Hem Blogg Sida 201

Värmebyte – så lyckas du!

Värmepump

Lyckas med ditt värme­byte!

Uppvärmningen av villan är en av de tyngsta utgifterna husägare har. Det är därför viktigt att vara påläst för att kunna göra de rätta valen vid byte av uppvärmningssystem.

Värmepump

Det finns många olika värmekällor att välja bland. När det börjar bli dags att installera ett nytt system är det värt att ägna lite tid åt att ta reda på mer om de olika alternativen och vilket som passar den egna villan bäst. Även om det inte finns planer på att byta värmekälla inom den närmaste tiden så är det klokt att ta reda på vad som står till buds. För vad gör du om ditt nuvarande system helt plötsligt går sönder? Är det dessutom vinter och kallt blir läget snabbt akut och då är det tryggt att ha kunskap om vilka alternativ som finns.

Börja i rätt ände

Innan du byter värmekälla är det läge att se över villans klimatskal, det vill säga isolering av fönster och dörrar. På så vis kan du sänka villans värmebehov och samtidigt höja komforten. Ett minskat värmebehov gör att du inte behöver investera i en lika kraftfull värmeanläggning. Om du inte ser över klimatskalet innan så finns risk att du installerar en överdimensionerad och onödigt dyr värmekälla som inte heller fungerar optimalt vid isolerande insatser i efterhand. Vid tätning och isolering av villan är det viktigt att se till att ventilationen fungerar som den ska.

Vid tilläggsisolering av vind är det att rekommendera att kontakta en fukttekniker. Kolla med ditt hemförsäkringsbolag.

12 uppvärmningsalternativ

Värme­pumpar

En värmepump hämtar energi från luft, vatten, berg eller jord för att avge som värme till villans element och varmvattenberedare eller direkt till luften. För att kunna ge värme behöver värmepumpen drivas av el och huset ha ett vattenburet värmesystem, förutom vid val av luft-luftvärmepump.

Värmepumpens årsvärmefaktor, även kallat årsverkningsgrad eller SCOP, berättar om värmepumpens effektivitet under hela året. En årsvärmefaktor på ”tre” betyder att värmepumpen tillför huset tre gånger så mycket värmeenergi som den förbrukar i form av elenergi för att driva värmepumpen. En värmepump kan under rätt förutsättningar minska den årliga energikostnaden med 50 procent eller mer, i jämförelse med eluppvärmda villor.

Bergvärmepumpar

En bergvärmepump tar lagrad solvärme från berget genom ett 80–200 meter djupt borrhål. Borrdjupet avgörs av huset värmebehov, bergslag, grundvattenflöde och värmepumpens tekniska förutsättningar.

+  Hög årsvärmefaktor, innebär hög kostnadsbesparing
+  Avger även kyla vid installation av fläktkonvektorer
+  Jämn komfortvärme oavsett utomhustemperatur
+  Låga underhållskostnader
– Hög investeringskostnad
– Ökat elberoende

Jordvärmepump

Jordvärme passar hem i södra, och ofta mellersta Sverige. Anledningen till det är att tjälen ofta går djupare ner i marken ju högre upp i landet man kommer. Ett medelstort hus kan klara sig på en markyta motsvarande 400 kvm, medan ett större hus med högt värmebehov kan kräva upp till 600 kvm.

+  Hög årsvärmefaktor, innebär hög kostnadsbesparing
+  Jämn komfortvärme oavsett utomhustemperatur
+  Låga underhållskostnader
– Hög investeringskostnad
– Ökat elberoende

Luft-vattenvärmepump

En luft-vattenvärmepump kan mer än halvera elanvändningen men det beror på var i landet du bor och vilka temperaturer värmepumpen jobbar med. Lämpar sig bäst i syd- och mellersta Sverige.

+ Hög årsvärmefaktor, innebär hög kostnadsbesparing
+  Jämn komfortvärme oavsett utomhustemperatur
+ Låga underhållskostnader
– Fungerar sämre i norra Sverige
– Ökat elberoende

Frånluftsvärmepump

En frånluftsvärmepump tar till vara värmen i frånluftskanalen som annars går förlorad. Ger värme, varmvatten och ökar förutsättningen för tillgodosedd ventilation.

+  Återvinner värme i ventilationen
+  Enkelt system i nybyggnation
– Inte lika effektivt som andra värmesystem om man har hög energiförbrukning
– I äldre villor kan frånluftskanaler behöva dras
– Ökat elberoende

Luft-luftvärmepump

Hur mycket energi du kan spara med en luft-luftvärmepump beror på var i landet du bor, planlösning och uppvärmningsbehov. Vid optimala förutsättningar kan man spara upp till 50 procent av sina årliga värmekostnader jämfört med el.

