I Sverige finns drygt 110 arter av dagfjärilar. Här är 30 av dem med svenskt och latinskt namn och hur du känner igen dem, från de vanliga trädgårdsfjärilarna citronfjäril, nässelfjäril och påfågelöga till sällsynta arter som apollofjäril. Du får också veta vilka fjärilar som är vanligast, vilka som är störst, när de flyger och hur du gör trädgården fjärilsvänlig.
30 svenska fjärilar: lista med namn
Listan är sorterad efter hur lätt det är att se fjärilen. De första är vanliga i trädgårdar i hela landet, och de sista är sällsynta och skyddade.
| Svenskt namn | Latinskt namn | Känns igen på | Hur vanlig |
|---|---|---|---|
| Citronfjäril | Gonepteryx rhamni | Citrongul, liten orange prick på varje vinge | Mycket vanlig |
| Nässelfjäril | Aglais urticae | Orangeröd med svarta och gula fläckar och blå prickar i kanten | Mycket vanlig |
| Påfågelöga | Aglais io | Rödbrun med fyra stora ögonfläckar | Vanlig |
| Amiral | Vanessa atalanta | Svart med röda band och vita fläckar | Vanlig |
| Tistelfjäril | Vanessa cardui | Orangebrun med svarta och vita fläckar | Vanlig vissa år |
| Kålfjäril | Pieris brassicae | Stor vit fjäril med svarta vingspetsar | Vanlig |
| Rovfjäril | Pieris rapae | Mindre vit fjäril med grå vingspetsar | Vanlig |
| Rapsfjäril | Pieris napi | Vit med grönaktiga ådror på undersidan | Mycket vanlig |
| Aurorafjäril | Anthocharis cardamines | Vit, hanen med orange vingspetsar | Vanlig |
| Vinbärsfuks | Polygonia c-album | Flikiga vingkanter och ett vitt C under vingen | Vanlig |
| Sorgmantel | Nymphalis antiopa | Mörkbrun med ljusgul kant och blå prickar | Spridd men fåtalig |
| Puktörneblåvinge | Polyommatus icarus | Hanen klarblå, honan brun | Vanlig |
| Tosteblåvinge | Celastrina argiolus | Ljusblå, flyger tidigt på våren | Vanlig |
| Mindre guldvinge | Lycaena phlaeas | Liten, kopparglänsande med svarta fläckar | Vanlig |
| Grönsnabbvinge | Callophrys rubi | Liten, metallgrön undersida | Vanlig på våren |
| Slåttergräsfjäril | Maniola jurtina | Brun med en ögonfläck på framvingen | Mycket vanlig |
| Luktgräsfjäril | Aphantopus hyperantus | Mörkt svartbrun med små ögonfläckar under | Mycket vanlig |
| Kamgräsfjäril | Coenonympha pamphilus | Liten, ljust gulbrun | Vanlig |
| Pärlgräsfjäril | Coenonympha arcania | Brungul med vitt band och ögonfläckar under | Vanlig i södra Sverige |
| Ängssmygare | Ochlodes sylvanus | Liten, brungul, snabb flykt | Vanlig |
| Mindre tåtelsmygare | Thymelicus lineola | Liten, brungul med mörka kanter | Mycket vanlig |
| Smultronvisslare | Pyrgus malvae | Liten, mörkbrun med vita fläckar | Ganska vanlig i söder |
| Hedblåvinge | Plebejus idas | Hanen blå, honan gråbrun | Vanlig på hedar |
| Silverstreckad pärlemorfjäril | Argynnis paphia | Stor, orange med silverstreck under | Vanlig |
| Ängspärlemorfjäril | Speyeria aglaja | Orange med svarta fläckar, silverfläckar under | Vanlig |
| Brunfläckig pärlemorfjäril | Boloria selene | Orange med svart teckning | Vanlig |
| Älggräspärlemorfjäril | Brenthis ino | Orange med små svarta fläckar | Vanlig på fuktiga ängar |
| Hagtornsfjäril | Aporia crataegi | Stor, vit med svarta ådror | Lokalt vanlig |
| Väddnätfjäril | Euphydryas aurinia | Rutmönster i brunt och orange | Sällsynt, rödlistad |
| Apollofjäril | Parnassius apollo | Stor, vit med svarta och röda fläckar | Sällsynt, rödlistad |
Vanliga fjärilar i trädgården
De här fjärilarna ser du i trädgårdar, parker och längs vägkanter i stora delar av landet.
Citronfjäril (Gonepteryx rhamni)
Hanen är citrongul och honan nästan vitgrön, och båda har en liten orange prick mitt på varje vinge. Citronfjärilen övervintrar som vuxen och är ofta den första fjärilen du ser på våren, redan i mars eller april. Den var den vanligaste fjärilen i den svenska dagfjärilsövervakningen 2021.
