Gert Wingårdh

Efter nio säsonger med Husdrömmar har Gert Wingårdh blivit hela svenska folkets arkitekt. I sommar får vi komma än närmre inpå när han i en unik utställning på Sofiero slott frikostigt delar med sig av alltifrån misstag till lärdomar och framgångar.

Familj: Lever med kollegan Karin sedan över trettio år, har tre biologiska barn och två bonus.
Ålder: 71 år
Gör: Arkitekt och programledare
Aktuell: med Liljevalchs tillbyggnad och kommande utställning på Sofiero Slott.

Att Husdrömmar blivit en sådan formidabel succé är Gert så klart väldigt tacksam över, tar åt sig äran gör han dock inte, utan pratar snarare ödmjukt om bra sändningstider och tacksamt programinnehåll.

– Jag tror att det är ett ämne som berör väldigt många, säger Gert. Idag bor ca 60 % av familjerna med barn i skolåldern i småhus, så det finns en väldigt stor målgrupp som är direkt berörda. Och det är ett angeläget ämne, det finns ett par basfunktioner som berör alla människor; vad man äter, hur man klär sig och hur man bor. Tidigare var det ett ganska litet utbud gällande hur man bor, så där har vi nog fyllt ett litet tomrum.

I Husdrömmar har vi inte bara fått ta del av spännande byggprojekt, vi har också fått uppleva hur Gert raskt vänder upp och ner på planlösningar och presenterar alternativ som plötsligt verkar helt självklara. Många av oss har nog i den stunden känt att det hade varit skönt att ta hjälp av en arkitekt, men sen kommer tanken, nej det blir nog för dyrt.

Så vad säger arkitekten själv om saken, är det dyrt?

– Allting är ju relativt, säger Gert, vi har fantastiskt duktiga typhusfabrikanter i Sverige som bygger hus som är väldigt prisvärda. Att bygga hus som inte tillverkas i stor serie eller i fabrik är mer av ett hantverk och då tenderar det att bli dyrare.

Så jag tror egentligen inte det är själva arkitekttjänsten som är dyr, svårigheten ligger snarare i att handla upp och få ett unikt hus till rätt pris. Tittar jag på min egen verksamhet är det ofta människor som har mer specifika önskemål om hur huset ska se ut, då är det sällan arkitektkostnaden som bekymrar utan i först i byggnationen av huset som ekonomin sätts på prov.

När ska man anlita en arkitekt?

– Det hade ju varit lätt för mig att säga att man alltid ska anlita en arkitekt men många tomter är släta och platta, då kanske man klarar sig alldeles utmärkt med ett typhus. En minimal, fyrkantig tomt utnyttjas ofta bäst med ett 1,5-planshus och då blir arkitektens råd mer begränsade.

Större nytta av en arkitekt har man nog med en kuperad tomt och vacker utsikt. För den som har en svår tomt kan det vara bra att söka experthjälp, att placera huset rätt kan påverka kostnaderna rejält. Den hjälpen kan man få både från en byggnadsingenjör och en arkitekt, det är vi inte ensamma om att kunna.

Går det att anlita en arkitekt med stram budget?

– Ja absolut! Det finns många, både arkitekter och byggnadsingenjörer som är specialiserade på att jobba med privatpersoner och villor. Det viktiga är att hitta rätt konsult för rätt nivå. Vi är en ganska stor arkitektfirma och vi har ständigt uppdrag att rita småhus, i princip alltid några med stram budget.

Hur går man då till väga för att hitta sin arkitekt?

– Det bästa är alltid att ta referenser och få rekommendationer, sen handlar det mycket om vad man vill att de ska göra. Jag skulle säga, hitta en arkitekt vars stil du tycker om. Många lägger ut sina objekt på Pinterest och Instagram idag, så kika runt, gör ett besök och be om en offert.

Det absolut viktigaste är enligt Gert att ha en bra dialog med sin arkitekt: var tydlig med vilka behov du har som ska lösas och vad du vill ha för typ av rum.

