirka hälften av varmvattenbehovet i ett småhus genom solenergi. Snittbehovet för en villa är 5000 kilowattimmar. En bra solpanel har en livslängd på cirka 20 år. Räknar man med ett elpris på 1 krona och 50 öre i dag så ger 2500 kilowattimmar 3750 kronor per år i besparing. Dessutom bör man räkna med en prishöjning på el med 5 procent per år, menar Leif Kumlin.

Theresa Palo brukar framför allt rekommendera solfångare till de som använder pellets- och ved.

Det blir miljömässigt väldigt bra att kombinera biobränsle och sol. Pelletspannan ger dessutom sämre effekt på sommaren och då är det bra att använda solfångaren. Det skönt att slippa elda på sommaren bara för att få varmvatten, säger hon.

Ofta en lönsam investering

Ett kombisystem består normalt av 8 till 12 kvadratmeter solfångare anslutna till en ackumulatortank med 500 till 750 liters volym. Till tanken ansluts även ved- eller pelletspannan. Solfångarna är dyra att investera i. Men en gång investeringen är gjord kostar de ingenting.

– Passa på att investera i solvärme när du ska byta värmepanna eller varmvattenberedare. Då blir merkostnaden för solvärmen som lägst. Fast allt beror förstås på vad man har för hus och vilka energibehoven är. Det gäller att ta kontakt med sin lokala energi- och klimatrådgivare som kan räkna på investeringen, säger Theresa Palo.

Det går inte att få bidrag till solfångare som producerar el. Solfångare kan också fungera som avfuktare i torpargrund, krypgrund eller källare som har problem med fukt.

– Solvärmen värmer grunden eller källaren på sommaren och torkar ut den. Det kan ersätta eldrivna avfuktare. Och oglasade poolsolfångare är det bästa alternativet om man vill värma en pool eller ett utomhusbad. Solen kan stå för hela värmeförsörjningen och utan någon merkostnad kan badsäsongen förlängas med några veckor, säger Dahn Gidstedt, handläggare på Energimyndigheten.

Han är förvånad över att solfångare inte har blivit vanligare.

– Jag tror att det beror på att många nöjer sig med billig och bekväm fjärrvärme i dag.

Piffing med Simon & Tomas

Simon Davies och Tomas Cederlund har nu gnabbat sig igenom ett antal säsonger i TV3. Först i Från koja till slott och nu i Design: Simon & Tomas. Tittarna älskar deras brutala ärlighet, och den som inte är beredd på att få sitt hem förvandlat från minimalistiskt vitt och trärent till en explosion av färger och designprylar, bör inte anmäla sig till killarnas show. — Svensk stil är so boring, ni är livrädda för färg! Jag har aldrig sett så många sjukhusvita väggar som i det här landet, stönar Simon Davies.

En annan typisk svensk åkomma som Simon Davies och Tomas Cederlund tycker illa om är vår skräck för att köpa fel. Vi köper ofta billigast möjliga möbler för att:
1. Vi kanske ångrar oss efter ett tag
2. Vi kanske har sönder det!

— So what om du spiller lite vin på mattan! Ta in fläcken i inredningen och tänk på hur kul ni hade på festen när vinfläcken kom till.

Spår efter roliga fester

Att de lever som de lär är uppenbart när vi stiger in i parets 180 kvadratmeter stora hus på Lidingö i Stockholm. Den stora vita mattan i vardagsrummet visar tydliga spår efter ett antal roliga fester!

— Nu måste vi verkligen köpa en ny matta. Fast det säger vi varje vecka, suckar Tomas.
När det arkitektritade huset byggdes 1953 låg det ”ute på landet”. Inga grannar, bara betande kor på sluttningen utanför och ändå så nära city. Nuförtiden är korna borta och grannarna många, men läget är fortfarande helt perfekt för två storstadsmänniskor.

— Man kör in till centrum på sex minuter, försäkrar Simon som lider av svår förortsskräck.