+ Låg investeringskostnad
+ Många är anpassade för det nordiska klimatet
+ På sommaren kan värmepumpen ge kyla
+ Bra alternativ om man inte har ett vattenburet värmesystem
– Ju kallare, desto mindre effektiv
– Värmespridningen minskar om man inte har öppen planlösning
– Ökat elberoende

Övriga uppvärmingssätt

Elvärme

Villor kan värmas med el, antingen via en elpanna kopplad till ett vattenburet system eller med el-element, s.k. direktverkande el. Att värma villan med el är förenat med höga driftskostnader.

+ Om elpanna, högtemperatursystem (fungerar för de flesta villor)
+ Driftsäkert
– Dyrt
– Mindre bra miljöval
– Om direktverkande el, dyrt att konvertera till vattenburna värmesystem

Fjärrvärme

Fjärrvärme är den vanligaste uppvärmningsformen i Sverige. Mer än hälften av alla bostäder och lokaler värms med fjärrvärme. Fjärrvärme är mestadels producerad av förnybar energi.

+  Högtemperatursystem (fungerar för de flesta villor)
+  Klimatsmart
+  Resurseffektivt
+  Driftsäkert
– Osäker prisutveckling
– Tillgången kan vara begränsad
– Låst till den aktör där du befinner dig
– Dyrt att konvertera till nya system

Solvärme 

Solfångare är ett effektivt och miljövänligt komplement till ditt värmesystem. En väldimensionerad anläggning för både värme och varm­vatten täcker ungefär 50 procent av tappvarmvattenbehovet och 20 procent av värmebehovet per år.

+  Relativt låg investeringskostnad (vid befintlig ackumulatortank)
+  Klimatsmart
+  Bra val vid uppvärmning av pool
– Beroende av solljus
– Låg produktion under vinterhalvåret

Pelletspanna

Det är ett visst arbete med pellets men det finns pannor som sköter mycket av jobbet med automatik.

+  Ett miljövänligt alternativ
+  Högtemperatursystem (fungerar för de flesta villor)
+  Ekonomiskt
+  Perfekt att kombinera med solvärme
– Visst partikelutsläpp, pannan bör vara miljögodkänd och gärna P- och/eller Svanen­märkt.
– En del arbete, kan underlättas om man har ett pelletsförråd samt automatisk avsotning av pannan.
– Tar stor plats

Vedpanna

Det går att värma ett hus med hjälp av vedkamin men det är betydligt enklare med en vedpanna kopplad mot en ackumulatortank. Då behöver du bara elda en gång om dagen och sedan lagras värmen i ackumulatortanken. Pannan ska vara miljögodkänd och gärna P- och/eller Svanen-märkt.

+  Ett bra klimatval.
+  Billigt, speciellt om man har egen skog.
+  Passar mycket bra att kombinera med solvärme, då slipper man elda under halva året
+  Högtemperatursystem (fungerar för de flesta villor)
– Kan ge upphov till hälsoskadliga partikel­utsläpp. Använd torr ved och elda mot ackumulatortank
– Det är en del arbete med vedeldning, speciellt om man hugger och klyver själv
– Tar stor plats

Gaspanna

Naturgas är ett fossilt bränsle, vilket påverkar klimatet negativt. Vill man vara klimatsmart ska man höra med sitt energibolag om de levererar biogas.

+ Relativ låg investeringskostnad
+ Finns kondenserande gaspannor med verkningsgrad på 98 procent
– Relativt höga driftskostnader
– Ger upphov till höga koldioxidutsläpp

 

Text Kersti Hilding Hansen

Installerade luft/vatten-värmepump – sparade mycket pengar

Bytte värmesystem

 Paret som valde att installera luft/vatten-värmepump

Hasse, 55, och Jeanette Lorentzson, 53, bor i en 60-talsvilla i Staffanstorp. Hasse är sjukpensionär efter en dykolycka i ungdomen och Jeanette jobbar som löneadministratör. Hasse är en riktig tekniknörd, som har minutiös koll på allt som har med villan att göra. För tio år sedan byttes värmesystemet ut till en luft/vatten-värmepump. Kostnaden har de tjänat in två gånger om!

Installera luft/vatten-värmepumpHasse och Jeanette Lorentzson bytte värmesystem från oljepanna till luft/vatten-värmepump. Kostnaden minskade beskedligt därefter.