– Vitruvius var en arkitekt som verkade redan på romartiden, han sa ”en bra byggnad uppstår mellan en arkitekt och en byggare, på samma sätt som ett bra barn uppstår mellan en kvinna och en man”.

Det krävs med andra ord en bra relation mellan beställare och arkitekt för att resultatet ska bli bra, det är inte den ena eller den andra som möjliggör det utan det bra föds i den ömsesidiga respekten.

Och Gert om någon borde veta. Han omskrivs idag som Sveriges mest prisbelönte arkitekt, men känner sig själv inte riktigt bekväm med epitetet. Sveriges största arkitekturpris, Kasper Salin-priset har han i alla fall fått hela fem gånger, nominerad han har varit tretton. Ta åt sig äran på ren talang, vill han dock inte göra.

– Jag varit verksam under väldigt långt tid och har haft förmånen att ha bra medarbetare och bra uppdragsgivare. Jag har också verkat i en tid när fler och fler människor blivit intresserade av arkitektur, i slutet av 70-talet var arkitekturen väldigt tillbakaträngd men har sedan arbetat sig upp till att i slutet av 90-talet nästan ha fått betydelsen av att kunna frälsa städer, rena Bilbao-effekten.

De senaste åren har vi kunnat läsa mycket om Gert i samband med utbygganden av Liljevalchs konstmuseum. Åsikterna om byggnaden har varit många och omdömet alltifrån välgörande lågmäld till ful betongbunker, själv tar Gert diskussionerna med ro.

– Det har stormats kring nästan alla nya byggnader, i alla tider. Om man tittar på Operan så var den oerhört hatad när den uppfördes i slutet av 1800-talet, idag betraktas den som extremt bevarandevärd. Eiffeltornet fick man förpliktiga sig att plocka ner ganska kort efter världsutställningen, den var en fruktansvärd nagel i ögat på Paris-opinionen, idag symboliserar den hela staden.

Den av hans byggnader som haft allra flest besökare är nog vetenskapscentret Universeum i Göteborg som idag besökts av över 12 miljoner människor.

– En byggnad som berör så väldigt många är ju otroligt kul att ha fått rita, säger Gert, där var vi också väldigt tidiga och hade ett nästan avantgardistiskt hållbarhetstänkande. Renoveringen av Nationalmuseum och tillbyggnaden av Liljevalchs blir lite samma sak, det är ju också byggnader som påverkar och kommer att besökas av väldigt många människor, ett sådant projekt är så klart väldigt roligt att få vara engagerad i.

Efter drygt 40 år som arkitekt har han sett trender komma och gå, men hur mycket har det egentligen förändrats?

– Tittar vi på villor är det framför allt storleken på husen som förändrats. Invändigt har vi kunnat se klädkammaren utvecklas till ett rum man kan gå in i och badrummet förvandlas till SPA-avdelning, man vill heller inte längre ha in gäster i sitt privata badrum utan bygger gästtoaletter.

– De öppna köken har kommit stort och dem kommer vi nog att få se mer av. Ett öppet kök kan inte bara minska den totala ytan för kök och vardagsrum, det handlar också mycket om hur vi umgås. Idag lagar vi ofta mat tillsammans med våra gäster och så länge vi träffas och umgås över mat kommer nog det öppna köket att vara det naturliga.

Allra hetast just nu är det cirkulära återbruket, enligt Gert intressant, men än så länge inte alltid prisvärt.

– I Husdrömmar kan vi se en väldigt tydlig trend i att leta rätt på gamla glaspartier och liknande, byggnaden ritas sedan runt de delar man hittar under processen. Återbruk är något som kommer väldigt starkt och som jag tror vi kommer att se mer av framöver.

Vad har han då för tips att dela med sig av? Finns det några klassiska misstag han kan hjälpa oss att undvika?

– Vanligaste källan till fel är att man underskattar hur långt tid det tar att genomföra och hur mycket pengar det kommer att kosta. Det är väldigt lätt att göra en glädjekalkyl och tro att allting kommer att gå som på räls men erfarenheten säger att folk blir sjuka, det händer saker med entreprenörfirmor och det är mer komplicerat än man kan tro.