Simon och Tomas målade parketten

Bara två familjer hade ägt huset före Simon & Tomas. När de flyttade in för ett år sedan satte de igång en jätterenovering. Golvsliparen grät när han förstod att så fort han var klar med vardagsrummets vackra stavparkett i ek, skulle den målas svartvit-rutig.

— Äsch, en stavparkett är väl inget att vara så blödig över. Golvet finns ju kvar undertill om man tröttnar på färgen, säger Tomas.

Huset är byggt i en kantig hästskoform och i den ena ”flygeln” har killarna sin privata avdelning. Tidigare fanns här två sovrum, ett badrum och en långsmal korridor. Allt blåstes ut och arrangerades om. Nu kommer man rakt in i sovrummet. Väggarna är dovt lila, sängöverkastet går ton i ton och heltäckningsmattan är mjuk och gosig.

Dammet virvlar fritt

— Ett tag blev folk helt besatta av att slänga ut sina heltäckningsmattor. De var rädda för dammallergier, men faktum är att dammet lägger sig i mattan och där kan man dammsuga upp det, säger Simon.

— Har man inga mattor så virvlar dammet omkring helt fritt i rummet!

En skjutdörr med spegel leder till badrummet på hela 15 kvadrat. Golvvärmen är faktiskt ända från 1950-talet, men det stora lyxiga badkaret som står på sniskan mitt ut i rummet är nytt.

Men varför har de ett helt vanligt badkar och inte jacuzzi?

— Men, människa! Har du någonsin sett ett good looking Jacuzzi bath? De är ju gräsligt fula.  Simon Davies snörper låtsasförnärmat på munnen och går sedan över till att prisa det italienska Agapebadkaret. Det är ergonomiskt utformat, vilket betyder att det faktiskt är skönt att ligga i, till skillnad från svenska standardbadkar.

Kran till badkaret

— Det var so heavy att de var tvungna att använda en kran för att lyfta in det. Men det är verkligen underbart, man kan ligga där i flera timmar, läsa tidningar och titta ut på naturen. På väggarna sitter helt vanliga tapeter, vilket skrämde slag på hantverkarna – det måste ju vara kakel eller åtminstone våtrumstapeter!

— Men varför det? De gamla våtrumstapeterna sitter ju kvar undertill, konstaterar Tomas.

I fönsterkarmen dyrkas Buddha i olika storlekar och på ett litet bord intill badkaret ligger högar med böcker – mest sådana om Kinas kommunistiske diktator Mao. Man undrar om någon läser dem eller om de bara är till pynt?

Älskar böcker om Mao

— Böcker är faktiskt en bortglömd inredningsdetalj. Inte nog med att de är vackra, de kan användas för att få upp höjden på saker och man kan ställa allsköns ting på bokhögar. Men alla böcker i det här huset är lästa, till och med den här om Chiang Kai-shek, säger Simon stolt.

Han är nämligen fanatiskt intresserad av ordförande Mao och har läst i stort sett varenda bok om honom som getts ut på engelska. Kitschprylar från Kommunistkina är ett bra tips att ge värdparet i present, om man har turen att bli hembjuden till Simon Davies och Tomas Cederlund. Kanske på ett av deras garden parties, där favoritdrinken Bloody Mary serveras i tiolitershinkar.

— Men vi har slutat steka amerikanska pannkakor. När antalet gäster översteg hundra gick det bara inte längre!

Fakta om Simon Davies, 45 och Tomas Cederlund, 45
Yrke: Inredningsdesigner
Familj: Varandra och jack russel-hundarna Percy och Pooter, 1.
Bor: 180 kvm stor villa på Lidingö, Stockholm
Okända sidor: Tomas är en gourmetkock och Simon Davies är expert på Mao

Italienska för skåningar

Trots att det bara för några år sedan växte fruktträd på kullarna utanför centrala Båstad känns området både uppväxt och betydligt äldre än sina fyra år. Arkitekten Kay Linghoff klarade konststycket att placera en modern villa i ett klassiskt skånskt landskap. Med en milsvid utsikt och medelhavssmak.