När familjen Lorentzson köpte sin tegelvilla år 1995 stod det en gammal oljepanna i pannrummet. När de hade bott i villan ett år insåg de att de hade använt 3,5 kubik olja.

– Vi betalade 35 000 kronor per år för uppvärmningen och det tyckte vi var saftigt, säger Hasse.

Under tio års tid fick dock oljepannan stanna kvar som energikälla, men att fylla pannan med olja för 35 000 kronor per år var något som Hasse med tiden tröttnade på. Han bestämde sig så småningom för att det var dags att skaffa värmepump.

– Nackdelen var att värmepumpar var relativt dyra. Vi fick betala 108 000 kronor för panna, fläkt och installation. Men att välja pelletspanna var inte möjligt. Jag hade inte klarat av att bära tunga pelletssäckar, säger Hasse.
Bytte värmesystem

Jeanette framför familjens öppna spis. Strax innan installationen av den nya luft/vatten-värmepumpen köpte paret en energikassett till eldstaden för att få en tilläggsuppvärmning av villan.

 

Vad var din infallsvinkel på uppvärmningsfrågan Jeanette?

– Alla sådana saker överlämnar jag med varm hand åt Hasse. Det är han som är familjens expert på mer eller mindre allt som har med villan att göra, säger Jeanette med ett leende och Hasse nickar instämmande.

Det var inte heller aktuellt med jord- eller grundvattenvärme. Tomten var för liten för att gräva ner slang och Staffanstorps kommun tillät inte villa­ägare att borra djupa brunnar.

 

Hur kom det sig att ni valde att installera luft/vatten-värmepumpen?

– Solvärme blev för dyrt och några andra alternativ var inte aktuella för oss, säger Hasse.

Valet var hur som helst väl underbyggt. Innan de bestämde sig besökte både Hasse och Jeanette flera bekanta som hade installerat olika värmesystem i sina villor, och Hasse skannade av internet för att jämföra priser och omdömen.

– Vi tittade på många värmepumpar innan vi bestämde oss. Till slut blev det en panna från en svensk leverantör med kompressorn i pannrummet och en utvändig fläkt på villans södra gavel, säger Hasse och fortsätter:

– Det är alltid känsligt att placera en utedel som kan störa grannarna. För vår del blev det problem med en gång. Fläkten förde ett förfärligt liv.

Det visade sig att fläkten var felmonterad, men efter att Hasse hade spelat in oljudet på band och skickat till företaget åtgärdades problemet genast.

Därefter har allt fungerat bra! Hasse och Jeanette är mycket nöjda. Den installerade luft/vatten-värmepumpen tar värme från uteluften och fördelar den till alla vattenradiatorerna runt om i villan, vilket ger en jämn och behaglig värme.

– Systemet funkar bra ner till cirka 15 minusgrader, sedan går elpatronen in, säger Hasse. Och eftersom villan ligger i Skåne är det sällan det händer. Vi tittade på många värme­pumpar innan vi bestämde oss.

Specialförsäkring för pannan

I samband med köpet tecknade Hasse en trygghetsförsäkring för 4 000 kronor med Arctic AB.

– Försäkringen innebar att pannan skulle vara försäkrad i tio år. När expansionskärlet gick sönder efter fem år gick vår hemförsäkring in och tog en del, resten tog trygghetsförsäkringen, säger Hasse.

Och när moderkortet i pannan behövde bytas ut för två månader sedan betalade trygghetsförsäkringen hela kostnaden.

– En installerad luft-vattenvärmepump ska ha en livslängd på mellan 15 och 20 år, så när det är dags att förnya trygghetsförsäkringen om några veckor ska jag göra det, säger Hasse.

Vid en uträkning visar det sig att familjens luft-vattenvärmepump kostnadsmässigt har tjänat in minst 153 000 kronor på tio år.

– De sa att systemet skulle vara betalt på fem år och det stämmer minsann bra, säger Hasse.

Fakta om villan

Byggår: 1968
Köptes: 1995
Bostadsyta: 106 m2
Källare: 103 m2, uppvärmd
Garage: 70 m2, värms till 10 grader
Tak: Platt tak som är extraisolerat
Fönster: Treglas
Tomtarea: 900 m2
Renovering 2010: Kök, badrum, toalett
Antal boende: 2
Barn: 2 utflugna

Så mycket tjänade Hasse och Jeanette på att byta värmesystem

Uppvärmning med olja 35 000 kronor/år

Uppvärmning med luft-vattenvärmepump 8900 kronor/år*

Vinst per år: = 26 100 kronor

Vinst på 10 år:  = 261 000 kronor – installationskostnaden på 108 000 kronor= 153 000 kronor.

