Den 31 december firar vi nyår. Men så har det inte alltid varit. När vi firar det nya årets ankomst och hur vi firar det, har varierat en hel del genom historien.

Nyår förknippas av många med en nystart och så har det troligen varit sedan urminnes tider. Men vad många inte vet är att nyårsfirandet inte alltid sett ut eller firats så som det gör idag. Här berättar vi mer om detta.

Nyårsfirande och nyårsafton

Det är svårt att säga hur länge vi har firat nyår i Norden. Troligen var midvinterblotet och nyår ursprungligen samma högtid, som sedan utvecklades till julfirandet. Det är dock möjligt att midvinterblotet firades i mitten av januari, som då ansågs vara mitt i vintern. Men det går inte att veta helt säkert om detta stämmer fullt ut, då det inte finns några konkreta källor att hänvisa till.

Några fakta om nyår

• Troligen är nyår den högtid som har firats längst, även om nyårsafton inte alltid infallit på samma dag som det idag firas på. Redan på 2000-talet före Kristus firades nyårsafton i det gamla Babylon. Då inföll firandet runt 23 mars eftersom att det gamla året ansågs sluta då och det nya började, och anledningen till det var att det då var dags för vårsådden.
• I romarriket fortsatte den babyloniska traditionen med att fira nyår, men många kejsare valde att flytta datumet. Den som slutligen fastställde att nyårsafton skulle firas 31 december var ingen mindre än Julius Caesar.
• Smällarna och fyrverkeripjäserna som många köper till nyår har gamla rötter. Förr trodde folk nämligen att höga ljud kunde skrämma bort onda andar, och därifrån utvecklades traditionen med raketer.
• Sylvester har namnsdag på nyårsafton. Sylvester I var påve mellan år 314 och 335, och avled 31 december, som inte var nyårsafton då. Eftersom datumet sedermera blev nyårsafton kallas nyårsafton i många länder för Sankt Sylvesters dag. Så är det bland annat i Frankrike, Israel, Bosnien och Rumänien.  
• Än idag finns det många nyår som inte firas 31 december. De afghanska, tadzjikiska, azerbajdzjanska, kurdiska och iranska nyårsfirandena firas på vårdagjämningen, och högtidlighåller livets pånyttfödelse.
• Det kinesiska nyåret infaller på olika datum, eftersom det firas vid den andra nymånen efter vintersolståndet. Det innebär att det infaller någon gång mellan 21 januari och 19 februari. Nu lever vi i Tuppens år och nästa år, som börjar 16 februari 2018 enligt den kinesiska kalendern, blir Hundens år. Varför åren heter som de gör kommer från den kinesiska zodiaken, som omfattar just tolv olika djurnamn eller arter.
• Många svenskar förknippar nyårsafton med uppläsningen av Nyårsklockan, en dikt som reciteras på Skansen vid Tolvslaget. Dikten är en översättning av Alfred Tennysons Ring Out, Wild Bells, och den svenska översättningen gjordes av Edvard Fredin och gavs ut 1890. Första gången den lästes upp på Skansen var 1895. Många förknippar uppläsningen med Jarl Kulle, Margaretha Krook och Jan Malmsjö, men den som läste upp dikten flest gånger var Anders de Wahl.

Nyårsmat och dryck

Vad äts på nyår? Det går mer trender i nyårsmat än det gör i julmat. Många förknippar dock nyårsafton med glamourösa livsmedel som havskräftor, ostron, oxfilé och hummer. Det är också populärt med mingelvänlig plockmat, som även blivit en av de stora trenderna på restauranger runt om i Sverige de senaste åren. I stället för att servera en enda större huvudrätt har man valt att servera flera smårätter. Detta upplägg passar bra också för en nyårsmiddag, inte minst för att det då blir enkelt att hitta recept som passar för personer som har olika allergier, eller av andra anledningar undviker vissa livsmedel.

Drycken framför alla andra på nyår är champagne. Så har det varit i säkert 100 år. Men i takt med att vinintresset ökar upptäcker dock fler och fler mer prisvärda alternativ, som crémant, sekt och cava. Bubblet har helt enkelt sin alldeles egna plats på nyårsfirandet, och det oavsett om man väljer att servera champagne, cava eller något från Systembolagets allt bredare alkoholfria utbud.

Nyårspizzan

Nyår handlar inte bara om nyårsafton, det kommer ju en dag efter också. Nyårsdagen 1 januari är till skillnad från nyårsafton en helgdag, och det behövs nog efter nyårsaftonens firande. Många pizzerior håller stängt på nyårsafton, men personalen arbetar ändå med att förbereda för den anstormning av kunder som väntar dagen därpå. Den populäraste pizzan på nyårsdagen är kebabpizzan, som troligen är ett svenskt påhitt och en stark del av vår moderna nyårstradition.

Nyårslöfte

Seden att avge ett löfte på nyår, som sedan ska hållas under det kommande året, kan ha introducerats av den amerikanske vetenskapsmannen och politikern Benjamin Franklin. På svenska förekommer ordet i en artikel i Aftonbladet från 1944. Åtta år senare, på nyårsafton 1952, publicerade tidningen Arbetare en dikt av Stig Dagerman, som hade titeln Nyårslöfte.

Enligt psykologer vid Stockholms Universitet avger var åttonde man och var femte kvinna ett nyårslöfte. De vanligaste löftena som avges är:

1. Att äta mer hälsosamt.
2. Att stressa mindre.
3. Att börja träna (det är därför det alltid är fullt på gymmen i januari).
4. Att läsa fler böcker.

Många tror att folk är dåliga på att hålla sina nyårslöften. Men amerikansk forskning visar att andelen nyårslöften som fortfarande hålls efter ett halvår är ungefär 46 %, det är inte så dåligt ändå. Hur det ser ut i Sverige är okänt, därför pågår just nu ett forskningsprojekt vid Stockholms Universitet med målet att ta reda på vilka nyårslöften som vi svenskar avger, samt hur det går med att hålla dem. Så hur tror du att det kommer att gå med ditt nyårslöfte? Vi håller definitivt tummarna för att du ska klara det galant!