När Björn Bergström och Karin Gustavsson bestämde sig för att bygga nytt hus i Båstad kontaktade de arkitekten Kay Linghoff som sedan tidigare ritat kontoret till Björns företag.
– Vi kände att vi ville bygga något fräckt och modernt och litade på Kays erfarenhet. Han är en fantastiskt skicklig arkitekt som förstod våra behov redan från början, berättar Karin Gustavsson. Huset skulle visserligen vara stort, men också öppet och ljust utan trånga skiljeväggar som lätt får huset att kännas mindre. Från början tittade de på en tomt längre ner i området, men Björn ville hellre att de skulle bygga högre upp och så här i efterhand är både Karin och Björn nöjda med placeringen.
Totalt är huset dryga 320 kvadratmeter stort. Sällskapsrum, kök, bibliotek och matsal är ljusa och öppna med direktkontakt med utomhusmiljön. I köket drömde Karin om ett stort skafferi medan Björn ville ha en egen vinkällare. Lösningen blev ett kombinerat skafferi/vinkällare med temperaturreglering och direktaccess från köket.

Mitt mellan huskropparna ligger den tolv och en halv meter långa poolen vackert nersänkt i granitstensättningen där både Björn och Karin börjar dagen med tusen meter bröstsim så ofta de bara hinner. Vattnet är uppvärmt och håller härliga 27 grader under hela sommaren.
– Det kostar naturligtvis en slant att hålla poolen varm, men eftersom vi inte röker kan vi lägga samma kostnad på att värma poolen som en genomsnittsrökare lägger på cigaretter, säger Karin och skrattar. Då får vi dessutom inte bara en varm pool, utan också en betydligt bättre hälsa.
Karin och Björn är mest nöjda med:

Det utskjutande partiet av huset (biblioteket).
Poolen som håller behagliga 27 grader under hela sommaren.
Det ljusa öppna köket som är direkt förbundet med matsalen. –Det gör att jag som älskar att laga mat kan stå i köket samtidigt som jag är trevlig med gästerna och njuter av umgänget, säger Karin.
Eldstäderna i allrum och bibliotek. – Vi valde gasspisar i eldstäderna eftersom varken jag eller Björn trivs med att hantera ved och brasor, berättar Karin.

Arkitektens tankar:

– Jag minns att jag triggades igång av Björns och Karins önskemål om stora ljusa utrymmen med en känsla av att vara inne och ute på samma gång. Jag tänkte mig en atriumkaraktär då man på sätt och vis kan kika in och ut ur sitt eget hus vilket skapar dynamik. Huset ritades med en bas (bottenvåning) med kök och stora sociala ytor. På ovanvåningen växte vuxenavdelningen fram med bibliotek, gästrum och delux-svit (sovrum med terrass), eget bad och klädkammare. – Poolen ger huset en speciell själ – tänk dig själv att den tänds upp och vattnets reflexer projiceras i de olika taken.

Text & foto Niklas Kämpargård

Pernilla Månsson Colt visar sin lekstuga

Pernilla Månsson Colt och hennes så kallade lekstuga

Grannskapets småtjejer suckar längtansfullt när de får se Pernilla Månsson Colts växthus och uterum – en egen lekstuga! Och hon kan bara hålla med. ”Fast jag har bytt dockorna mot blommor och pynt!”

Pernilla Månsson Colt är en filbunkelugn person, en sådan som aldrig skulle låta lite trassel under en direktsändning få henne ur balans. Hon måste vara en tvproducents programledardröm, om något oförutsett händer kommer hennes varma leende aldrig att stelna – snarare övergå i ett gapskratt. Med Pernilla vid rodret blir allting bra, oavsett om det skumpar lite på vägen.

