Sommarlovs-Malin, Barnens rockstjärna

Alla känner väl igen det stora leendet, de pigga ögonen och den lekfulla stilen. Efter att ha varit hemma i ett år med lilla Blanka är det nu dags att spela in Studio Eurovision i Portugal och en ny säsong av Sommarlov i Malmö. Och flytta till större lägenhet.

[emaillocker]Det har varit väldigt skönt att vara hemma, och ovant, berättar Malin. Aldrig tidigare har hon varit så avstressad.
–Hemma får man ta allt som det kommer och det finns tid för det. Det är väldigt skönt. Men nu saknar jag det sociala och det kreativa.
Först på tur är Studio Eurovision, ett införprogram som i år spelades in i Lissabon till Malins stora glädje.
Att Malin har portugisiskt ursprung är det inte så många som känner till. Hennes mamma är portugisiska och när Malin var sex år bodde familjen där i ett år.
–Det blir två direktsända timmar, men vi stannar i två veckor. Min mamma och min dotter följer med och vi ska hälsa på mina mostrar och kusiner som bor lite utanför Lissabon. Teamet ska följa med och filma lite. Det ska bli kul att visa lite av mig själv i teverutan. Efter det är jag ledig en vecka och sen börjar inspelningen av Sommarlov. Tufft men så givande. Folk vallfärdar hit. Mer rockstjärna än så kan man inte bli.

En miljon ”tjuvgluttare”

Vem bor här? är ett av få program som uppskattas över generationsgränserna. Det har gått i fyra säsonger nu och Malin har hunnit besöka 160 hem.
–Vi har en miljon tjuvgluttare! Folk gillar att titta in i andras hem. Jag tycker det är fint att det finns program som familjerna tittar på tillsammans, det är det man eftersträvar.
Det finns många hem hon inte glömmer.
–En som bor i en borg till exempel, torpet med olika tapeter i varje rum och det klimatsmarta huset byggt i ett växthus. Att de följt sin dröm, det är extremt inspirerande.

”Att träffa människor som följt sin dröm är extremt inspirerande.”

Lever ut en inre kraft

Första jobbet som programledare fick hon redan som tjugofyraåring på den då nya musiktevekanalen The Voice.
–Jag älskar ju musik och att stå på en scen. Och jag har alltid gillat teater och att klä ut mig och sjunga, något som är en skräck för många andra.
Det viktigaste för Malin är att förmedla känslor till publiken.

”Det är härligt att kunna dra fram gitarren och sjunga en barnvisa eller bara sitta och jamma lite.”

–I barnprogrammen är det att alla får vara med, jag ser dig, glädje och att det är tillåtet att uttrycka känslor. Jag vill vara varm och inbjudande, påläst och kvick och få tittarna att vilja stanna kvar. Hon drömmer om att få göra ett eget program och att få vara med från ax till limpa.
–Kanske en dokumentär, åka runt och träffa människor, till exempel taxichaufförer. Det finns så många spännande, häftiga och sorgliga historier att berätta. En annan dröm är att leda Melodifestivalen, men det är läskigt också, man blir ju synad i sömmarna.

Stilen hemma är som livet

[/emaillocker]Malin tycker själv att hon är lite av en kameleont när det kommer till inredning.
–Min stil hänger ihop med var i livet jag är och vilka jag umgås med. Det fanns en färgstarkare energi i förra hemmet. Nu har jag lugnat ner mig lite, det är mer grålila toner och ljusgrönt. Jag kan avundas de som vet sin stil. Själv är jag lite ängslig och har svårt att fatta beslut, men Simon är tvärt om, snabb och spontan. Favoritföremålen är en zickzack-lampa i industristil, Simons gitarr och sängen. Hon älskar att sova. Och att pyssla.
–Nu har jag precis satt in foton från Blankas namngivning i ett album.
Jag syr egna gardiner, gör egna förvaringssaker i filt och påslakan till barnsängen. Jag är inte så mycket för att titta på film och laga mat. Att bo i villa är en dröm, men inte nu.
–Vi är fortfarande så fästa vid stan. Lika mycket som jag kan gilla huskänslan, lika mycket trivs jag i stan. Jag reser också ganska mycket så det spar tid.

Svårt att lämna grannarna

Snart ska familjen flytta till en lägenhet som är dubbelt så stor. Från femtiotvå till hundra kvadrat och från sekelskifte till funkis.
–Jag kommer sakna de stora vackra fönstren, fiskbensparketten, takrosetterna, stuckaturerna… och grannarna, de kommer jag sakna mest! Vi hjälper varandra med allt och vi umgås med alla på olika sätt. Det värderar jag väldigt högt.
–Nu blir det funkis med mörka dörrar. Jag gillar det också, det blir en helt ny värld.

TEXT EVA LINETTI eva.linetti@villalivet.se
FOTO JANNE DANIELSSON / SVT. BJURFORS MÄKLARFIRMA