Nässelfjäril (Aglais urticae)
En mellanstor, orangeröd fjäril med svarta och gula fläckar och en rad blå prickar längs vingkanten. Larverna lever på brännässla. Nässelfjärilen övervintrar som vuxen, ofta på vindar och i uthus, och syns tidigt på våren.
Påfågelöga (Aglais io)
Påfågelögat är lätt att känna igen på de fyra stora ögonfläckarna i blått, gult och svart på den rödbruna ovansidan. Undersidan är nästan svart, så fjärilen syns knappt när den sitter med vingarna ihop. Larverna lever på brännässla.
Amiral (Vanessa atalanta)
Svarta vingar med ett rött band över framvingen och röda kanter på bakvingen, och vita fläckar vid spetsarna. Amiralen flyttar hit från södra Europa på försommaren och syns ofta i trädgårdar på sensommaren, gärna på nedfallen frukt.
Tistelfjäril (Vanessa cardui)
Tistelfjärilen är en av världens mest spridda fjärilar. Den är orangebrun med svarta fläckar och vita prickar vid vingspetsarna. Den flyttar hit söderifrån, och vissa år kommer den i mycket stora antal.
Kålfjäril (Pieris brassicae)
En av Sveriges största vitfjärilar, med svarta vingspetsar. Honan har också två svarta fläckar på framvingen. Larverna äter kål och andra korsblommiga växter och kan göra stor skada i köksträdgården.
Rovfjäril (Pieris rapae)
Rovfjärilen liknar kålfjärilen men är mindre och har gråare vingspetsar. Larverna lever också på kålväxter.
Rapsfjäril (Pieris napi)
En av Sveriges vanligaste fjärilar. Den är vit, och undersidan har tydliga gröngrå ådror. Till skillnad från kålfjärilen gör larverna sällan skada i trädgården.
Aurorafjäril (Anthocharis cardamines)
Hanen är vit med lysande orange vingspetsar, och honan är vit med grå spetsar. Båda har en grönmarmorerad undersida. Aurorafjärilen flyger i maj och juni och lägger äggen på ängsbräsma och löktrav.
Vinbärsfuks (Polygonia c-album)
Orange med mörka fläckar och kraftigt flikiga vingkanter. På undersidan av bakvingen finns ett litet vitt märke som liknar bokstaven C, som har gett arten dess latinska namn. Den övervintrar som vuxen.
Sorgmantel (Nymphalis antiopa)
En stor fjäril med mörkt rödbruna vingar, en ljusgul kant och en rad blå prickar innanför kanten. Den finns i hela landet men ses oftast en och en, gärna i björkskog. Den övervintrar som vuxen.
Puktörneblåvinge (Polyommatus icarus)
Sveriges vanligaste blåvinge. Hanen är klarblå och honan brun med orange fläckar i kanten. Den flyger på ängar och i vägkanter med käringtand och andra ärtväxter.
Tosteblåvinge (Celastrina argiolus)
En liten, ljusblå fjäril med nästan vit undersida och små svarta prickar. Den är en av de första blåvingarna på våren och syns ofta i trädgårdar, kring buskar och träd.
Mindre guldvinge (Lycaena phlaeas)
En liten fjäril med kopparglänsande framvingar med svarta fläckar och mörka bakvingar med en orange kant. Den trivs på torra, öppna platser med ängssyra.
Grönsnabbvinge (Callophrys rubi)
Ovansidan är brun, men fjärilen sitter nästan alltid med vingarna ihop och visar den metallgröna undersidan. Den flyger på våren i skogsbryn, på hedar och i hyggen med blåbär och ljung.
Fjärilar på ängar och i hagar
Gräsfjärilarna, smygarna och pärlemorfjärilarna är vanliga på ängar, i hagar och i vägkanter under sommaren.
Slåttergräsfjäril (Maniola jurtina)
En mellanstor, brun fjäril med en svart ögonfläck på framvingen. Honan har en orange fläck runt ögat. Den är en av Sveriges allra vanligaste fjärilar på sommarängar.
Luktgräsfjäril (Aphantopus hyperantus)
Ovansidan är jämnt svartbrun, och undersidan har små gulringade ögonfläckar. Den flyger i juli i gräsmarker och skogsbryn och är mycket vanlig.
Kamgräsfjäril (Coenonympha pamphilus)
En liten, ljust gulbrun fjäril som nästan alltid sitter med vingarna ihop. Den lever på gräsmarker och är svår att få syn på när den sitter stilla.