Alltså borde vi inte ha oroat oss när vi första gången anlände till parhuset i Klagshamn i Malmös södra utkanter, en fredag då regnet öste ner och vindarna var ovanligt ihärdiga.

När Pernillas man, musikern Stellan Colt, öppnade dörren och förvånat konstaterade att hustrun måste ha glömt bort att vi skulle komma, borde vi genast ha begripit att allt var till det bästa, trots att själva intervjuföremålet befann sig på Sveriges Television medan vi stod i hennes hall.

Tre dagar senare inser vi vidden av hennes omedvetna, men likväl begåvade, planering. För nu skiner solen från en klarblå himmel och uterummet som såg så dystert ut har blivit en sommardröm – vilken växthuseffekt!

Ferlin och pelargoner

Hon visar sin ”lekstuga” där en skulptur av Nils Ferlin trängs med tomatplantor och pelargoner. I stället för att skaffa ett underhållsfritt uterum i aluminium, köpte Pernilla ett riktigt gammalt växthus vars alla rutor skulle avlägsnas innan det kunde flyttas till hennes trädgård. Sedan skulle nya sättas in.

— Det hände när jag skulle sätta i den allra sista glasrutan. Jag hittade inte handskarna, men hade gjort så många att jag blev övermodig och tryckte dit den ändå, berättar hon.

Blodet sprutade

När glaset skar in i vänstra handleden och blodet började spruta, svimmade Pernilla. Lyckligtvis var hennes man hemma, kunde lägga tryckförband och köra henne till akuten.

— Pinsamt. Det såg ju ut som något jag gjort med flit, säger hon och visar ärret.  Pernilla Månsson Colt flyttade till Malmö 1995 för att jobba på SVT. Ett par år senare var hon gift, gravid och på husjakt.

— Jag kände plötsligt en intensiv längtan efter trädgård. Kanske är det för att jag själv vuxit upp i ett hus med trädgård som jag kände att barn behöver en gräsmatta att springa på om de ska bli lyckliga!

Huset blev för trångt

Eftersom Stellan hade två barn sedan tidigare blev husets 115 kvadratmeter snart för trånga. En utbyggnad blev nödvändig.

— Vi grunnade mycket över vilken lösning som skulle bli bäst. Antingen kunde man försöka dölja utbyggnaden eller göra den i en helt annan stil, berättar Pernilla.  De valde det förstnämnda, och faktum är att utbyggnaden är så skickligt gjord att den är svår att upptäcka.

Takplattorna från baksidan flyttades till framsidan för att ha samma patina och skarven i huset döljs av en portal. På baksidan döljs skarven av ett kraftigt växande vildvin. Mellan huset och uterummet tronar ett stort, upphöjt trädäck med plats för utemöbler och grill. Men nog är det misstänkt likt ett pooldäck?

— Ja, det finns en färdiggrävd pool här under, säger Pernilla med ett skratt. De som bodde här tidigare började bygga den men blev aldrig färdiga, och eftersom vi hade småbarn gömde vi den under trädäcket.

— Men en vacker dag kommer nog poolen fram!

Nya trädgårdsfredag

Efter ett långt sommaruppehåll är nu Trädgårdsfredag tillbaka i SVT. Programmet spelas in tre veckor innan det sänds för att vara så aktuellt som möjligt. Pernilla har jobbat dubbelt för att hinna med både det och att vara producent för Antikrundan.

— Egentligen skulle jag bara leta upp en programledare, men jag som i alla år har försökt nästla mig in i Gröna Rum kunde bara inte låta detta gå mig förbi. Och bara man har kul kan man jobba hur mycket som helst!