(* Den beräknade årskostnaden är baserad på att genomsnittspriset per KWh från 2006 till 2015 är 95 öre).

Läs också:

Vad säger energi- och klimatrådgivarna

  • Vilka tre tekniker är mest miljövänliga?
  • När är det dags att byta värmesystem?
  • Finns det bidrag att söka för villans värmeinstallation?

Text & foto Kersti Hilding Hansen

Värmesystem – Vad säger energi- och klimatrådgivarna?

Wargert-Renfro

David Wagert Niklas Renfro

David Wargert Energi- och klimatrådgivare i kommunerna: Klippan, Perstorp och Örkelljunga

Niklas Renfro Energi- och klimatrådgivare i Malmö stad

 

 

När är det dags att byta värmesystem?

När det befintliga värmesystemet kostar för mycket att driva eller inte längre är tillförlitligt kan det vara dags att byta. Värms villan av en oljepanna bör man byta direkt av både ekonomiska- och miljömässiga skäl. Det kan också finnas andra skäl att byta system, såsom bekvämlighet. Är man exempelvis äldre kan det vara tungt med vedeldning och då kan det finnas andra alternativ som gör livet enklare.

Notis: Det finns hög- och lågtemperatursystem. Värmepannor kan leverera höga temperaturer ut till elementen medan värmepumpar trivs bäst med lägre temperaturer. Det är därför viktigt att ta hänsyn till villans förutsättningar när man väljer värmekälla.

 

Vilka tre tekniker är mest miljövänliga?

• Om man bor i ett fjärrvärmebaserat område rekommenderas fjärrvärme, förutsatt att fjärrvärmen produceras med förnybar energi, vilket oftast är fallet.

• Pellets består av pressat träspån och är en förnybar energikälla. När man eldar med pellets frigörs koldioxid som sedan tas upp av skogen när den växer upp igen, ett koldioxneutralt kretslopp.

• En solfångaranläggning tar värme från solen och tillför den till villans vattenburna värmesystem. Solvärme behöver kompletteras med annan uppvärmning och passar mycket bra ihop med ved eller pellets. Solvärme blandas ofta ihop med solceller, men de senare ger elektricitet och inte värme. Solceller är ett mycket miljövänligt sätt att producera elektricitet.

 

Finns det bidrag att söka för villans värmeinstallation?

Det finns bidrag att söka för installation av solceller som täcker 20 procent av totalkostnaden. Solceller producerar elektricitet som sedan kan användas till allt möjligt i villan, inklusive att driva värmesystem som använder elektricitet, till exempel värmepumpar. Det finns också ett skatteavdrag för den el som säljs ut på elnätet. Den el du själv inte förbrukar har du, under vissa förutsättningar, rätt att få skattereduktion för. Det handlar om 60 öre per kilowattimme för all el som matas in till elnätet, dock max 18000 kronor per år. Det finns också ROT-avdrag som kan användas till de flesta värmeinstallationerna i villan. Med ROT-avdraget kan man dra av 30 procent av arbetskostnaden. Det går inte att kombinera ROT med solcellsstödet.

 

Finns det några bra tips på energibesparande åtgärder?

• Om man sänker inomhustemperaturen med en grad innebär det en besparing på ungefär fem procent av de årliga värmekostnaderna.

• Stora möbler framför element förhindrar värmespridning. Risken blir då att ni får hålla högre temperatur på elementet.

• För att undvika onödiga utgifter genom att elektroniska produkter står i stand-by läge kan man koppla sina elprodukter till ett grenuttag med strömbrytare eller koppla till en timer.

• Använd LED-lampor. En LED-lampa använder 80 procent mindre el än en vanlig glödlampa.

• Duscha istället för att bada. Installera även snålspolande duschmunstycken vilket reducerar er årliga varmvattenkostnad med upp till 50 procent.

• Använd vattenkokare eller kaffebryggare för att värma vatten, dessa är mer effektiva än spisen.

• En ny energieffektiv kyl eller frys använder cirka 80 procent mindre el än en 15 år gammal.

• Tina frusen mat i kylen och på så sätt få igen en del av den el som krävdes för att frysa maten.

• Har du el-golvvärme i badrummet är en bra besparing att stänga av den under sommarmånaderna.