Pärlgräsfjäril (Coenonympha arcania)
Framvingarna är rödaktigt brungula, och undersidan av bakvingen har ett vitt band och små ögonfläckar. Den lever i buskmarker och skogsbryn, främst i södra och mellersta Sverige.
Ängssmygare (Ochlodes sylvanus)
Smygarna är små, kraftiga fjärilar med snabb flykt. Ängssmygaren är brungul med mörkare kanter och flyger på ängar och i skogsbryn i juni och juli.
Mindre tåtelsmygare (Thymelicus lineola)
En liten, brungul smygare med brunsvarta kanter. Den är mycket vanlig på gräsmarker under högsommaren.
Smultronvisslare (Pyrgus malvae)
En liten, mörkbrun fjäril med ett schackrutigt mönster av vita fläckar. Den flyger på våren och försommaren på torra ängar och i hagar.
Hedblåvinge (Plebejus idas)
Hanen är blå med svart kant och honan mörkt gråbrun. Den lever på hedar, i sandiga tallskogar och på myrar.
Silverstreckad pärlemorfjäril (Argynnis paphia)
En av Sveriges största fjärilar, med orange vingar och svarta fläckar. Undersidan av bakvingen är grönaktig med silvervita streck. Den flyger i juli och augusti i lövskog och skogsbryn.
Ängspärlemorfjäril (Speyeria aglaja)
Ovansidan är orange med svarta fläckar, och undersidan av bakvingen är olivgrön med stora silverfläckar. Den flyger på ängar och i hagar under sommaren.
Brunfläckig pärlemorfjäril (Boloria selene)
En mellanstor, orange fjäril med tät svart teckning. Den trivs på fuktiga ängar och i skogsbryn och kan ha två generationer per sommar i södra Sverige.
Älggräspärlemorfjäril (Brenthis ino)
Orange med små svarta fläckar. Larven lever på älggräs, och fjärilen ses därför ofta på fuktiga ängar och vid diken där älggräset växer.
Hagtornsfjäril (Aporia crataegi)
En stor, vit fjäril med tydliga svarta ådror och nästan genomskinliga vingar. Larverna lever på hagtorn, slån och fruktträd. Den är vanlig i vissa trakter och vissa år, men saknas på andra håll.
Sällsynta fjärilar i Sverige
Båda arterna nedan är rödlistade och har dålig bevarandestatus. Ser du dem, rapportera gärna fyndet till Artportalen.
Väddnätfjäril (Euphydryas aurinia)
En vacker fjäril med rutmönster i brunsvart, rödgult och ljusgult. Larverna lever på ängsvädd, och arten behöver fuktiga ängar med lagom bete eller slåtter. På fastlandet finns den bland annat i kraftledningsgator och på våtmarker.
Apollofjäril (Parnassius apollo)
En stor, vit fjäril med svarta fläckar och röda, svartringade fläckar på bakvingarna. Den lever i klippiga och steniga miljöer och har minskat kraftigt på fastlandet. De starkaste bestånden finns i dag på Gotland och Öland.
Dagfjärilar i Sverige
Dagfjärilar är de fjärilar som flyger på dagen, oftast i solsken. De har klubbformade spetsar på antennerna och sitter ofta med vingarna ihopfällda över ryggen. I Sverige finns drygt 110 arter som förekommer regelbundet. De allra flesta av landets fjärilsarter är i stället nattfjärilar.
Svensk dagfjärilsövervakning, som leds från Lunds universitet, räknar fjärilar varje sommar med hjälp av frivilliga i hela landet. Du kan också vara med och räkna.
Vilka fjärilar är vanligast i Sverige?
De fjärilar som räknades flest gånger i den svenska dagfjärilsövervakningen 2021 var:
- Citronfjäril
- Slåttergräsfjäril
- Luktgräsfjäril
- Rapsfjäril
- Nässelfjäril
Andra mycket vanliga arter är silverstreckad pärlemorfjäril, mindre tåtelsmygare, kålfjäril, rovfjäril och ängssmygare. Antalen varierar mycket från år till år, beroende på väder och hur förra sommaren var.
Vilka är de största fjärilarna i Sverige?
Den största dagfjärilen i Sverige brukar räknas vara makaonfjärilen (Papilio machaon). Den har en vingbredd på 60 till 89 millimeter, alltså upp till 9 centimeter. Den är gul och svart med blå fläckar och en röd prick på bakvingen, och bakvingarna har små spröt som liknar en svalstjärt. Larven lever på flockblommiga växter som kärrsilja, dill och morot.
Andra stora svenska fjärilar är apollofjäril, sorgmantel, silverstreckad pärlemorfjäril och påfågelöga.
Vilka fjärilar syns på våren och sommaren?