Fakta om Pernilla Månsson Colt

Ålder: 42 år
Familj: Maken Stellan, sönerna Gabriel, 12, Noel, 2, och bonusbarnen Leopold, 20, och Linnea, 18.
Bor: 100 år gammalt parhus på 180 kvm i Klagshamn, Malmö.
Aktuell: Programledare för Trädgårdsfredag, som nu är tillbaka efter sommaruppehållet.
Favoritrum: Växthuset på elva kvm.

Vackrare väggar!

Alla har sin egen smak när det kommer till att hänga upp tavlor på sina väggar hemma. Visste du förresten att det vanligaste felet är att man hänger tavlorna för högt upp? Det finns några enkla grundregler som är bra att känna till. Här hittar du både fina ramar och smarta tips som hjälper dig att rama in och hänga upp!

Frossa i färger och storlekar!
Orion Guld. Finns i fyra färger, 10 olika strl. 13×18, 89:- Gallerix

Valnöt är vackert
Proteus trä/valnöt, 7 olika strl. 9×13, 49:- Gallerix

Enkelt och grafiskt
Olunda, 68×93. 479:- IKEA

Mixa massor av motiv!
Ribba. Plats för 15 bilder. 63×83. 229:- IKEA

Snirkligt är roligt!
Ung drill, 59×85. 249:- IKEA

Konst i kvadrat!
Svart träram. Finns i fler strl. 30×30, 129:- Åhlens

För nära och kära!
Silverfärgad plastram med glas passande format 18×13 cm. 49:- Lagerhouse

Vackert slipat glas!
Family & Friends fotoram 230 mm. Design Jan Johansson. 899 kr Orrefors

Återanvänd LP-skivorna!
Rama in dina gamla idoler. Svart ram med glasskiva för LP-skivor med måtten 31,5×31,5 cm. 40 kr. TGR

Vattenpass i mobilen
Perfekt för tavelhängning:) Gratis-appen heter Handylevel.

TIPS!

6 sätt att hänga tavlor
Visste du att det vanligaste ”felet” är att man hänger tavlorna för högt upp på väggen? Mitten på tavlorna bör ligga på mitten av väggen.

1. Följ mittlinjen
Passar bäst när man har tavlor av olika storlekar som hänger bredvid varandra.

2. Följ överkantslinjen

3. Följ baslinjen

4. Följ gyllene snittet
För bästa harmoni och balans mellan olika storlekar, kan du hänga din tavlor efter reglerna om Gyllene snittet. Läs gärna mer om Gyllene snittet på Wikipedia.

5. På höjden – följ mittlinjen
Häng den större tavlan över den mindre.

6. Huller om buller!
Blanda tavlor utan någon speciell ordning – och genom att blanda motiv, färger och storlekar friskt.

TIPS!
Fixa tavelväggen rätt o lätt!
1. Rita ramens kontrurer
2. Sätt en markering där spiken ska sitta.
3. Placera ut papprerna som du önskar.
4. Häng upp tavlorna.
5. Riv bort pappret som sitter under.
(eller spara dina mallar till nästa gång du vill möblera om på väggen 🙂
Källa: tavelram.se, Mika Design

Julklappstips! – Överraskningar för alla rum!

Här ger vi lite julklappstips till dig som inte har en aning om vad du ska handla!

Till vardagsrummet!

Julstjärnan som är lika vacker mot en vägg som i ett fönster.

Till gästrummet!

Tapet ur kollek-tionen Wallpapers by Scandinavian Designers, från Borås Tapeter, med formgivaren Stig Lindbergs mönster från 50-talet.

Till köket!

Vackra nya beslag från Beslagsboden

Till sovrummet!
Bra att ha när idéerna kommer och sömntåget snart går. Anteckningsbok klädd i tyg från Liberty i William Morris design. Countrystyle.se

Till källaren!
Den här hybrida varmvattenberedaren från Nevica lär spara upp till 75% av kostnaderna för varmvatten i ditt hus jämfört med en vanlig elvarmvattenberedare, tack vare en inbyggd värmepump. Med en verkningsgrad på 360% kan du spara upp till 5000 kr.