Tina Nordströms hus

151126 RAMLÖSA VILLALIV PÅ BILD: Hemma hos Tina Nordström FOTO: CAROLINA BYRMO

Tina Nordström arbetar i sitt barndomshem

Den vackra 1800-talsvillan vid Ramlösa Hälsobrunn där Tina Nordström bodde som barn är numera hennes kontor. I det gamla köket provlagar hon alla nya maträtter till sina kokböcker.

Tina Nordström park Tina Nordström

Tina Nordström närbild Tina Nordström en annan vinkel

Text: Charlotte Pehrson
Foto: Carolina Byrmo

 

Bor: Villa i Helsingborg
Kontor: Barndomshemmet i Ramlösa Brunnspark utanför Helsingborg
Familj: Maken Martin Holmqvist, barnen Albin, 9 år, och Elsie, 6 år
Yrke: Kock och programledare
Aktuell: Som jurymedlem i en ny säsong av ”Sveriges yngsta mästerkock” i TV4.

Tina Nordström hus» Jag och huset tycker om varandra. «

 

Tina Nordströms hus, den gula kamrersvillan från 1800-talet, ligger vackert inbäddad i den vintergröna Brunnsparken i Ramlösa utanför Helsingborg.

Ett stenkast bort tronar det magnifika Stora Hotellet, en av Sveriges största träbyggnader, där människor från när och fjärran tog in under hälsobrunnens storhetstid för att dricka av det järnrika, botgörande vattnet och roa sig.

Här ute, i ”världens bästa lekplats”, bland vackra almar och lindar, lät Tina Nordström fantasin flöda som barn. Hon växte upp i Brunnsparken och bodde i flera av husen – bland annat den ovannämnda gula kamrersvillan som nu är hennes kontor.

– Man behöver inte alltid gå så långt för att hitta rätt, säger hon och skrattar. Jag och huset tycker om varandra.

Tina Nordströms hus och kontor» Det är faktiskt bara ett jobb. Ett väldigt roligt sådant, såklart! «

I föräldrarnas gamla sovrum på andra våningen sitter Tina numera och knappar på datorn.

 

 

Föräldrarnas värdshus var som ett andra hem

Det är mitt på dagen när vi kommer på besök. Trappan knarrar på väg upp mot andra våningen. På det stora konferensbordet står tända ljus med kaffe och bullar uppdukat.

När Tina var liten var detta familjens vardagsrum.

– Välkomna! Jag har satt fram lite fika, säger hon med sitt varma, berömda leende

Tina Nordström fotoPå fotografiet syns Tinas föräldrar Björn och Gudrun, som drev Ramlösa Wärdshus under Tinas uppväxt.

I just detta hus bodde hon som liten under ett par års tid. Föräldrarna Björn och Gudrun köpte Ramlösa Wärdshus 1982 och strax därpå flyttade familjen till Brunnsparken från Påarp.

Att Tina Nordström blev kock är kanske inte så förvånande. Föräldrarna var ett känt krögarpar som drev Norrvikens trädgårdar och Rya golfklubb innan de köpte Ramlösa Wärdshus. Restaurangmiljön har alltid varit som ett andra hem för Tina.

– Mina föräldrar jobbade jämt, restaurangen var deras liv och blev ju vårt också. Farmor och farfar, som bodde i huset mittemot, passade oss ofta. När farmor hade lagt mig och min bror på kvällarna ringde vi alltid bort till mamma och pappa och ett par minuter senare kom de in som två levande smörgåsbord för att säga god natt.

Tina Nordström lampa

Lampan i konferens­rummet är ett loppisfynd

Skolkade för att äta friterad spätta

Men att Tina valde restauranglinjen på gymnasiet berodde snarare på att hon var skoltrött än ett brinnande matintresse.

– Egentligen var det bara serveringen och kokeriet som jag tyckte var kul, resten skolkade jag från. Jag satt mest på en kinarestaurang på söder i Helsingborg på dagarna och åt friterad spätta med remouladsås, säger hon.

Efter gymnasiet fick hon arbete på restaurang Jan Hurtigkarl & Co i Helsingör, sedan på Grand Hotell i Mölle, Petri Pumpa i Lund och Kattegatt Gastronomi och Logi i Torekov. Efter att hon deltagit i Årets Kock år 2000 tog karriären fart rejält, först med inslag i Nyhetsmorgon i TV4 och sedan med egna program i SVT, böcker och utmärkelser.

Trots alla framgångar framstår hon som väldigt naturlig och jordnära.