Tidig vår, mars och april: De första fjärilarna är de som övervintrat som vuxna, och de vaknar de första varma dagarna. Det är citronfjäril, nässelfjäril, påfågelöga, sorgmantel och vinbärsfuks.
Sen vår och försommar, maj och juni: Nu kläcks aurorafjäril, tosteblåvinge, grönsnabbvinge, smultronvisslare och de första vitfjärilarna.
Högsommar, juli: Det är fjärilarnas högsäsong. Gräsfjärilar, smygare, blåvingar och pärlemorfjärilar flyger på ängar och i vägkanter.
Sensommar, augusti och september: Amiral och tistelfjäril, som flyttat hit söderifrån, syns ofta i trädgårdar, gärna på fjärilsbuske och nedfallen frukt. En ny generation nässelfjärilar och påfågelögon letar efter platser att övervintra på.
Hur känner jag igen svenska fjärilar?
Börja med färgen och storleken, och titta sedan på mönstret:
- Gul: citronfjäril.
- Vit: kålfjäril, rovfjäril, rapsfjäril, aurorafjäril eller hagtornsfjäril. Titta på vingspetsarna och ådrorna.
- Orange och röd: nässelfjäril, påfågelöga, amiral, tistelfjäril, vinbärsfuks eller någon av pärlemorfjärilarna.
- Blå: någon av blåvingarna. Hanarna är blå, honorna oftast bruna.
- Brun: gräsfjärilar och smygare. Titta efter ögonfläckar på undersidan.
Undersidan är ofta lika viktig som ovansidan, eftersom många fjärilar sitter med vingarna ihop. Fotografera gärna fjärilen och jämför i en fälthandbok eller i SLU Artdatabankens Artfakta. Du kan rapportera vad du ser på Artportalen.
Hur skapar jag en fjärilsvänlig trädgård?
- Plantera nektarväxter i sol. Fjärilar söker sig till soliga, vindskyddade platser. Bra nektarväxter är kärleksört, röllika, rödklint, ängsvädd, åkervädd, kungsmynta, lavendel, kantnepeta, solhatt och fjärilsbuske.
- Låt det blomma hela säsongen. Välj växter som blommar vid olika tider, från sälg och vårlök på våren till kärleksört och asters på hösten.
- Ge larverna mat. Utan larvväxter blir det inga fjärilar. Spara en hörna med brännässlor till nässelfjäril, påfågelöga och amiral, plantera brakved eller getapel till citronfjärilen och låt ängsbräsma och löktrav växa för aurorafjärilen.
- Låt en del av gräsmattan bli äng. Klipp mer sällan, så hinner blommor som käringtand, prästkrage och klöver blomma.
- Undvik bekämpningsmedel. Kemiska medel mot skadedjur dödar också fjärilar och larver.
- Låt det vara lite stökigt på vintern. Lövhögar, vedtravar och oklippta stjälkar ger skydd åt ägg, larver och puppor som övervintrar.
- Bjud på frukt på hösten. Nedfallna äpplen och päron lockar amiral och andra fjärilar på sensommaren.
Fjärilens livscykel
Fjärilar genomgår en fullständig förvandling i fyra stadier:
- Ägg: Honan lägger äggen på den växt som larven ska äta, oftast en enda eller några få växtarter.
- Larv: Larven äter och växer och ömsar skinn flera gånger.
- Puppa: I puppan byggs larvens kropp om till en fjäril.
- Vuxen fjäril: Fjärilen kryper ut, pumpar ut vingarna och låter dem torka innan den kan flyga. Sedan söker den en partner och cykeln börjar om.
Hur övervintrar fjärilar?
Svenska fjärilar övervintrar på olika sätt beroende på art. Citronfjäril, nässelfjäril, påfågelöga, sorgmantel och vinbärsfuks övervintrar som vuxna fjärilar. Citronfjärilen sover ute bland vintergröna växter, medan de andra gärna söker sig till håligheter, uthus, vindar och vedtravar. Andra arter övervintrar som ägg, larv eller puppa. Amiral och tistelfjäril flyttar hit söderifrån varje år och klarar sällan den svenska vintern.
Hittar du en fjäril som sover i ett varmt rum på vintern kan den vakna för tidigt och dö. Flytta den försiktigt till ett kallt men frostfritt utrymme, som ett förråd eller en kall vind.
Läs mer om svenska fjärilar
Vill du veta mer om varje art finns fakta, bilder och utbredningskartor i SLU Artdatabankens Artfakta. På Svensk dagfjärilsövervakning kan du läsa om hur fjärilarna mår och anmäla dig som fjärilsräknare.


















