– Jag tar nog det mesta med ro. Jag tycker att jag känner mig själv bra. Och framför allt har jag distans till det jag gör, det är faktiskt bara ett jobb. Ett väldigt roligt sådant, såklart!

Nya avsnitt av Sveriges yngsta mästerkock

Hösten har varit intensiv för Tina Nordström, och det höga tempot har fortsatt även under vintern. Alla vårens tv-inspelningar planeras för fullt. De många samarbetena med kända varumärken rullar på, och när vi ses spelas de sista avsnitten inför den nya säsongen av ”Sveriges yngsta mästerkock” i TV4 in, där Tina för tredje året i rad är en av jurymedlemmarna tillsammans med Leif Mannerström och Markus Aujalay.

– Det är fantastiskt roligt att jobba med barn. De är inte tillrättalagda som vuxna och skiter fullständigt i om håret faller ner i ansiktet när de blir filmade eller om de säger de rätta sakerna, säger hon.

– Årets gäng är väldigt bra. De är så tajta i gruppen och pushar och uppmuntrar varandra. Det är det som är den stora hjälpen för barnen, det är där de får sin trygghet, inte av oss vuxna.

Tina Nordström kökI köket provlagar Tina alla nya maträtter.

Skickas in när någon gråter

Till skillnad från andra tv-produktioner, som ”Tina i fjällen” och ”Tina på besök”, sitter inte Tina vid rodret under inspelningarna av ”Sveriges yngsta mästerkock”.

– Småtrollen äger showen. Jag är bara en liten vas i sammanhanget. Det är en sådan stor produktion med 8–10 kameror, jag behöver inte dra i något.

Men hon har fått rollen som tröstare när tårarna är framme hos barnen.

– Leif och Markus är inte mjukisar, så det är jag som skickas in. Jag hör bara i öronsnäckan ’gråtande barn vid bänk 2’ och så vet jag att det är dags, säger hon och skrattar varmt.
”Jag har en brokig inredningsstil”
Vid ena väggen i Tinas gamla vardagsrum, numera konferensrum, står en trähylla full med porslin. Tallrikar, glas, brickor, koppar och kannor trängs med tygstycken och vaser. I det vackra gamla köket är skåpen proppfulla med ännu fler loppisfynd.
– Loppisar är det bästa jag vet, säger Tina och förklarar att allt är rekvisita till hennes kokböcker.

Tina Nordström hyllaHyllan i konferensrummet är full av loppis­fynd som Tina hittat och som används som rekvisita i hennes kokböcker.
I Tinas privata hem finns också många fina loppisfynd, berättar hon. Sin inredningsstil beskriver hon som brokig, och hemmet som varmt och välkomnande med många olika stilar.
– Jag tillhör inte den vita sekten!
– I köket har jag en röd spis, rutigt golv, möbler av mörkt trä, morfars gamla sockerbitsskål och en fåtölj som vi klätt om. Jag begriper mig inte på det där med att matcha. Det viktigaste för mig är att ha saker som jag gillar.
Samlar du på något?
– Pepparkvarnar. Jag har sjukt många. Alldeles för många i förhållande till hur många sorters peppar det finns.
Bästa platsen i hemmet?
– Vid min gasspis, när jag står och lagar mat med Nisse Landgrens jazzmusik som strömmar ur högtalarna.

 

Misosoppa med räkor

Misosoppa-tofu-rakor

Värm dig i vinter med Tina Nordströms smakrika asiatiska soppa.  När du köper jätteräkor ska du alltid välja godkända ekologiska MSC-märkta räkor.

4 portioner:

2 persiljerötter • 1 morot • 3 vit­löks­klyftor • 1 citrongräs • 5 cm färsk ingefära • 1 pak choi • olja till stekning • 3 msk misopasta • 2 tsk risvinäger • 1 liter vatten • 150 g nudlar • 250 g skalade jätteräkor • smör till stekning.

Gör så här:

1. Skala och skär persiljerötterna och moroten i slantar. Skala vit­löken och krossa den med till exempel ett knivblad. Skär citrongräset i tunna skivor. Skala och finhacka ingefäran. Skär pak choien i bitar.

2. Fräs persiljerötter, morot, vitlök, citrongräs och ingefära i lite olja i en kastrull.

3. Häll på misopastan, risvinägern och vattnet. Koka upp och låt sjuda i cirka 5 minuter.

4. Lägg i nudlarna och pak choien och sjud i ytterligare några minuter.

5. Bryn räkorna snabbt i smör och olja i en panna. Salta och peppra. Blanda ner dem i buljongen och ät!

Ur boken ”Tinas helg”

 

Fler recept från Tina >>

 

Ledaren Villaliv nr 1, 2016

Eva Linetti

Gott nytt Villaliv-år!

Det har just slutat snöa. Allt är vitt och tyst. Drivor av snö hasar ner för mina takfönster. Det är ljust, det töar och det känns ljuvligt. Det blir liksom ingen vår om jag inte fått någon riktig vinter, i alla fall några dagar. Så nu är jag helt redo för våren.

Lusten faller på och jag gillar att hitta på nya idéer och fundera på hur jag ska förverkliga dem. Jag vill så frön i köksfönstret, planera trädgården på baksidan och pimpa vårt nya badrum. Är du också sugen på något nytt projekt, stort eller litet?

Häng med mig och läs Elin Deboras trevliga tips i trädgårdskalendern, ta en titt på jättefin badrumsinredning, träffa Tina Nordström och laga hennes varma vintersoppa. Har du några måsten som väntar i år?

Kanske eftersatt några fönster eller tänker att till nästa höst måste ni ha skaffat nytt värmesystem? Framförhållning är toppen. Så luta dig tillbaka en liten stund, och låt oss ge dig tips och inspiration att göra 2016 till ett ännu skönare år hemma.

Signatur Eva

Eva Linetti

Nytt för i år!

Njut av fiktion, fakta och finfina erbjudanden i vår nya boklubb.

 

Ledaren nr 1 KonstfolketNy kul pod om konst

Konstfolket heter Sveriges första podcast om konst, design och antikviteter. Här utlovas uppriktiga diskussioner och djup­lodande kunskaper. Vem är Nordens hetaste konstnär? Och kommer svensk design någonsin kunna bli lika stort som under 1900-talet? Det är några av ämnena. Bakom ligger auktionssajten Barnebys och Bukowskis.

 

 

Ledaren nr 1 2016 HanddukarNu vet jag hur jag ska få mjuka, fluffiga handdukar!

Tvätta dem för sig i 40° och fyll inte maskinen helt. Ta hälften så mycket tvättmedel och inget sköljmedel. Lägg tennisbollar i tumlaren.

 

Ledaren nr 1 2016 Butterfly lampaI väntan på våren!

Finaste lampan just nu heter Butterfly. Finns både som pendel och bordslampa. Från Markslöjd.

 

 

Ledaren nr 1 2016 citatRockig väggbonad!

En fin kombo av folklore och rock’n roll är de här broderade citaten. Finns färdiga och som sykit. Välj din favvo. Från The Folklore Company.

 

Sudoku Villaliv nr 1, 2016

sudoku svårt nr 1 2016

Lös ett Sudoku genom att placera ut siffrorna 1-9 på spelfältet så att varje siffra bara finns en gång per rad, en gång per kolumn och dessutom bara en gång per större ruta.

Nr 1, 2016

Sudoku lätt nr 1 2016  sudoku svårt nr 1 2016

FACIT

Sudoku FACIT lätt nr 1 2016  Sudoku FACIT svårt nr 1 2016

Korsordet Villaliv nr 1, 2016

Korsord Villaliv 1 2016

TÄVLINGEN AVSLUTAD!

Rätt svar: Sportlov

Vi gratulerar Nina von Plato i Fagervik till vinsten av boken Barbro!

Lämna din korsordslösning för Villaliv nr 1 här! 

Ditt svar vill vi ha senast 2/3 och vi publicerar vinnare här och på vår Faceboksida 4/3.

Korsordet Villaliv nr 1, 2016

Korsord Villaliv 1 2016

Klicka på korsordet för utskriftsvänlig version!

OBS! Din korsordslösning skickar du in via formuläret nedan, EJ genom att fylla i korsordet här jämte.

 

 

 

 

 

 

FACIT

Korsord Villaliv 1 2016 FACIT

 

Glöm inte att gilla Villaliv på Facebook

 

(Uppgifterna är endast för Förlaget Villaliv AB och kommer ej föras vidare till tredje part.)

Tina Nordström – recept

Tina Nordström

Här är fler recept från Tina Nordström

– Extra för er som använder villalivet.se

I vår tidningsartikel där vi hälsar på hos Tina Nordström i den vackra 1800-talsvillan vid Ramlösa Hälsobrunn utlovade vi några extra recept från Tinas digra samling så håll till godo, här är de! Bara klicka på bilderna och ta del av de smarriga och varierade recepten!

» Jag och huset tycker om varandra. «

Snabbfakta Tina

Bor: Villa i Helsingborg
Kontor: Barndomshemmet i Ramlösa Brunnspark utanför Helsingborg
Familj: Maken Martin Holmqvist, barnen Albin, 9 år, och Elsie, 6 år
Yrke: Kock och programledare

 

Tina Nordström Kyckling i curry

 

 

 

 

 

Tina Nordström Korv Stroganoff med fläsk, paprika och rosmarin

 

 

 

 

 

”– I köket har jag en röd spis, rutigt golv, möbler av mörkt trä, morfars gamla sockerbitsskål och en fåtölj som vi klätt om. Jag begriper mig inte på det där med att matcha. Det viktigaste för mig är att ha saker som jag gillar.” 

 

Tina Nordström Vegetariska tacos

 

 

 

 

 

Tina Nordström Ananas i karamellsås med rostad kokos

 

 

 

 

 

Läs också artikeln där vi hälsar på hos Tina i kontoret i den vackra 18000-talsvillan vid Ramlösa Hälsobrunn där hon växte upp som barn!

Tina Nordströms hus

 

Tina Nordström – Kyckling i curry

Tina Nordström Kyckling i curry

KYCKLING I CURRY

Tina Nordström Kyckling i curry

Snabblagad kycklinggryta med asiatiska smaker som curry, koriander, spiskummin och ingefära. En fräsch sallad på morot och apelsin ger en vitaminkick till.  

Tid: ca 30 min

Portioner: 2-4

INGREDIENSER
500 g kycklinglårfilè
2 msk kokosfett
3 bananschalottenlök
1 msk malen koriander
1 msk spiskummin
1 tsk malen kanel
1 msk paprikapulver
1 msk gurkmeja
3 dl mandelmjölk
ATT MIXA
1 ingefära, skalad, 8-10 cm
3 klyftor vitlök
3 schalottenlökar, skivade
1 citron, saften
MOROT-APELSINSALLAD MED RÖKT MANDEL
3 morötter
1 dl rökt rostad mandel
2 apelsiner
2 msk olivolja
1 knippe dill
svartpeppar

GÖR SÅ HÄR:
Kyckling
1. Skala lökarna och skiva dom.
2. Sätt en vid gryta/stekpanna på spisen.
3. Salta och peppra kycklingen. Bryn kycklingen och löken i kokosfettet. Ta i alla torra kryddor och bryn det ordentligt, men det får inte bränna.
4. Lägg ingefäran, lök och vitlöken samt citronsaften i en liten mixer. Mixa tills du får en slät massa.
5. Ta massan och lägg den i kycklingfräset. Låt det svänga runt och häll sedan i mjölken. Låt småkoka i ca 10-15 minuter.
Morot-apelsinsallad med rökt mandel
6. Skala morötterna. Skär dem i fina juliennestavar eller riv dem grovt och lägg ut på ett fat.
7. Skala och skär apelsinen i hinnfria klyftor,grovhacka mandeln. Fördela mandel och apelsinfiléer på moroten, pressa över lite av apelsinjuicen samt   lite olivolja, avsluta med hackad dill och några varv med svartpepparkvarnen.
8. Servera med ett rustikt surdegsbröd.

Recept: recept.nu Foto: TV4

 

Tina Nordström – Korv Stroganoff

Tina Nordström-korv stroganoff

KORV STROGANOFF MED RÖKT FLÄSK, PAPRIKA OCH ROSMARIN

Tina Nordström-korv stroganoff

Tinas recept på en riktigt god korv stroganoff. Viktigt är att använda en god falukorv – det gör stor skillnad.

Tid: 30 min

Portioner: 4

INGREDIENSER
300 g god falukorv
150 g rökt fläsk i bit
1 burk grillade paprikor med spad
3 klyftor vitlök
7 steklökar
0,5 msk rökt paprika
0,5 msk rosmarin, färsk eller torkad
1 burk krossade tomater
0,5 dl grädde
GÖR SÅ HÄR:
1. Dela korven i halvmånar och skär fläsket i stora kuber.
2. Ta upp paprikorna ur burken och skär dom i tjocka strimlor.
3. Skala lökarna och krossa vitlökarna med kniven.
4. Fräs på fläsket, löken, vitlöken och kryddorna. Ta i paprikorna med spad, de krossade tomaterna och korven. Låt sjuda i 15-20 minuter.
5. Häll i grädden, låt det hela koka upp. Häll upp och ät med bröd och saltgurka.

Recept: recept.nu  Foto: TV4